Äldre som tar multivitaminer och mineraler är friskare
- och kvaliteten är avgörande
Äldre hamnar lätt i underskott av vitaminer och mineraler, och detta kan påverka deras immunförsvar så att de lättare får infektioner och att sjukdomar bryter ut. Men äldre som dagligen tar ett multivitamin-mineralkomplex med zink och stora doser av C-vitamin är friskare och får färre allvarliga symtom. Detta framgår av en placebokontrollerad studie från Oregon State University, som har publicerats i tidskriften Nutrients. Men många multivitaminer innehåller inte tillräckligt med D-vitamin. Därför bör det parallellt läggas mer fokus på att äldre får tillräckligt med D-vitamin.
Enligt den amerikanska biokemisten Bruce Ames beror åldringsprocesser till stor del på brist på näringsämnen. En viktig orsak är att upptaget och utnyttjandet av vitaminer och mineraler försämras med ålder. Det finns också ett antal läkemedel som hämmar utnyttjandet av näringsämnen. Som ett resultat blir många enzymprocesser långsammare och cellerna mer sårbara, så att vi lättare blir sjuka. Ändå kan man göra mycket själv genom att optimera intaget och utnyttjandet av näringsämnen, där särskilt B12-vitamin, D-vitamin, kalcium, järn, selen och zink bör nämnas. Vi tittar också närmare på Q10 för energiomsättningen och melatonin för en god sömn, eftersom egenproduktionen minskar med åldern.
Magnesium ingår i mer än 300 enzymprocesser, som bland annat omfattar nervsystemet. Magnesiumbrist är vanligt och associeras med den ökade förekomsten av subjektiv ångest och stress. Forskare från University of Leeds i Storbritannien har därför genomfört ett antal studier som visar att tillskott med magnesium kan vara relevant som kompletterande behandling vid mild ångest, stress och depression, där det ofta finns en koppling. Mycket tyder alltså på att magnesium är en förutsättning för ett robust nervsystem. Därför är tillräckliga mängder också avgörande för att förebygga just dessa sjukdomar.
Artrit är den vanligaste kroniska sjukdomen i Danmark, och många upplever en försämring under vintermånaderna. De flesta tar artritläkemedel under flera år. Men det ökar risken för magsår, andra biverkningar och förtida död, utan att det görs något åt orsaken som är förknippad med kroniska inflammationer. I detta sammanhang har Nobelpristagare och andra forskare under de senaste årtiondena avslöjat vad som orsakar de kroniska inflammationerna och hur de ofta kan regleras med enkla tillskott så att värken försvinner. I det följande har vi därför sammanfattat en del av forskningen kring D-vitamin, fiskoljor, magnesium, selen, zink och glukosamin, och varför en antiinflammatorisk livsstil har blivit en ny hälsotrend. Det är dessutom viktigt att tillskotten i fråga tas i terapeutiska doser, och att de är i en kvalitet som kroppen kan ta upp och utnyttja.
När våra förfäder jagade åt de upp hela djuret från nos till svans. Delikatesserna var inälvsmat som lever, hjärta och njurar, som innehåller många viktiga näringsämnen. I västvärlden äter vi framför allt muskelkött, och djuren har ofta fått ett onaturligt foder som inte ger det optimala näringsvärdet. Detta bidrar till bristtillstånd och obalanser mellan amino- och fettsyror. I det följande kan du läsa mer om hur inälvsmat, benmärg och benextrakt innehåller viktiga aminosyror, B12-vitamin, järn, selen, Q10, kalcium, magnesium, kollagen, glukosamin, CLA och andra speciella näringsämnen. Du kan också läsa mer om varför det rent näringsmässigt kan löna sig att välja ekologiskt och produkter från djur som gått på bete.
När det gäller skeletthälsan ligger det generellt sett mest fokus på kalcium och D-vitamin. Men nu visar det sig att magnesium spelar en avgörande, förbisedd roll. Detta framgår av en stor befolkningsstudie, publicerad i Frontiers in Nutrition, som visar att ju mindre magnesium kosten innehåller, desto större är risken att utveckla benskörhet. Speciellt när det gäller kvinnor över 55. Eftersom det tar flera år att utveckla benskörhet är det därför viktigt att vara välförsedd med magnesium genom en grov och grön kost eller tillskott. Man måste dessutom vara medveten om att för mycket kalcium samt syraneutraliserande och vätskedrivande läkemedel hämmar kroppens upptag och utnyttjande av magnesium.
Typ 2-diabetes sprider sig som en epidemi och ännu fler lider av förstadiet metaboliskt syndrom, som kännetecknas av insulinresistens, högt blodtryck, högt kolesterol och äppelformad övervikt. Typ 2-diabetes och metaboliskt syndrom har enorma mänskliga och socioekonomiska konsekvenser. I den här artikeln tittar vi därför närmare på hur krom, D-vitamin, magnesium och Q10 samt relevanta kostförändringar kan ha en positiv effekt på blodsockret, kolesterolbalansen och viktregleringen. Vi tittar också närmare på kosttillskott som kan förebygga diabetesneuropati, vilket i slutändan kan leda till amputationer.
