D-vitaminbrist ökar risken för och svårighetsgraden av astma

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna, där kost och livsstil spelar en stor roll i den ökande förekomsten. Det tyder också på att den utbredda bristen på D-vitamin ökar risken för astma i barndomen och tonåren och att symtomen förvärras visar en metaanalys publicerad i Pediatric Pulmonology.

Astma är en kronisk lungsjukdom som drabbar 6–10 procent av befolkningen. Sjukdomen är särskilt vanlig bland barn och ungdomar och vissa utvecklar astma efter att ha haft astmatisk bronkit. Sammantaget kännetecknas astma av kronisk inflammation. Vid allergiska reaktioner bildas också för många IgE-antikroppar vilket utlöser histamin så att bronkerna drar ihop sig.
De primära symtomen på astma är andnöd, väsande andning, tryck över bröstet, långvarig torrhosta eller hosta med slem som ofta förvärras på natten. Obehandlad astma leder till minskad lungfunktion, försämrad livskvalitet och en ökad risk för livshotande astmaattacker.
Astma behandlas främst med förebyggande läkemedel som binjurebarkshormoner, som dämpar inflammation i luftvägarna, och astmamedicin som vidgar luftvägarna. Men eftersom denna symtombehandling är förknippad med en del biverkningar har intresset ökat för att behandla orsakerna till astma, där kost och livsstil spelar en stor roll. I detta sammanhang är det redan känt att brist på D-vitamin är utbrett bland den allmänna befolkningen och att D-vitamin bland annat kan reglera kronisk inflammation. Syftet med den nya studien var att undersöka i vilken utsträckning D-vitaminnivån i blodet påverkar utvecklingen av astma och sjukdomens svårighetsgrad.

Ju större brist på D-vitamin, desto allvarligare astmasymtom

Via databaser som MEDLINE PubMed, BIREME, EBSCOhost, Scopus, Web of Science, EMBASE, Cochrane Library och ProQuest hittade forskarna 41 relevanta studier. Dessa studier omfattade 7 780 deltagare i åldersgruppen 2–18 år, som antingen hade fått en klinisk astmadiagnos eller fungerade som friska kontrollgrupper.
För alla astmapatienter registrerades sjukdomens svårighetsgrad, inklusive patienternas lungfunktion. För alla deltagare mättes dessutom nivåerna av D-vitamin, IgE-antikroppar och olika inflammationsmarkörer i blodet. Man tog dessutom hänsyn till olika former av bias som kan orsaka vetenskapliga snedvridningar. Metaanalysen visade följande:

• Barn och ungdomar med astma hade signifikant lägre nivåer av D-vitamin i blodet jämfört med de friska kontrollgrupperna.
• Barn och ungdomar med svår astma hade ännu lägre D-vitaminnivåer i blodet jämfört med barn och ungdomar med mild astma.
• Det fanns ett omvänt samband mellan D-vitaminnivån i blodet och halten av totalt IgE-antikroppar, som utlöser histamin och förträngning av luftrören.

Forskarna drar därför slutsatsen att barn och ungdomar med astma har lägre innehåll av D-vitamin i blodet jämfört med friska kontrollgrupper. Dessutom förvärras astman ju lägre innehållet av D-vitamin är i blodet, vilket bland annat beror på de förhöjda nivåerna av totalt IgE-antikroppar.

Högre doser av D-vitamintillskott kan halvera antalet allvarliga astmaattacker

Starkare dagliga doser av D-vitamintillskott (25–50 mikrogram) i kombination med standardbehandling mot astma kan förbättra livskvaliteten och halvera antalet allvarliga astmaattacker som kräver sjukhusvård. Detta framgår av en metaanalys som har publicerats i Cochrane Library (Yuhang Wang et al. 2022). Även om de flesta av deltagarna fortsatte att ta sina astmaläkemedel kunde forskarna konstatera att de högre doserna av D-vitamintillskott också minskade patienternas behov av behandling med binjurebarkshormon, vilket är förknippat med många biverkningar.
De officiella rekommendationerna (RI) för D-vitamin ligger på 5–10 mikrogram för barn och ungdomar, men det räcker inte alltid för att optimera blodnivån som bör ligga på över 75 nmol/l. Dessutom finns det många barn och ungdomar som varken får tillräckligt med sol eller tar de rekommenderade tillskotten.
När det gäller kosttillskott har Efsa fastställt den övre gränsen för det dagliga intaget av D-vitamin till 25 mikrogram för spädbarn, 50 mikrogram för barn i åldern 1–10 år och 100 mikrogram för äldre barn och vuxna. Dessa övre gränser motsvarar inte mer än vad de flesta barn, ungdomar och vuxna kan få från solen en sommardag i lätta kläder eller badkläder.

• Under sommarmånaderna är den högtstående solen den bästa källan till D-vitamin som vi bildar i huden.
• Det bästa är att vänja sig vid solen långsamt under våren, så att man gradvis får en brun, skyddande solbränna utan att bli bränd.
• Man kan eventuellt applicera solskyddskräm en halvtimme efter solexponering så att man kan bilda tillräckligt med D-vitamin innan.
• På våra breddgrader behöver vi D-vitamintillskott under vintermånaderna eller året runt om vi inte får tillräckligt med sommarsol.
• Forskning tyder på att patienter med astma har ett större behov av D-vitamin än de officiella rekommendationerna.

Referenser:

Joelia M Ladeira et al. The Role of Vitamin D in Severity and Control of Asthma in Children and Adolescents: A Systematic Review and Meta-analysis, Pediatric Pulmonology.

Yuhang Wang et al. Efficacy of vitamin D supplementation on COPD and asthma control: A systematic review and meta-analysis. Journal of Global Health, Dec. 2022