Q10 och krom för ett stabilt blodsocker och effektiv fettförbränning

Cellernas energiproduktion sker i mitokondrierna där Q10 spelar en nyckelroll i förbränningen av de två huvudsakliga bränslena kolhydrater och fetter, som bryts ner till blodsocker och fettsyror. Dessutom kräver cellernas upptag av blodsocker krom, och mitokondriernas upptag av fettsyror kräver ett ämne som kallas karnitin. Kött och andra animaliska produkter innehåller redan karnitin och därför bidrar dessa livsmedel till en god fettförbränning. Kroppen kan också bilda mindre mängder karnitin vilket kräver C-vitamin.
Du kan också läsa om en dansk-norsk studie som visat att möss måste äta sex gånger fler kalorier för att gå upp ett gram i vikt när fett kombineras med ett högt proteinintag. Omvänt leder fett i kombination med kolhydrater till ett dåligt tillgodogörande av energi, vilket medför risk för överflödig fettlagring och övervikt.

Vi behöver alla massor av energi och ett stabilt blodsocker för att hjärnan och kroppen ska kunna fungera normalt. När vi har ätit eller druckit transporteras de energigivande ämnena med blodet ut till de olika organen och vävnaderna. Alla celler innehåller små bönformade kraftverk som kallas mitokondrier, och det är i dessa som näringsämnena omvandlas till energi. Kolhydrater och fetter fungerar som de primära bränslena, vilka även kallas makronäringsämnen. Dessutom behövs Q10 samt en rad vitaminer, mineraler och karnitin för att cellerna ska kunna ta upp kalorierna och förbränna dem. Energiomsättningen och viktregleringen handlar därför inte så mycket om det totala kaloriintaget utan mer om hur effektivt kalorierna förbränns.

Q10:ets nyckelroll i mitokondriernas energiomsättning

Förbränningen av kolhydrater, fetter och proteiner sker i mitokondriernas inre membran, som liknar hopvikta inälvor. Här sker förbränningen med hjälp av den syre vi andas in samt en rad vitaminer och mineraler som ingår i olika enzymprocesser. Dessutom spelar koenzymet Q10 en unik nyckelroll i mitokondriernas så kallade elektrontransportkedja. Här är det Q10:ets uppgift att ta emot och vidarebefordra elektroner så att energin koncentreras. I ett första steg bildar processen kemiskt koncentrerad energi i en molekyl som kallas ATP (adenosintrifosfat). Med ytterligare hjälp från Q10 kan cellernas mitokondrier sedan spjälka ATP och frigöra den energi som exempelvis behövs för tankeprocesser, andning, muskelarbete, bildning av antikroppar, hormoner samt cellförnyelse.
Utan Q10 skulle vi snabbt dö, och därför producerar kroppen själv det mesta. Men den egna produktionen avtar gradvis med åldern, och många märker detta i form av minskad vitalitet efter 40–50 års ålder. Kolesterolsänkande läkemedel (statiner), läkemedel mot benskörhet (alendronat) och vissa mitokondriella sjukdomar hämmar också den egna produktionen. Det är dock möjligt att kompensera för den försämrade egenproduktionen med Q10-tillskott av god och dokumenterad kvalitet om man vill ha mer energi.

Förbränningen av kolhydrater kräver insulin och krom

Kolhydrater finns i spannmål, mjöl, potatis, ris, majs, frukt, socker och andra källor. Under matsmältningen bryts kolhydraterna ner till glukos (blodsocker/druvsocker), som tas upp från tunntarmen. Detta får blodsockret att stiga, och bukspottkörteln producerar hormonet insulin. Det behövs även krom, som ingår i molekylen kromodulin, vilken binder sig till cellernas insulinreceptorer. Detta är avgörande för att insulinet ska fungera optimalt som en nyckel som öppnar för cellernas glukosupptag. Inuti cellens cytosol bryts glukosen sedan ner till pyruvat som transporteras in i mitokondrierna för energiomsättningen.
Men om det saknas krom får cellerna ett dåligt upptag och bristfällig förbränning av kolhydrater. Detta leder automatiskt till trötthet och en onormal hunger så att man längtar efter socker, kakor, chips och andra raffinerade kolhydrater som snabbt flödar in i blodomloppet.
Det instabila blodsockret kan snabbt bli en ond cirkel, där cellerna så småningom utvecklar insulinresistens med kroniskt nedsatt förmåga att ta upp blodsocker. Det instabila blodsockret och insulinresistensen kan med tiden leda till metaboliskt syndrom och typ 2-diabetes, som sprider sig som en epidemi.
Ett stabilt blodsocker kräver därför krom, som bland annat finns i öljäst, mandlar, frön, bönor, fisk, skaldjur och kött. När det gäller kosttillskott ger kromjäst det bästa upptaget. Man bör också lägga större fokus på fullkorn och grönsaker och undvika eller begränsa raffinerade kolhydrater som vitt mjöl, vitt socker, torkad frukt, juice och ultraprocessad mat.
Det kan dessutom vara lönsamt att få i sig tillräckligt med protein och nyttiga fetter vid alla huvudmåltider.

