Vi vill gärna hålla oss vid så god hälsa som möjligt, vara sunda och friska, och på det hela ha ett bra liv på äldre dagar och vara pigga och fysiskt aktiva. Detta kräver naturligtvis att vi tar hand om oss själva, och här spelar kosten en avgörande roll. Det visar sig nämligen att höga halter av de omega-3-fettsyror som särskilt finns i fet fisk är förbundna med en större sannolikhet för ett hälsosamt åldrande hos äldre vuxna samt en längre livslängd. Det finns alltså en avgörande skillnad mellan de omega-3-fettsyror som kommer från animaliska och vegetabiliska källor. Detta framgår av en större befolkningsstudie som har publicerats i tidskriften British Medical Journal.

Gravida kvinnor stöttar utvecklingen av barnets hjärna och syn om de regelbundet äter fet fisk. Detta framgår av en ny finsk studie. Samtidigt visar en ny dansk studie att tillskott med fiskoljor till gravida ger barnen en god start i livet. Detta beror på att fiskoljor innehåller några speciella omega-3-fettsyror. Men många får idag alltför lite omega-3, och gravida bör samtidigt hålla sig borta från tonfisk och annan fisk som är förorenad med kvicksilver. Eftersom detta kan vara ett dilemma bör hälsovårdsmyndigheterna överväga att rekommendera tillskott med renade fiskoljor till gravida kvinnor och barn – tillsammans med rekommendationer om folsyra, järn och D-vitamin. Gravida vegetarianer bör också vara uppmärksamma på att barnet får tillräckligt med de särskilda omega-3-fettsyrorna.

- och särskilda näringsämnen skyddar

Människor som regelbundet äter en näringsfattig kost löper större risk för att få cancer. Detta framgår av en fransk studie som publicerades i den medicinska tidskriften PLOS Medicine. Forskarna föreslår därför att man märker livsmedel för att hjälpa konsumenterna att välja hälsosammare livsmedel. Här i Norden har vi redan Nyckelhålsmärket, men även om man följer de officiella kostrekommendationerna kan det ändå vara svårt att få tillräckligt med D-vitamin och selen, som har flera cancerförebyggande mekanismer.

Breda befolkningsundersökningar av vuxnas kostvanor har en tendens att förbise vissa grupper, såsom yngre vuxna. En brittisk studie har därför tittat närmare på kostvanorna hos vuxna i tjugo-, trettio-, fyrtio- och femtioårsåldern. Det visade sig bland annat att det förekom en omfattande brist på B-vitamin, magnesium, kalium, jod, zink och inte minst selen. Brist på dessa livsviktiga näringsämnen kan bland annat skada fertiliteten, öka risken för en lång rad sjukdomar och främja osynliga åldringsprocesser, inklusive förlust av kognitiva förmågor och förlust av benmassa.

– och detta kan bero på brist på sömnhormonet melatonin

Solljus har betydelse för vår mentala hälsa av flera anledningar. Men på de nordliga breddgraderna exponeras vi för mindre solljus, och enligt en ny amerikansk studie ökar det risken för den psykiska störningen OCD, som kännetecknas av tvångstankar och/eller tvångshandlingar. Forskarna påpekar att personer med OCD ofta har en fördröjd dygnsrytm med sena sömnvanor, och att dygnsrytmstörningarna och brist på sömnhormonet melatonin kan spela en roll. Därför ser forskarna nu ny potential i behandlingen av sjukdomen som inkluderar morgonljus. Man kan också testa tillskott med melatonin.

Varje nionde dansk kvinna drabbas av bröstcancer, och kurvan går inte direkt neråt. Tvärtom. En av orsakerna till den stora förekomsten är den utbredda bristen på D-vitamin, och det verkar som om de officiella rekommendationerna är satta alltför lågt. En ny amerikansk studie visar nämligen att större mängder D-vitamin i blodet minskar risken för att utveckla den fruktade sjukdomen. Så hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen för ett optimalt sjukdomsförebyggande? Och vilken betydelse har D-vitaminet för prognosen hos dem som redan har fått bröstcancer?

Men är det nödvändigt med magra mejeriprodukter?

Att äta frukost har en positiv effekt på barn och ungdomars kognitiva färdigheter, som minne och inlärning. Detta framgår av en artikel som just publicerats i Nutrients, där författarna tittar närmare på danskarnas frukost. Men många barn lämnas ofta tidigt, och har kanske inte hunnit äta frukost hemma. Därför rekommenderar den danska livsmedelsmyndigheten att barnen får möjlighet att äta frukost på dagis eller i skolan. Mycket tyder i allmänhet på att symtom som koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och apati – som ofta tolkas som psykiska problem – i själva verket ofta beror på utebliven frukost, instabilt blodsocker och brist på vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror. I det följande kan du därför läsa mer om en hälsosam frukost – och om de magra mejeriprodukter som faktiskt ökar risken för instabilt blodsocker och övervikt.

Migrän är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna. Enligt en större review-artikel som just publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients framgår det att tillskott med större doser magnesium kan lindra migrän på flera fronter. Eftersom magnesiumbrist är utbrett är det lämpligt att överväga tillskott, och dessa bör vara i en form som kroppen kan ta upp och utnyttja. Det är samtidigt viktigt att magnesium är i balans med kalcium. Och att undvika andra faktorer i kost och miljö som kan bidra till att utlösa ett migränanfall.