Över hela världen drabbas allt fler av demens. Men det tyder nu på att D-vitamin kan bromsa de degenerativa processerna i hjärnan. Detta framgår av en studie från University of South Australia. Forskarna har följaktligen hittat ett direkt samband mellan utbredd brist på D-vitamin och utvecklingen av demens. Samtidigt antar forskarna att en optimering av D-vitamin i blodet kan motverka miljontals demensfall världen över. Det ska samtidigt tilläggas att behovet av D-vitamin är individuellt, och att många har behov av mer än de officiella rekommendationerna.
D-vitamin finns i olika former, och magnesium behövs under aktiveringen så att vitaminet kan göra nytta i kroppens celler och vävnader. Men magnesiumbrist är vanligt, och det innebär att D-vitaminet förblir ineffektivt. Det visar sig samtidigt att tillskott med D-vitamin sannolikt ökar upptaget av kalcium. Vid brist på magnesium däremot ökar risken för åderförkalkning, benskörhet, nedsatt motståndskraft och metaboliskt syndrom, vilket är ett förstadium till diabetes 2. Det framgår av en nyligen publicerad studie i The Journal of the American Osteopathic Association.
Magnesium ingår i flera hundratals enzymprocesser, däribland aktivering av den D-vitaminform som vi bildar från solen eller får genom tillskott. Det betyder också att magnesium har en avgörande betydelse för immunförsvarets förmåga att bekämpa infektioner med covid-19. Dessutom kan låga magnesiumnivåer i kroppen förutsäga komplikationer vid covid-19-infektioner, längden på sjukhusvistelse och risk för dödsfall. Detta framgår av en studie på äldre deltagare som har publicerats i Nutrients. Enligt forskarna är det därför relevant att mäta inlagda patienters nivå av magnesium och kompensera för eventuella brister. Det är generellt sett många, och särskilt äldre, som får i sig för lite magnesium genom den moderna kosten. Dessutom kan flera läkemedelstyper försämra upptaget och utnyttjandet.
Skleros, ledgångsreumatism, vissa tarminflammationer och många andra sjukdomar tillhör de autoimmuna sjukdomar vid vilka immunförsvaret överreagerar och angriper kroppens egna vävnader. Forskare från University of Edinburgh i Skottland har nu avslöjat hur D-vitamin reglerar immunförsvaret. Därför kan D-vitamin ha en positiv effekt på autoimmuna sjukdomar som skleros. Men det kräver att vi på våra breddgrader får tillräckligt med D-vitamin från den högtstående sommarsolen och tillskott på vintern. Det är dessutom problematiskt att övervikt ökar risken för både D-vitaminbrist och skleros. Och att brist på magnesium gör det svårt att aktivera D-vitaminet.
Fler och fler människor lider av depression. För många hjälper inte den medicinska behandlingen, som dessutom är förbunden med allvarliga biverkningar. Det är redan känt att tillskott med magnesium kan förebygga de depressiva symtomen. Men det har rått en viss osäkerhet om de närmare mekanismerna, och huruvida magnesiumnivån i blodet kan förutsäga effekten av en behandling. Därför ville ett forskarteam från University of Vermont i USA undersöka detta närmare, och de hittade ett tydligt samband. Man måste samtidigt komma ihåg att ett intag av för mycket kalcium i förhållande till magnesium kan stressa cellerna och bana vägen för depression och många andra sjukdomar. Så hur mycket av de två livsviktiga mineralerna har vi egentligen behov av?
Mineraler ingår i en mängd funktioner som har en avgörande betydelse för immunförsvaret. Därför kan brist på ett eller flera mineraler öka risken för infektioner eller att immunförsvaret initierar olämpliga inflammationer som skadar frisk vävnad. I en ny översiktsartikel publicerad i tidskriften Nutrients tittar författarna närmare på vikten av magnesium, selen, zink, järn och koppar för immunförsvaret. Författarna påpekar också att veganer, äldre, kroniskt sjuka, gravida och elitidrottare ofta har brister som kräver tillskott. Det är dessutom problematiskt att jorden i Europa och stora delar av världen är fattig på selen, så det är svårt att få i sig tillräckligt genom kosten. Å andra sidan bör vi heller inte överdosera intaget av mineraler, och därför kan du läsa mer om de optimala doserna för immunförsvaret här.
Kronisk hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom där hjärtats pumpförmåga är nedsatt, och tillståndet är ofta livshotande. I en ny studie publicerad i tidskriften Journal of The American Heart Association tittar forskare närmare på hur tillskott med magnesium kan förbättra hjärtats pumpförmåga och därmed utgöra en ny potential vid behandling av hjärtsvikt. Studien ligger i linje med en annan ny studie publicerad i tidskriften Diabetes Care, som handlar om hur brist på magnesium är förknippat med hjärtsvikt, förmaksflimmer och andra komplikationer vid typ 2-diabetes.
