- och mycket annat

Brist på B12-vitamin är vanligt förekommande på grund av växtbaserad kost, åldrandeprocesser, dåligt upptag och vissa läkemedel. Brist kan orsaka anemi, trötthet, dåligt minne, infektioner, nedsatt fertilitet, impotens och neurologiska sjukdomar som neuropati. Detta framgår bland annat av en artikel som har publicerats i den medicinska tidskriften Cureus.

Typ 2-diabetes är en världsomspännande epidemi. Många lider också av förstadiet metabolt syndrom, som är förknippat med insulinresistens, trötthet, högt blodtryck, högt kolesterol och äppelformad övervikt. Kosten har stor betydelse, där särskilt intag av för många kolhydrater ökar risken. Det tyder dock på att tillskott med krom kan bidra till att reglera blodsockret och fettomsättningen. Detta enligt en översiktsartikel som har publicerats på ResearchGate. Samtidigt kan det löna sig att välja tillskott med selenjäst, som har en bättre dokumenterad biotillgänglighet.

- samt för mycket socker

Allt fler barn drabbas av astma, vilket är förknippat med en försämrad livskvalitet. Kosten har stor betydelse för utvecklingen av sjukdomen, och det tyder på att för mycket socker från frukostflingor, läsk, godis och andra källor ökar risken. Brist på D-vitamin och magnesium, som är vanligt förekommande, ökar också risken. Detta enligt en artikel som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Nutrition. Så varför ökar socker risken för astma? Och hur kan D-vitamin och magnesium bidra till att skydda mot sjukdomen?

Kalcium och magnesium har betydelse för skelettet, nervsystemet, musklerna, hjärtat, blodtrycket och många andra funktioner. Det är viktigt att mineralerna befinner sig i någon form av balans, eftersom de fungerar som ett par, likt yin och yang. D-vitamin är också viktigt för att mineralerna ska kunna tas upp och utnyttjas. Men brist på alla tre näringsämnena är vanligt och ökar risken för infektioner, neurologiska störningar, muskelkramper, förstoppning, högt blodtryck, benskörhet, cancer och många andra allvarliga sjukdomar. I vår del av världen får många människor också i sig för mycket kalcium från mejeriprodukter och tillskott, vilket rubbar balansen med magnesium. Detta kan leda till oxidativ stress, kronisk inflammation och celldöd.

Molybden är viktigt för leverns avgiftning samt nedbrytning av proteiner, puriner och fetter. Molybden har också betydelse för bildandet av B12-vitamin. Studier tyder dessutom på att brist på eller dåligt utnyttjande av molybden ökar risken för urinsyregikt, icke-alkoholorsakad fettleversjukdom och hepatocellulärt karcinom, en cancerform i levern.

Typ 2-diabetes är en livsstilssjukdom som ökar explosivt och som är förknippad med enorma mänskliga och ekonomiska kostnader. Samtidigt finns det ett växande behov av en mer effektiv och naturlig behandling av ett rubbat blodsocker som orsakar ett antal andra metabola störningar. Utöver viktminskning och kostförändringar verkar det nu som om zinktillskott kan förbättra olika biomarkörer relaterade till ett stört blodsocker. Detta framgår av en studie som publicerats i tidskriften Diabetology & Metabolic Syndrome.

Vi bildar själva Q10, som är viktigt för cellernas energiomsättning och som antioxidant, som skyddar mot cellskador. Men det egna bildandet av Q10 minskar dock drastiskt med åldern och till följd av olika stressfaktorer, vilket främjar tecken på åldrandeprocesser. Detta återspeglas också i hudens tillstånd. Det finns dock bevis för att hudvårdsprodukter med Q10 kan fördröja de yttre ålderstecknen som rynkor och slapp hud. Detta enligt en översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Clinical Aesthetic Dermatology. Tidigare studier tyder också på att Q10-tillskott av god kvalitet i allmänhet har potential att motverka olika åldrandeprocesser och utvecklingen av flera kroniska sjukdomar.

Järn har betydelse för syretransporten i blodet och cellernas energiomsättning. Men järnbrist är vanligt bland patienter med kronisk hjärtsvikt. Detta försämrar ytterligare den fysiska prestationsförmågan och livskvaliteten. Järnbrist är också en markör som är förbunden med ökad risk för sjukhusinläggning och tidig död. Detta framgår av en översiktsartikel som har publicerats av American College of Cardiology. Därför bör hjärtsviktspatienter alltid få sin järnstatus mätt. Det tyder dessutom på att intravenös behandling av järnbrist fungerar bäst på hjärtsviktspatienter. På lång sikt bör hjärtsviktspatienter också lägga fokus på bra järnkällor i kosten samt de många faktorer som hämmar upptaget och utnyttjandet av järn.