Utbredd selenbrist förutsäger hög risk för tarmcancer

Spårämnet selen ingår i olika selenhaltiga proteiner med betydelse för den allmänna hälsan. Selenbrist ökar därför risken för en mängd olika sjukdomar, däribland tjocktarms- och ändtarmscancer (tarmcancer), som är en av de främsta orsakerna till cancerdödsfall enligt en ny metaanalys publicerad i BMC Public Health.

Tarmcancer börjar i tarmslemhinnan från godartade polyper. Sjukdomen är ofta symptomfri i ett tidigt skede, och senare kan symtom som förändrade tarmvanor, allmän sjukdomskänsla, buksmärtor, blod i avföringen och blodbrist förekomma. Tarmcancer drabbar nästan två miljoner människor världen över varje år, och antalet ökar. Även om tarmcancer upptäcks tidigt och behandlas med kirurgiskt avlägsnande av cancertumören finns det fortfarande en hög risk för återfall, och bara ungefär hälften av patienterna lever efter fem år.
Det finns därför all anledning att göra mer av förebyggande åtgärder, där kost och livsstil är särskilt viktiga. Eftersom det redan är känt att selen har flera cancerförebyggande egenskaper och selenbrist är utbredd i Europa och många andra delar av världen ville ett forskarteam undersöka vidare huruvida selenbrist kan förutsäga risken för att utveckla tarmcancer.
Med hjälp av relevanta söktermer i databaser som PubMed, Embase och Web of Science hämtade forskarna in 16 relevanta studier som behandlade sambandet mellan selen och risken för att utveckla tarmcancer. Metaanalysen, som omfattade nästan 200 000 deltagare, behandlade mer specifikt dessa deltagares dagliga intag av selen och selenkoncentrationen i blod och olika vävnader.

Ett högre selenintag har en potentiell roll vid förebyggande av tarmcancer

Sammantaget visade studien att högre selenintag var signifikant associerat med en lägre risk för tarmcancer. Det fanns således ett omvänt samband mellan selenintag och risken för tarmcancer enligt två stora befolknings- och fall-kontrollstudier.
Subgruppsanalyser visade också ett signifikant omvänt samband mellan selenintag och risken för tjocktarmscancer i populationer från Europa och Australien.
Forskarna drar därför slutsatsen att ett högre selenintag är förknippat med en lägre risk för att utveckla tarmcancer. Därför har selen också en potentiell roll i förebyggandet av tarmcancer.

Selen spelar flera roller i tarmhälsan och cancerförebyggandet

I inledningen till den nya metaanalysen och i en annan relevant studie (Jinzhong Cai et al. 2022) som vi har nämnt tidigare på denna webbplats, tittar författarna närmare på de olika selenhaltiga proteinernas roll i relation till tarmhälsan och förebyggandet av tarm- och andra cancerformer. Detta kan kortfattat sammanfattas enligt följande:

• Betydelse för utnyttjandet av Q10 och cellernas normala energiomsättning som sker i mitokondrierna.
• Reglering av cellsignalering och signalvägar vilka är avgörande för många cellfunktioner.
• Reglering av apoptos, där skadade eller utslitna celler begår programmerat självmord. Cancerceller har inte denna förmåga.
• Ingår i olika antioxidanter som glutationperoxidas (GPX) och thioredoxinreduktas (TrxR). Dessa antioxidanter motverkar oxidativ skada på celler, DNA och mitokondrier orsakad av fria radikaler.
• Betydelse för immunförsvaret som bland annat måste bekämpa skadliga bakterier och gifter från maten, en störd tarmflora samt onormala celler.
• Bidrar till att reglera kronisk inflammation vilket ökar risken för tarmcancer och många andra sjukdomar.
• Betydelse för enzymfunktionerna hos vissa nyttiga tarmbakterier. Detta gäller bland annat en speciell selenrik mjölksyrabakterie (Lactobacillus rhamnosus SHA113), som motverkar skador på tarmslemhinnan genom att bilda en skyddande förening.

Selenkällor och tillskott i relation till förebyggande av tarmcancer

De bästa källorna till selen är inälvsmat, kött, fisk, ägg, spannmål och paranötter. Men eftersom jorden är selenfattig i Europa och på många andra platser, återspeglas detta i grödorna, vilket är en viktig orsak till utbredd selenbrist.
I Danmark ligger de officiella dagliga selenrekommendationerna på 55 mikrogram, men många får inte i sig dessa mängder via kosten. Flera studier tyder också på att vi behöver cirka 100–200 mikrogram selen dagligen för att mätta alla selenhaltiga proteiner.
I det sammanhanget hänvisar författarna bakom den nya metaanalysen till olika studier där selentillskott har getts. Särskilt bör nämnas NPC-studien (Nutritional Prevention of Cancer), där tillskott av 200 mikrogram selenjäst dagligen under flera år till deltagare med låga selennivåer i blodet (≤ 113,4 ng/ml) visade en minskning på cirka 50 procent av vanliga cancerformer, däribland tarmcancer. Däremot visade en senare studie kallad SELECT ingen cancerförebyggande effekt i samband med selentillskott. Detta beror främst på att deltagarna i SELECT-studien redan hade höga selennivåer i blodet. Dessutom gavs selen i form av selenometionin, vilket är en helt annan selenförening.
Det innebär därför att selentillskott bara är relevant om man vill förebygga eller korrigera selenbrist i blodet. Dessutom bör tillskott vara i form av selenjäst, vilket ger dokumenterat bättre upptag och tillgodogörande.
Å andra sidan bör vi inte få i oss för mycket selen, och enligt WHO ligger den övre säkra gränsen på 400 mikrogram dagligen.

• Selenbrist är utbredd i Europa, särskilt på grund av utarmad jord.
• Enligt den banbrytande NPC-studien kan tillskott av selenjäst till deltagare med låga selennivåer i blodet minska risken för tarmcancer och flera andra cancerformer med cirka 50 procent.

Referenser:

Jiacheng Ying et al. Low level of selenium predicts high incidence of colorectal cancer. BMC Public Health. 2026 Springer Nature

Jinzhong Cai et al. Advances in the study of selenium and human intestinal bacteria. Frontiers in Nutrition. 14 December 2022.