Magnesiumbrist, som är ganska vanligt, kan uppstå om vi får för lite genom kosten eller utsöndrar för mycket. Det har länge varit känt att magnesiumbrist kan orsaka spänningshuvudvärk och migrän. Det finns också många dubbelblinda randomiserade studier som visar att större tillskott med magnesium kan lindra huvudvärk och migrän. Det är dock viktigt att olika tillskott finns i en form och i en kvalitet som kroppen kan ta upp, så att magnesiumet når hela vägen in i cellerna, där det reglerar ett hav av enzymprocesser. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i Nutrients, skriven av forskare från Milano, Italien.
De flesta har upplevt vanlig huvudvärk, men migrän är mer komplext. Även om det kan finnas flera orsaker till smärtan tyder det på att brist på essentiella näringsämnen som B-vitaminer, D-vitamin, magnesium, fiskoljor och Q10 kan spela en avgörande roll. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i Current Pain and Headache Reports. Författarna beskriver också hur näringsämnena påverkar ett antal bakomliggande mekanismer som kan förebygga eller lindra olika typer av huvudvärk.
Vi vet alla att kalcium är bra för benen, och många tar tillskott för att förebygga benskörhet. Vi får också en del kalcium genom mejeriprodukter. Men för mycket kalcium genom tillskott kan fördubbla risken för cancer. Detta framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Annals of Internal Medicine. Tidigare studier avslöjar att för mycket kalcium också ökar risken för åderförkalkning samt inflammation, som är den röda tråden i de flesta kroniska sjukdomar. Samtidigt är det viktigt att kalcium är i balans med magnesium, så att det mesta av kalciumet hamnar i benen och inte förkalkar blodkärlen och andra celler, som bör vara nästan kalciumtomma.
Det finns ett tydligt samband mellan intaget av magnesium och risken för hjärtsjukdomar och plötslig hjärtdöd hos postmenopausala kvinnor. Detta framgår av en studie publicerad i tidskriften Journal of Women’s Health. Tyvärr finns det många kvinnor som inte diagnostiseras i tid för hjärtsjukdomar. Samtidigt är det ett faktum att många kvinnor i denna åldersgrupp tar tillskott med kalcium för benen. Men om det föreligger en brist på magnesium, som sörjer för kroppens fördelning av kalcium, kan dessa kalciumtillskott i stället öka risken för åderförkalkning i hjärtats kranskärl. Enligt den nya och tidigare studier behöver vi därför lägga mycket mer fokus på kvinnors behov av att få tillräckligt med magnesium under hela livet – och inte minst efter klimakteriet.
Vi har alla behov av mycket energi för humöret och vardagens aktiviteter. Det kräver naturligtvis ett stabilt blodsocker, dagsljus, motion och en god natts sömn. Men var kommer de energigivande ämnena i maten egentligen ifrån? Och varför är Q10 och särskilda vitaminer och mineraler så viktiga för energiomsättningen och vårt fysiska och mentala överskott? Detta framgår bland annat av en ny artikel som har publicerats i tidskriften Medical News Today. Det räcker med att vi lider brist på ett enda näringsämne för att de ska påverka ämnesomsättningen, energinivån och viktregleringen. Men det går som tur är att kompensera för, så att vi får den nödvändiga energiboosten.
Den hälsosamma och regelbundna matsmältningen är beroende av magnesium, som verkar via flera mekanismer. Eftersom irritabel tjocktarm och förstoppning försämrar livskvaliteten och är involverad i åtskilliga sjukdomar som huvudvärk, dåligt humör, eksem och ledsmärta är det alltid viktigt att göra något åt orsakerna. Här tittar vi närmare på magnesiumets betydelse för matsmältningen, och varför brist har blivit så vanligt.
Ett högre intag av magnesium genom kost eller tillskott hänger samman med friskare knän, vilket omfattar brosktjocklek och andra parametrar. Men magnesiumbrist är vanligt, och det bidrar troligen till den höga förekomsten av artros i knäna. Detta framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Nutrients. Om man redan har artros kan tillskott med glukosamin i läkemedelskvalitet vara en lämplig kompletterande lösning.
Även om kroniska inflammationer inte märks direkt skapar de grogrund för mycket obehag och en mängd olika sjukdomar som trötthet, övervikt, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, reumatiska sjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar, astma, tandlossning, inflammatoriska tarmsjukdomar, depression, Alzheimers, skleros och cancer. En antiinflammatorisk livsstil har av goda skäl blivit den nya hälsotrenden, och här kommer vi närmare in på ett antal studier som visar hur fiskoljor, D-vitamin, selen, magnesium och zink hjälper till att förebygga och bekämpa inflammationer, de många följdsjukdomarna och förtida död. Tillskott bör dessutom vara i en kvalitet som kroppen kan ta upp och i doser med en terapeutisk effekt.
