Utbredd magnesiumbrist ökar risken för depression

Depression är ett växande globalt problem. Kostens betydelse förbises ofta, och enligt en stor amerikansk befolkningsstudie publicerad i Frontiers in Nutrition tyder det på att magnesiumbrist ökar risken. Bland annat nämner författarna att den antidepressiva effekten hos magnesium beror på flera mekanismer som stödjer nervsystemet och humöret. Magnesium har också en inverkan på matsmältningen och tarmfloran, och här visar det sig att störningar i tarm-hjärnaxeln också kan leda till depressionsliknande tillstånd. Magnesiumbrist är mycket vanligt på grund av obalanserad kost och ultraprocessade livsmedel. Dessutom kan stress, insulinresistens, för mycket kalcium och vissa typer av läkemedel öka behovet av magnesium.

Världen över lider cirka 300 miljoner människor av depression, vilket är den vanligaste orsaken till psykisk hälsa. Depression är förknippat med en betydligt försämrad livskvalitet, oförmåga att uppnå sin fulla potential och en ökad risk för andra sjukdomar och självmord. Även om det kan finnas flera orsaker till depression finns det starka bevis för att kost och livsstil spelar en viktig roll. Analyser har visat att vissa näringsämnen kan skydda mot depression och att brist på dessa näringsämnen ökar risken. Tidigare studier pekar också på ett samband mellan magnesium och depression. Den nya studien syftade till att undersöka behovet av magnesium i relation till bättre förebyggande av depression.

• Magnesium finns främst i fullkornsprodukter, nötter, frön, mandlar, avokado, kål och andra kompakta grönsaker, samt i fisk.

Studiens metoder och resultat

Forskarna inhämtade en rad data från den stora amerikanska NHANES-studien (National Health and Nutrition Examination Survey), som undersöker befolkningens livsstil och hälsa över tid. Den nya studien omfattade 35 000 personer i åldern 32–67 år med en jämn fördelning mellan könen. Deltagarnas förekomst av depression bedömdes med hjälp av ett särskilt frågeformulär (Patient Health Questionnaire-9). Deras kostvanor och magnesiumintag bedömdes med hjälp av särskilda kostmodeller och flera telefonintervjuer. Därefter delades de in i fem grupper, beroende på hur mycket magnesium de fick i sig genom kosten.
Studien visade att ett för lågt magnesiumintag (under 366,7 mg per dag) ökade risken för depression, särskilt bland deltagare under 60 år. Intressant nog visade det sig också att ett högre magnesiumintag kunde öka risken för depression hos deltagare över 60 år. Forskarna påpekar dock att studien har flera begränsningar. Detta kan bland annat bero på andra livsstilsfaktorer och på att äldre ofta tar läkemedel mot kroniska sjukdomar som kan påverka magnesiummetabolismen och nervsystemet. Om kosten är mycket växtbaserad och samtidigt saknar protein och omega-3-fettsyror kan det också öka risken för depression, även om magnesiumintaget är högt. Därför bör måltiderna alltid ses i ett bredare sammanhang.

• Det uppskattas att 2,4 miljarder människor världen över lider av magnesiumbrist.

Magnesiumets effekt på humör och nervsystem

Magnesium, som är ett av de mineraler vi har störst behov av, är involverat i cirka 600 enzymprocesser. Det är särskilt viktigt för skelett, muskler, matsmältning, vätskebalans, blodtryck och kalciumutnyttjande. I inledningen till den nya studien beskriver författarna bland annat att magnesium har följande betydelse för nervsystemet:

• Involverat i syntesen av cellmembranens fosfolipider, som spelar en avgörande roll för hjärnans funktion och regleringen av känslor.
• Hämmar upptaget av kalciumjoner i nervcellerna, vilket resulterar i ett lugnare och mer normalt tillstånd.
• Reglerar bildandet av signalsubstansen serotonin, som är viktig för det centrala nervsystemet, humöret, minnet och många andra funktioner.
• Påverkar matsmältningen och tarmfloran, vilket kan stärka tarm-hjärnaxeln, som är mycket viktig för den mentala hälsan.

Det bör tilläggas att magnesium också spelar en roll för kroppens reglering av stress och att många med depression tidigare har drabbats av stress. Eftersom många patienter med depression också lider av sömnbrist kan magnesium bidra till bättre sömn.
Dessutom är magnesium viktigt för aktivering och tillgodogörande av D-vitamin, för vilket de flesta av kroppens celler har receptorer, däribland hjärnans nervceller, hypotalamus och hypofysen.
Magnesium och D-vitamin kan också reglera inflammatoriska processer, vilket i hjärnan är en vanlig orsak till depression.
Magnesiumets och D-vitaminets förmåga att reglera blodsockret är också viktig, eftersom många med depression lider av fluktuerande blodsocker och insulinresistens, vilket har en negativ inverkan på hjärnans energiomsättning och humör.

Orsaker till magnesiumbrist och dåligt utnyttjande

• Ensidig och raffinerad kost.
• För mycket stress.
• För mycket kaffe och andra stimulantia.
• Vätskedrivande och syraneutraliserande läkemedel.
• För mycket kalcium från tillskott.
• Insulinresistens, metabolt syndrom och typ 2-diabetes

Referenser:

Yanpin Huang et al. Impact of dietary magnesium intake on depression risk in American adults: a Cross-sectional study of the National Health and Nutrition Examination Survey 2005-2020. Frontiers in Nutrition 2025

Simone Passarelli et al. Global estimation of dietary micronutrient inadequacies: a modeling analysis. The Lancet Global Health 2024

Ming Hui Chou et al. The Association of Serum and Dietary Magnesium with Depressive Symptoms. Nutrients 2023

Tuomas Mikola, et al. The effect of vitamin D supplementation on depressive symptoms in adults: A systematic review and meta‐analysis of randomized controlled trials. Critical Reviews in Food Science and Nutrition, 2022.