Sambandet mellan nyföddas brist på D-vitamin och senare utveckling av schizofreni
I många avseenden är det viktigt för barnets hälsa att den gravida mamman är välförsedd med D-vitamin. Nyfödda som lider brist på D-vitamin löper en ökad risk på hela 44 procent att utveckla schizofreni senare i livet, jämfört med nyfödda som är välförsedda. Detta framgår av en ny studie som har utförts av en forskargrupp från Danmark och Australien. Den viktiga kunskapen kan därmed bidra till att förebygga en del schizofrenifall. Forskarna rekommenderar därför mer fokus på att gravida ska få tillräckligt med D-vitamin.
Läs mer om sambandet mellan nyföddas brist på D-vitamin och senare utveckling av schizofreni
- Skapad

Det är viktigt att få tillräckligt med D-vitamin till ben, immunförsvar, cancerförebyggande och så vidare, men om man lider brist på magnesium går den önskade effekten förlorad. Detta beror på att magnesium ingår i själva aktiveringen av D-vitamin, så att det kan göra nytta i kroppens celler och vävnader. Magnesium reglerar också blodets innehåll av D-vitamin, så att det höjs vid låga nivåer och sänks vid höga. Detta framgår av en ny studie från Vanderbilt University i USA. Enligt forskarna är denna kunskap viktig, eftersom det har funnits olika resultat avseende blodets D-vitaminnivå i förhållande till tarmcancer och andra sjukdomar. Eftersom magnesiumbrist är ett utbrett och förbisett problem har många svårt att reglera blodets D-vitaminnivå. Då riskerar man samtidigt att vitaminet förblir ineffektivt i förebyggandet av en mängd olika sjukdomar.
Vi vill vara hälsosamma under hela livet, kunna ta hand om oss själva och undvika sjukdomar som demens. Kosten spelar här en stor roll, och blodets nivå av olika B-vitaminer, D-vitamin och omega-3 samt andra särskilda näringsämnen har ett direkt samband med hjärnans aktivitet och kognitiva funktioner. Detta framgår av en ny studie av äldre människor, publicerad i den vetenskapliga tidskriften NeuroImage. Samtidigt visar andra studier att brister på dessa näringsämnen är vanligt på grund av ensidiga kostvanor, läkemedel och brist på sol. Det kan få många hälsomässiga och socioekonomiska konsekvenser om man inte agerar i tid och förser hjärnan med vitaminer, fettsyror och allt vad den behöver.
Ett högre intag av C-vitamin är viktigt för patienter med insulinresistens och metaboliskt syndrom, som är förstadier till typ 2-diabetes. Detta beror på att C-vitamin är en viktig antioxidant, som bidrar till att minska allvarliga skador på celler och kretslopp som orsakas av oxidativ stress. Detta har forskare anslutna till Oregon State University i USA kommit fram till. Men hur får vi tillräckligt med C-vitamin, och är massor av frukt och juice en bra eller dålig källa?
Typ 2-diabetes är ett världsomfattande hälsoproblem förbundet med hjärt-kärlsjukdomar, ögonsjukdomar, njursjukdomar och amputationer. Många har förstadiet metaboliskt syndrom utan att veta om det. Tillståndet karaktäriseras bland annat av insulinresistens, där cellernas förmåga att stänga in socker i cellerna är nedsatt. Som ett resultat blir man inte mätt, och det finns därför en risk för att man intar alltför många sötsaker och andra snabba kolhydrater, som inte förbränns och istället lagras som fett. Många som kämpar med övervikt har alltså insulinresistens och instabilt blodsocker, vilket gör det svårare att stå emot sötsuget och ökar risken för typ 2-diabetes. I detta samband visar en meta-analys att tillskott med krom kan reglera blodsockret och vara relevant som kompletterande behandling för typ 2-diabetes. Tillskott baserat på kromjäst ger det bästa upptaget, och enkla kostförändringar förbättrar effekten på blodsocker, midjemått och vikt.
För tidigt födda barn löper en större risk för utvecklingsstörningar, och prematur födsel är den främsta orsaken till dödsfall bland barn under fem år i hela världen. Gravida som ökar sitt intag av omega-3-fettsyror i form av tillskott med fiskolja kan dock minska risken för prematur födsel. Detta framgår av en ny översiktsartikel från Cochrane. Tidigare studier visar att ett större intag av fet fisk också kan minska risken för förtida födsel, men här måste den gravida undvika rovfisk som tonfisk och annan fisk, som kan vara förorenad med kvicksilver.
Det antas att cirka två miljarder människor världen över lider brist på zink. Spårämnet ingår i över tusen enzymprocesser, och det är en viktig antioxidant som skyddar våra celler. Även låga zinkbrister kan medföra undermålig matsmältning, infektioner, hudproblem, trötthet, nedsatt fertilitet och DNA-skador – och med tiden öka risken för cancer och andra sjukdomar. Personer med ensidiga kostvanor, vegetarianer, veganer, äldre, gravida och ammande utgör en särskilt stor riskgrupp. Även om man får tillräckligt med zink genom kosten kan själva upptaget och utnyttjandet minskas av flera faktorer och öka det verkliga behovet.
I forskningskretsar har det länge varit en öppen fråga i vilken utsträckning D-vitamin eller omega-3-fettsyror från fiskoljor kan minska risken för hjärtinfarkt, stroke och cancer. Även om det finns mycket forskning på området har det ännu inte förekommit någon klinisk studie av en större befolkningspopulation med olika etniska tillhörigheter. Men nu har en amerikansk studie visat att tillskott med fiskoljor minskar risken för hjärtinfarkt, och att större mängder D-vitamin har en långsiktig effekt när det gäller förebyggande av flera olika cancerformer. Etnisk tillhörighet har också betydelse för effekten av de två tillskotten.
B6-vitamin är viktigt för energiomsättningen, nervsystemet, hormonbalansen och andra vitala funktioner. Många energidrycker och frukostprodukter har tillsatt B6-vitamin som en ”energibooster” eller för att signalera att produkten är hälsosam. Men här måste man vara på sin vakt, eftersom dessa produkter ofta innehåller en massa socker och koffein som belastar blodsockret och nervsystemet. Det är därför bäst att få B6-vitaminet genom en allsidig och hälsosam kost, och sedan ta tillskott om det finns speciella behov. Det kan till exempel gälla vegetarianer, gravida, ammande och äldre.