I Danmark finns det runt 750 000 patienter som tar flera läkemedel och förbrukningen ökar. Samtidigt ska man vara medveten om att de enskilda läkemedlen kan störa upptaget och utnyttjandet av ett eller flera näringsämnen, där särskilt olika B-vitaminer, C-vitamin, D-vitamin, K2-vitamin, magnesium, kalium, kalcium, zink, järn och Q10 bör nämnas. Därför är det under alla omständigheter viktigt att vara välförsedd med dessa näringsämnen, så att risken för biverkningar minskar.
Magnesium ingår i över 350 enzymprocesser, och därför är det viktigt för hela vår komplexa hormonbalans. Eftersom kvinnans hormonsystem är särskilt känsligt och magnesiumbrist så vanligt, bör man som kvinna först och främst se till att vara välförsedd med detta mineral om man exempelvis lider av stress, dålig sömn, känsligt blodsocker, PMS, PCOS, ämnesomsättningsstörningar och binjuretrötthet. Det är samtidigt viktigt att magnesium är i balans med kalcium
Blodets nivåer av magnesium är avgörande för immunförsvarets förmåga att attackera bakterier och cancerceller. Detta framgår av en ny studie från Basels universitet och universitetssjukhuset. Forskare har upptäckt hur immunförsvarets T-celler behöver tillräckligt med magnesium för att kunna angripa optimalt. Enligt forskarna är studiens resultat viktiga eftersom magnesium har en potentiell roll i nya immunterapier för cancerpatienter. Sammantaget är det viktigt att få i sig tillräckligt med magnesium, som spelar en avgörande roll för kroppens kalciumfördelning och flera hundratals enzymprocesser.
Magnesium har betydelse för hundratals enzymprocesser som även omfattar vår matsmältning. Magnesium ingår i olika föreningar, och det har länge varit känt att magnesiumoxid har en laxerande effekt. Men eftersom denna magnesiumförening verkar lokalt i tarmen och är svår att ta upp korrigerar den inte en eventuell magnesiumbrist i kroppen. I den här artikeln tittar vi därför närmare på magnesium i kosten, upptaget av olika magnesiumföreningar och magnesiumets betydelse för matsmältningen och nervsystemet, som är nära relaterade. Vi tittar även på andra symtom som kan orsakas av magnesiumbrist.
Hjärtsvikt är ett tillstånd som kännetecknas av att hjärtat inte pumpar tillräckligt med blod i förhållande till kroppens behov. Symtomen är vanligtvis andnöd och fysisk utmattning. Andra symtom kan vara vätskeansamling, irritationshosta, tryck över bröstet, ökad svettning eller köldkänslighet. Det kan finnas olika orsaker till kronisk hjärtsvikt, som är en livshotande sjukdom. Tillskott med magnesium kan dock förbättra den form av hjärtsvikt som kallas diastolisk dysfunktion. Detta framgår av en studie publicerad i tidskriften Journal of Clinical Investigation. Tidigare studier avslöjar att tillskott med Q10 också kan förbättra hjärtats pump- och prestationsförmåga hos hjärtsviktspatienter.
Depression är en av de största sjukdomsbördorna i hela världen. Även om det kan finnas flera orsaker till depression föreslås det nu att en hög nivå av magnesium i serum är förbunden med färre depressiva symtom. Detta framgår av en studie från Taiwan som har publicerats i tidskriften Nutrients. Forskarna kommer dessutom in på hur magnesium via flera enzymprocesser stöder nervsystemet, hormonsystemet och särskilda receptorer i hjärnan, som spelar en grundläggande roll i utvecklingen av depression. Det är samtidigt problematiskt att stress, den västerländska raffinerade kosten och flera läkemedelstyper ofta resulterar i magnesiumbrist. För detta motverkar även utnyttjandet av D-vitamin som också är viktigt för humöret.
Det antas att 350 miljoner människor världen över lider av depression, och sjukdomen medför enorma ekonomiska och mänskliga kostnader. Eftersom det heller inte är alla som gynnas av traditionell medicinsk behandling, som dessutom är förbunden med ett antal biverkningar, finns det all anledning att eftersträva mer förebyggande och bättre behandlingar. En färsk studie publicerad på webbplattformen PLoS One visar nu att magnesiumtillskott kan vara ett säkert tillskott vid behandling av mild och måttlig depression. Forskarna har också funnit att magnesium kan ha en biokemisk effekt på humöret.
Det är viktigt att vi sover ordentligt och har drömaktivitet, eftersom det hjälper oss att ladda upp och bearbeta dagens händelser. Magnesium är viktigt för att vi ska kunna slappna av, vilket är en förutsättning för att somna snabbare. Enligt en australiensisk studie kan större tillskott med B6-vitamin före sänggående hjälpa oss att komma ihåg våra drömmar. Eftersom magnesium och B6-vitamin dessutom samspelar vid stress, är det viktigt att vara välförsedd, eftersom stress är en vanlig orsak till dålig sömnkvalitet. Magnesium och B6-vitamin har också betydelse för bildandet av sömnhormonet melatonin.