En effektiv fettförbränning kräver karnitin och C-vitamin

Det finns ingen anledning att vara rädd för fett eftersom hälsosamma, oraffinerade fetter från olika animaliska produkter samt avokado, nötter, frön, olivolja och kokosolja fungerar som utmärkta energikällor – särskilt för hjärtat och musklerna. Eftersom fettförbränningen kräver en del syre är den som störst i samband med fysisk aktivitet där man inte blir andfådd.
Fetterna i kosten cirkulerar i blodet som fettsyror, och själva upptaget i cellerna och in i mitokondrierna kräver karnitin (L-karnitin) som fungerar som en bärsubstans.
Karnitin finns redan i höga koncentrationer i animaliska produkter – särskilt i rött kött som nöt- och lammkött. Karnitin härstammar från det latinska ordet carnis, som betyder kött. Det innebär därför att en växtbaserad kost inte tillför karnitin, och av samma anledning tar många vegetarianer och veganer tillskott. Det är dock möjligt att bilda mindre mängder karnitin i levern, njurarna och hjärnan genom flera steg utifrån aminosyrorna lysin och metionin. Det är dessutom viktigt att få i sig tillräckligt med C-vitamin som bidrar till att optimera kroppens karnitinproduktion och energiomsättning.

Flera skäl att inkludera animaliska proteiner för fettförbränning och viktreglering

Som redan nämnts innehåller animaliska livsmedel ämnet karnitin som är avgörande för cellernas upptag av fettsyror och fettförbränningen.
Det tyder också på att proteiner aktiverar kroppens bruna fettceller som inte lagrar energi utan förbränner fettet som värme. Detta framgår av äldre uppmärksammad forskning från Köpenhamns universitet och norska NIFES (Nationella institutet för närings- och sjömatforskning).
Studien genomfördes på möss som antingen fick olja i kombination med kolhydrater eller olja i kombination med protein. Även om mössen fick samma mängd kalorier visade studien att möss måste äta sex gånger fler kalorier för att gå upp ett gram i vikt när olja kombineras med ett högt proteinintag, jämfört med en kombination av olja och kolhydrater. Effekten var särskilt stor när proteinerna kom från fisk men inte från mjölk. Det beror troligen på att mjölkproteiner består av flera tillväxtfrämjande ämnen (bland annat kasein), vars främsta syfte är att få avkomman att växa mycket snabbt och gå upp i vikt.

• Fettförbränning och viktreglering handlar inte så mycket om kalorier utan mer om förhållandet mellan protein, kolhydrater och fett.
• Det som gör en mest överviktig är framför allt kombinationen av kolhydrater och fett som finns i exempelvis pizza, pommes, chips, kakor och ultraprocessad mat. Dessutom innehåller den moderna växtbaserade maten ofta för lite protein.
• Proteiner från animaliska källor som kött, fisk och ägg bidrar till en särskilt god fettförbränning tack vare innehållet av karnitin (L-karnitin), och till att förbränningen ökar i de bruna, värmeproducerande fettcellerna.
• Råvarornas kvalitet spelar också en viktig roll.

Referenser:

Giulia Guerrini et al. Coenzyme Q10. Examine 2026

Abdulatif Taha Babkr et al. Chromium as a Modulator of Insulin Receptor Activity: A Systematic Review of Its role in Metabolic Syndrome and Type 2 Diabetes. Diabetes Metabolic Syndrome and Obesity 2026

Dr. Ravi Kumar. MD. Vitamin C Boosts Carnitine Production for Energy. The Dr. Kumar Discovery. July 11, 2025

Thomas Hoffmann. Proteiner gør dig slank. Videnskab.dk. 2010

Pernille Lund: Q10 – fra Helsekost til epokegørende medicin. Ny Videnskab. 2014

Pernille Lund: Sådan får du styr på dit blodsukker. Ny Videnskab 2013