Statiner mot högt kolesterol är ett av de mest sålda läkemedlen. Men det föreligger dock en växande oenighet om effekten av statiner vid förebyggande av åderförkalkning och cirkulationssjukdomar, som handlar om något annat än kolesterol. Det visar sig nämligen att statiner också hämmar egenproduktionen av K2-vitamin, vilket bidrar till att avlägsna kalcium från blodomloppet. I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidningen Medical Sciences, drar forskarna slutsatsen att det förekommer fler fall av åderförkalkning bland statinanvändare jämfört med icke-statinanvändare, oavsett närvaron av en diagnostiserad hjärt-kärlsjukdom. Det betyder med andra ord att statiner, tvärtemot förväntningarna, ökar risken för åderförkalkning. Detta avslöjande ligger i linje med tidigare studier. Det har länge varit känt att statiner också hämmar bildandet av koenzymet Q10 och D-vitamin, vilket har andra konsekvenser för hjärtat och kretsloppet.

Immunförsvaret kan inte fungera utan D-vitamin, och blodets nivå bör vara högre än de officiella gränsvärdena om det ska skydda mot covid-19 och andra luftvägsinfektioner. Detta framgår av en ny studie från University of Chicago, som har publicerats i JAMA. Det antas dessutom att hälften av jordens befolkning lider brist på D-vitamin och att personer med mörk hy är särskilt utsatta. Då det tidigare påvisats att de flesta som testar positivt för covid-19 lider brist på D-vitamin kommer forskarna i framtiden att titta närmare på hur ett dagligt tillskott med D-vitamin kan förebygga infektioner med covid-19 eller minska svåra symtom. Samtidigt kommer forskarna in på att det ofta kräver starkare tillskott för att optimera blodets nivå.

Typ 2-diabetes sprider sig som en epidemi och ännu fler lider av förstadiet metaboliskt syndrom, som kännetecknas av insulinresistens, högt blodtryck, högt kolesterol och äppelformad övervikt. Typ 2-diabetes och metaboliskt syndrom har enorma mänskliga och socioekonomiska konsekvenser. I den här artikeln tittar vi därför närmare på hur krom, D-vitamin, magnesium och Q10 samt relevanta kostförändringar kan ha en positiv effekt på blodsockret, kolesterolbalansen och viktregleringen. Vi tittar också närmare på kosttillskott som kan förebygga diabetesneuropati, vilket i slutändan kan leda till amputationer.

- och särskilt mörkhyade

D-vitamin har en avgörande betydelse för utvecklingen av barnets skelett, kognitiva förmågor, IQ, immunförsvar och många andra funktioner. Men enligt en ny engelsk studie lider en tredjedel av alla vita nyfödda spädbarn brist på D-vitamin. Problematiken är ännu större bland nyfödda mörkhyade barn med annan etnisk bakgrund, varav hälften lider brist på D-vitamin. Därför bör det läggas mer fokus på att gravida från sårbara grupper får tillräckligt med D-vitamin.

- och problematiken med kvicksilver i fisk

Selen ingår i en rad seleninnehållande proteiner som har betydelse för energiomsättningen, ämnesomsättningen, immunförsvaret, fertiliteten och som antioxidanter. Selen har dessutom en speciell förmåga att binda kvicksilver och därmed förhindra tungmetallens skadliga effekter på hjärnan, nervsystemet och andra ställen. Men när selen väl har bundet sig till kvicksilver kan det inte ingå i de livsviktiga seleninnehållande proteinerna. Eftersom vi alla utsätts för kvicksilver, mer eller mindre, kan det lätt resultera i en relativ brist på selen. Problemet förvärras av att jorden i Europa är fattig på selen, vilket återspeglas i grödorna. Samtidigt måste man vara medveten om att kvicksilverförgiftning ofta kommer smygande, och att fiskar och valar som befinner sig högt upp i näringskedjan kan vara problematiska på grund av högre koncentrationer. Ändå kan terapeutiska doser av selen förhindra den toxiska effekten av kvicksilver. Detta framgår bland annat av en ny översiktsartikel som har publicerats i Scientific Research.

Enligt en retrospektiv studie av äldre covid-19-patienter hänger brist på D-vitamin samman med svåra lungsymtom, längre sjukdomsförlopp och större risk för dödsfall. Samtidigt är det problematiskt att D-vitaminbrist är särskilt vanligt bland äldre, vårdhemsboende och andra sårbara grupper. En rad forskare och läkare rekommenderar därför att regeringar runt om i världen tillför tillskott med D-vitamin i sina kampanjer som en nödvändig strategi i kampen mot covid-19 och mutationer. Detta framgår av en ny studie, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Studien ligger i linje med tidigare studier som visar att brist på D-vitamin är en riskfaktor för alla åldersgrupper. Så hur mycket D-vitamin har vi egentligen behov av under livet, om nivån i blodet ska vara optimal?

- och stora besparingar inom sjukvårdssektorn

Brist på D-vitamin är vanligt, och det ökar risken för infektioner och en mängd allvarliga sjukdomar. I Tyskland har en grupp forskare från ett cancercenter nu beräknat att om alla tyskar över 50 år tog tillskott med D-vitamin skulle det förmodligen motverka 30 000 cancerrelaterade dödsfall per år och rädda mer än 300 000 liv. Samtidigt skulle enorma summor sparas inom sjukvårdssektorn. De hälsomässiga och ekonomiska fördelarna med att optimera befolkningens D-vitaminstatus ligger i linje med tidigare danska undersökningar och beräkningar.

Enligt en ny brittisk studie kan ett högre intag av omega-3-fettsyror i barndomen minska risken för utveckling av astma senare i livet. Men bara om man bär på en viss genvariant. I en tidigare australiensisk studie har man också rapporterat att lägre nivåer av omega-3 i blodet hos vuxna är förbundet med en sämre astmakontroll. Kosten spelar i allmänhet en stor roll vid utvecklingen av sjukdomen, och överviktiga verkar dra en särskilt stor fördel av mer omega-3. Men hur mycket omega-3 behövs egentligen?