Det är viktigt att få tillräckligt med D-vitamin till ben, immunförsvar, cancerförebyggande och så vidare, men om man lider brist på magnesium går den önskade effekten förlorad. Detta beror på att magnesium ingår i själva aktiveringen av D-vitamin, så att det kan göra nytta i kroppens celler och vävnader. Magnesium reglerar också blodets innehåll av D-vitamin, så att det höjs vid låga nivåer och sänks vid höga. Detta framgår av en ny studie från Vanderbilt University i USA. Enligt forskarna är denna kunskap viktig, eftersom det har funnits olika resultat avseende blodets D-vitaminnivå i förhållande till tarmcancer och andra sjukdomar. Eftersom magnesiumbrist är ett utbrett och förbisett problem har många svårt att reglera blodets D-vitaminnivå. Då riskerar man samtidigt att vitaminet förblir ineffektivt i förebyggandet av en mängd olika sjukdomar.
Magnesiumbrist kan leda till olika obalanser i hjärnan och nervsystemet som kan utlösa ett migränanfall. Samtidigt tyder det på att tillskott med magnesium kan lindra migrän på flera fronter. Detta framgår av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Nutrients. Eftersom magnesiumbrist är vanligt är det lämpligt att överväga tillskott, som bör vara i en form som kroppen kan ta upp och utnyttja. Man måste också vara medveten om andra faktorer i kosten och miljön som kan bidra till att utlösa ett migränanfall.
Magnesium har avgörande betydelse för immunförsvaret och reglering av inflammationer, vilket spelar en särskild roll för kroppens förmåga att hantera covid-19. Populationer som lider brist på magnesium löper därför större risk att bli smittade med covid-19 och att infektionen blir livshotande. Detta framgår av en större amerikansk befolkningsstudie, som också visar att magnesiumbrist är mycket utbrett. Forskarna antar därför att en optimering av befolkningens magnesiumstatus i framtiden kan bidra till att skydda mot covid-19 och andra luftvägsinfektioner. Man bör samtidigt vara välförsedd med D-vitamin på grund av interaktioner med magnesium.
Ett stabilt blodsocker är av avgörande betydelse för vår hälsa, energinivå och humör. Men miljontals människor lider av insulinresistens, vid vilket cellernas förmåga att ta upp blodsocker är nedsatt. Insulinresistens förekommer även vid typ 2-diabetes. I en översiktsartikel, publicerad i Advanced Biomedical Research, tittar författarna närmare på magnesiumets roll för insulinkänslighet, blodsocker och energiomsättning. Enligt ett antal studier drar författarna slutsatsen att tillskott med magnesium är relevant vid insulinresistens och typ 2-diabetes. Man bör också vara välförsedd med magnesium vid själva förebyggandet av dessa sjukdomar, som har enorma mänskliga och socioekonomiska konsekvenser.
Magnesium har bland annat betydelse för ett välfungerande immunförsvar och reglering av inflammatoriska processer som är avgörande för en god hälsa. Det tyder således på att magnesium bidrar till att skydda mot covid-19 och andra infektioner samt utveckling av cancer. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i tidskriften Journal of Health, Population and Nutrition där författarna tittar närmare på magnesiumets olika mekanismer. Samtidigt är det problematiskt att den moderna raffinerade kosten, stress, åldringsprocesser, missbruk av stimulantia och många läkemedel bidrar till en utbredd magnesiumbrist.
Klimakteriet, eller menopaus som det också kallas, kännetecknas av en rad fysiologiska förändringar i hormonbalansen som är helt naturliga. Många kvinnor upplever hormonella obalanser som kan leda till viktökning, omfördelning av fettmassa med större mage samt ökad risk för benskörhet, kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och cancer. De hormonella förändringarna kan samtidigt påverka kvinnors status av näringsämnen som D-vitamin och magnesium, där brist ökar risken för sjukdomarna i fråga. Det har nu visat sig att brist på D-vitamin och magnesium är mycket vanligt bland denna befolkningsgrupp, och att tillskott med magnesium optimerar nivån och effekten av D-vitamin. Detta framgår av en spansk studie publicerad i tidskriften Nutrients.
Magnesium är viktigt för en mängd olika enzymprocesser som ingår i 80 procent av kroppens metaboliska funktioner. Därför kan magnesiumbrist vara involverat i åtskilliga gener och sjukdomar. Brist på magnesium är mycket vanligt och drabbar särskilt kvinnor. En rysk studie på gravida och kvinnor med olika hormonella störningar har nu visat att tillskott med magnesium i fyra veckor kan förbättra hälsan och livskvaliteten på flera fronter.
Havandeskapsförgiftning, även kallat preeklampsi, är ett förstadium till eklampsi, där anfallen kan vara livshotande för den gravida kvinnan och fostret. Enligt en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cureus har man tittat närmare på injektion med magnesiumsulfat som ett led i behandlingen av havandeskapsförgiftning och eklampsi. Denna behandling har även introducerats i Sverige. Det är på det hela taget viktigt att få i sig tillräckligt med magnesium under graviditeten om man vill förebygga havandeskapsförgiftning.
Åldrandeprocesser och de flesta kroniska sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer kännetecknas av kroniska inflammationer som skadar frisk vävnad. Om akut hyperinflammation uppstår under infektioner med influensa och covid-19 kan tillståndet bli livshotande. Därför är det livsviktigt att kroppen kan reglera inflammationsprocesserna. I detta avseende behövs det bland annat magnesium. Detta framgår av en metaanalys som har publicerats i tidskriften Nutrients. Här kommer forskarna närmare in på hur tillskott med magnesium kan minska olika inflammationsfrämjande markörer. Magnesium bidrar också till att aktivera D-vitamin, som också reglerar inflammationsprocesserna.
Stress är förknippat med en rad olika fysiska och psykiska problem som huvudvärk, trötthet, spänning, sömnlöshet, halsont, förstoppning, influensaliknande symtom, depression och ångest. Stress är inte bara något som händer. Det är ett fysiologiskt tillstånd som påverkar hela kroppen och behovet av särskilda näringsämnen. Således har studier på människor och djur tidigare visat att tillskott med magnesium och B6-vitamin var för sig kan minska stressymtom. Nu har en grupp forskare i Frankrike genomfört en randomiserad studie, som för första gången visar att kombinationen av magnesium plus B6-vitamin till personer med svår stress och magnesiumbrist har en större effekt än enbart magnesiumtillskott.
Trots att vi blir äldre finns det idag fler och fler som drabbas av kroniska sjukdomar. Förbrukningen av läkemedel ökar stadigt, utan att det görs något åt orsakerna, som ofta beror på näringsämnesbrist. Här kommer vi mer in på magnesium, som ingår i över 300 enzymprocesser som är viktiga för nervsystemet, matsmältningen, musklerna, hjärtat, blodtrycket och benen samt graviditet och utnyttjande av D-vitamin. Det betyder samtidigt att magnesiumbrist kan vara involverat i utvecklingen av astma, stress, sömnlöshet, förstoppning, migrän, neurologiska sjukdomar, cirkulationssjukdomar, benskörhet, bröstcancer, prematur födsel och så vidare. Det framgår bland annat av en större sammanfattande artikel som publicerats i Scientifica och behandlar magnesiumets betydelse i kliniska behandlingar. Det är också viktigt att eventuella tillskott förekommer i en form som kroppen kan ta upp.
I takt med att det blir fler och fler äldre är det också fler som drabbas av demens och dör till följd av det. Men om man intar mer magnesium genom kosten än de officiella rekommendationerna tyder det på att hjärnan hålls mer intakt och att det förebygger demens. Detta framgår av en större befolkningsstudie som har publicerats i tidskriften European Journal of Nutrition. Samtidigt är det problematiskt att många äldre äter lite eller tar olika typer av läkemedel som hämmar kroppens upptag och utnyttjande av magnesium. Så vilken effekt har egentligen magnesium på hjärnan och nervsystemets funktioner? Och hur mycket magnesium har vi behov av om hjärnan ska hållas i trim hela livet?
Diabetes och förstadiet metabolt syndrom kännetecknas av insulinresistens och övervikt. Och det tyder nu på att ett större intag av magnesium och kalium minskar fettlagren. Detta framgår av en kinesiskt studie publicerad i tidskriften Frontiers in Nutrition. Forskarna kommer samtidigt in på hur magnesium och kalium bidrar till att reglera blodsockret och andra metaboliska störningar i samband med diabetes och metabolt syndrom.
Vi påverkas alla av elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner, skärmar, elförsörjning och andra elektriska system i vardagen. Hjärnans neuroner är särskilt sårbara, i synnerhet eftersom elektromagnetisk strålning kan öka neuronernas upptag av kalciumjoner, så att de blir överaktiva och i värsta fall förstörs. En studie publicerad i News Medical Life Sciences avslöjar alltså att för mycket kalcium i hjärnan ökar risken för Alzheimers sjukdom och digital demens hos unga. Den ökade elektromagnetiska strålningen påverkar även kroppen med fria radikaler, som kan orsaka oxidativ stress och cellskador eftersom kroppens försvarssystem med olika antioxidanter inte hänger med. Detta framgår av en artikel publicerad i tidskriften The Journal of Microscopy & Ultrastructure, som också beskriver hur elektromagnetisk strålning kan orsaka stress, huvudvärk, trötthet, ångest och andra symtom.
Njursten kan vara något av det mest smärtsamma, och det finns en ganska hög risk att de bildas igen. Eftersom kosten har stor betydelse kan man göra mycket när det gäller förebyggande. Det gäller särskilt att få tillräckligt med magnesium och B6-vitamin. Samtidigt bör man undvika för många oxalatrika livsmedel som spenat, nötter, rotfrukter, sojaprodukter, rabarber, bär och mörk choklad. Detta beror på att för mycket oxalat kan bidra till bildandet av njursten. När det gäller tillskott med magnesium bör dessa vara i en form som kroppen kan ta upp. Det är också viktigt att dricka tillräckligt med vatten. Detta framgår bland annat av en artikel i den norska hälsotidningen Vitenskap og Fornuft.
Diabetes sprider sig som en epidemi, och många fler lider av förstadiet metaboliskt syndrom, som orsakar insulinresistens, högt kolesterol, högt blodtryck och för stort midjemått. Sedan 1970-talet har diabetiker rekommenderats en fettsnål kost med bröd, potatis och andra kolhydrater. Men nu visar en ny dansk studie att det är bäst med en kost som inte innehåller så många kolhydrater. Det nya budskapet till diabetiker ligger i linje med flera utländska studier, som vi under årens lopp har tagit upp på denna webbplats. Diabetiker och personer med ett känsligt blodsocker bör därför satsa mer på en hälsosam kost med färre kolhydrater, samt fler proteiner och bra fetter. Dessutom bör de se till att få tillräckligt med näringsämnen som krom, D-vitamin och magnesium, som stöder regleringen av blodsockret, samt B12-vitamin och Q10, vid intag av diabetesläkemedel och kolesterolsänkande statiner.
Östrogenbalans har en avgörande betydelse för bland annat fertilitet, slemhinnor, humör, sexlust, ben och cancerförebyggande. Det finns många myter om östrogen, som bara är en allmän benämning för de tre formerna östradiol, östron och östriol. Men dessa i sig har mycket olika funktioner. Östrogenerna hör liksom progesteron, stresshormoner och testosteron till steroidhormonerna, där det ena hormonet byggs upp utifrån det andra med hjälp av enzymer. Dessa enzymer kräver ett antal näringsämnen, och här kommer vi titta närmare på jod, D-vitamin, magnesium och selen. För om vi lider brist på dessa näringsämnen kan det bland annat öka risken för många hormonella störningar, däribland värmevallningar, torra slemhinnor, urinblåseproblem och bröstcancer. Nedanför kan du också läsa mer om hormonstörande ämnen, hormonbehandling och bioidentiska hormoner.
D-vitamin har betydelse för ben, cirkulation, immunförsvar och cancerförebyggande. Men tillskott med D-vitamin är mindre effektivt om man är överviktig, och det blir lätt en ond cirkel. Detta framgår av en ny studie publicerad i Journal of Bone and Mineral Research. Det betyder med andra ord att överviktiga kan ha ett ökat behov av D-vitamin. Enligt andra studier kan överviktiga också ha ett ökat behov av magnesium, som aktiverar D-vitaminet via enzymprocesser i levern och njurarna.
Enligt en ny studie utförd av Epinion för DR anser lite över var tredje kvinna att p-piller ger dem biverkningar. Enligt andra studier påverkar p-piller kroppens förmåga att utnyttja flera B-vitaminer samt C-vitamin, E-vitamin, magnesium, selen och zink. Bristen på viktiga näringsämnen kan bidra till många biverkningar, som ökad risk för vätskeansamling, blodproppar, cancer, humörsvängningar och depression.
Över hela världen blir Alzheimers sjukdom en allt större börda och kosten spelar en stor roll. En stor metaanalys har nu avslöjat att patienter med Alzheimers sjukdom har lägre nivåer av magnesium i blodet och i cerebrospinalvätskan jämfört med friska kontrollgrupper. Resultaten tyder på att magnesiumbrist kan vara en riskfaktor vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom.
Magnesium ingår i hundratals enzymer involverade i energiomsättningen, sockermetabolismen, nervsystemet och många andra grundläggande processer. Magnesiumbrist är dock vanligt och det finns växande bevis för att detta är involverat i en mängd metaboliska störningar som övervikt, insulinresistens, typ 2-diabetes, högt blodtryck, högt kolesterol och låga nivåer av kronisk inflammation som uppträder vid de flesta kroniska sjukdomar. Det tyder samtidigt på att ett högt intag av magnesium genom kosten eller tillskott kan förebygga eller motverka dessa metaboliska störningar. I en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients tittar författarna närmare på magnesiumbristens roll i utvecklingen av de utbredda metaboliska störningarna. Författarna kommer också in på hur utarmad jord, ensidig kost, dåligt upptag, insulinresistens, läkemedel, alkoholmissbruk och stress kan leda till magnesiumbrist.
Sömnapné påverkar andningen under sömnen och försämrar patientens livskvalitet och hälsa. Det tyder dessutom på att magnesiumbrist är vanligt bland patienter med sömnapné, vilket ytterligare ökar risken för systemisk inflammation, hjärt-kärlsjukdomar och metaboliska sjukdomar. Detta framgår av en ny metaanalys från Charles Sturt University i Australien, där forskarna för första gången klargör sambandet och varför patienter med sömnapné kan behöva extra magnesium.
Migrän är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna. Enligt en större review-artikel som just publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients framgår det att tillskott med större doser magnesium kan lindra migrän på flera fronter. Eftersom magnesiumbrist är utbrett är det lämpligt att överväga tillskott, och dessa bör vara i en form som kroppen kan ta upp och utnyttja. Det är samtidigt viktigt att magnesium är i balans med kalcium. Och att undvika andra faktorer i kost och miljö som kan bidra till att utlösa ett migränanfall.
Stress och magnesiumbrist är utbrett bland den allmänna befolkningen och det är som en ond cirkel som främjar risken för trötthet, huvudvärk, förstoppning, nervositet, sömnlöshet, infektioner, depression, metabolt syndrom och många andra fysiska och psykiska sjukdomar. I en översiktsartikel publicerad i tidskriften Nutrients har författarna därför tittat närmare på hur magnesium spelar en nyckelroll i kroppens fysiologiska stressrespons. Författarna kommer dessutom in på hur stress ökar behovet av magnesium. Dessutom kan utarmad jord, ensidig kost, för mycket kaffe, alkohol och kalcium samt vissa typer av läkemedel, intensiv träning, klimakteriet och åldringsprocesser ytterligare öka behovet av magnesium.
Irritabel tjocktarm är den vanligaste tarmsjukdomen, som drabbar cirka 15 procent av befolkningen. Symtomen är vanligtvis instabil matsmältning, tarmluft, förstoppning, diarré, buksmärta och tarmkramper. Flera studier har visat att D-vitaminbrist kan orsaka symtomen och att tillskott med D-vitamin kan lindra. Detta beror bland annat på att D-vitamin har en stor betydelse för tarmens immunsystem och reglering av inflammationer.
Hjärt-kärlsjukdomar är den främsta dödsorsaken i hela världen. I detta sammanhang visar en holländsk studie att äldre patienter som tidigare drabbats av en hjärtinfarkt kan förhindra tidig död orsakad av hjärt-kärlsjukdomar och andra orsaker om de konsumerar tillräckligt med magnesium. Samtidigt är det problematiskt att magnesiumbrist är utbrett på grund av ensidig kost och att vissa typer av läkemedel hämmar upptaget och utnyttjandet av magnesium.
Över hela världen läggs det fortfarande fokus på bättre förebyggande och behandling av covid-19, eftersom vacciner har en begränsad effekt. Samtidigt är det relevant att förstå varför infektionen är ofarlig för de allra flesta, och varför en liten minoritet utvecklar ARDS (Acute respiratory distress syndrome), som är komplicerat och kännetecknas av hyperinflammation. Det är alltså ett rubbat och överaktivt immunförsvar som är det verkliga problemet när infektionerna blir livshotande. Ett stort antal studier har redan visat att brist på D-vitamin ökar risken för smitta med covid-19 och intensivvårdsinläggning, och att tillskott har en terapeutisk potential. I en ny översiktsartikel, publicerad i tidskriften Clinical and Molecular Allergy, tittar forskarna närmare på den synergieffekt som finns mellan D-vitamin, magnesium och zink i relation till reglering av immunförsvaret och som en terapeutisk potential vid behandling. Man bör också vara välförsedd med selen eftersom brist är vanligt.
Breda befolkningsundersökningar av vuxnas kostvanor har en tendens att förbise vissa grupper, såsom yngre vuxna. En brittisk studie har därför tittat närmare på kostvanorna hos vuxna i tjugo-, trettio-, fyrtio- och femtioårsåldern. Det visade sig bland annat att det förekom en omfattande brist på B-vitamin, magnesium, kalium, jod, zink och inte minst selen. Brist på dessa livsviktiga näringsämnen kan bland annat skada fertiliteten, öka risken för en lång rad sjukdomar och främja osynliga åldringsprocesser, inklusive förlust av kognitiva förmågor och förlust av benmassa.
Migrän är en kronisk neurologisk sjukdom som förstör livskvaliteten och kostar många sjukdagar. Migränläkemedel verkar inte på alla patienter, och många får biverkningar. Därför är det lämpligt att göra mer av förebyggandet. I detta sammanhang visar en ny studie som har publicerats i tidskriften Nutrition Journal att tillskott med zink kan minska frekvensen av migränanfall avsevärt. Du kan också läsa mer om två andra näringsämnen som minskar migränfrekvensen och svårighetsgraden, och vad som i sig själv kan utlösa migrän. Först och främst gäller det att spåra och behandla de olika orsakerna, där kost och livsstil spelar en avgörande roll.
Q10 kapslar fick Alan ur sängen”En vecka efter att jag hade börjat ta Q10-kapslarna kunde jag känna en stor skillnad. Nu sover jag mycket mindre, och jag orkar njuta av livet igen”, säger 23-årige Alan Piccini, som har lidit av extrem trötthet och muskelvärk sedan han var barn.
”Q10-kapslarna har gjort att jag inte längre har extrema biverkningar från mitt kolesterolsänkande läkemedel”, förklarar Anna Franken.