Brist på D-vitamin är förknippat med en högre risk för virusinfektioner, luftvägssjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, demens, cancer och benskörhet. Det visar sig också att de officiella rekommendationerna för D-vitamin är otillräckliga. Detta framgår bland annat av två nya studier som presenterades vid The American Heart Associations Scientific Sessions i Philadelphia 2023. En tysk studie av idrottare har också visat att det är mer effektivt med individuella kosttillskott som optimerar blodets nivå, istället för ”one-size-fits-all”.

Foster och barn har behov av ett antal näringsämnen, däribland B12-vitamin, till kroppens och hjärnans utveckling. Det är också viktigt att amma barnet i minst ett halvår, så att det får tillräckligt med B12-vitamin via bröstmjölken. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The American Journal of Clinical Nutrition. De flesta får i sig tillräckligt med B12-vitamin via animaliska livsmedel, men i länder och befolkningsgrupper där kosten är mer växtbaserad är bristen utbredd. Forskarna bakom den nya studien rekommenderar därför mer fokus på området, och att gravida och ammande tar tillskott med B12-vitamin om de inte får i sig tillräckligt genom kosten.

I takt med att fler och fler blir äldre är det också fler som drabbas av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Tillskott med D-vitamin kan dock bidra till att förebygga eller bromsa utvecklingen av demens. Detta framgår av en större befolkningsstudie publicerad i Alzheimer's & Dementia: Diagnosis, Assessment & Disease Monitoring. Samtidigt bör man eftersträva optimala nivåer i blodet under hela livet, eftersom demenssjukdomar ofta tar flera år att utveckla. D-vitamin har generellt många funktioner i samband med hjärnhälsan.

Vid vävnadsskador främjar B12-vitamin cellernas omprogrammering, så att läkningsprocesserna går snabbare. Detta framgår av en spansk studie på möss med ulcerös kolit (blödande tjocktarmsinflammation). Forskarna antar därför att patienter med ulcerös kolit kan gynnas av tillskott med B12-vitamin för att främja läkningsprocesserna av den skadade tarmvävnaden. De spanska forskarna framhåller samtidigt att tillskott med B12-vitamin också kan minska de komplicerade inflammationerna vid ulcerös kolit, som bidrar till att förstöra tarmslemhinnan. Man ska dessutom vara medveten om att en vegansk kost saknar B12-vitamin, och att för lite magsyra och åldringsprocesser kan hämma upptaget.

Kolesterol är ett livsviktigt ämne med många funktioner, men det kan bli farligt om det oxiderar och lagras in i kärlväggen. Det är denna oxidativa process som skapar grogrund för åderförkalkning. Spårämnet selen skyddar mot åderförkalkning som en kraftfull antioxidant och via andra processer. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel publicerad i Biomedicine. Eftersom hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken är ämnet mycket relevant. I synnerhet eftersom selenbrist är så utbrett i vår del av världen.

Migrän, som drabbar långt fler kvinnor än män, är en av de sjukdomar som kostar flest sjukdagar. Och medicinsk behandling åtgärdar inte orsaken. Samtidigt tyder det på att kosten har stor betydelse. Detta beror på att vissa livsmedel som lagrad ost, choklad, koffeinhaltiga drycker och rött vin samt smakförstärkaren E621 i sig kan utlösa migrän och andra typer av huvudvärk. Samtidigt kan en ensidig kost med brist på specifika näringsämnen som magnesium, B-vitaminer och Q10 också utlösa anfall via störda metaboliska processer. Detta framgår bland annat av en ny studie publicerad i tidskriften Frontiers in Nutrition.

Man tror att rött hår är en del av den evolutionära utvecklingen i de norra regionerna, där solen inte skiner så mycket. Man har dessutom observerat att rödhåriga bildar mer av den D-vitaminform som mäts i blodet än personer med andra hårfärger. Detta framgår av en tjeckisk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Experimental Dermatology. Dessutom verkar kvinnor med rött hår leva längre än kvinnor med andra hårfärger. Detta framgår av en svensk studie publicerad i tidskriften PLOS ONE.

Q10 har betydelse för cellernas energiomsättning och som en kraftfull antioxidant som skyddar celler och cirkulation. Vi bildar själva den största mängden Q10. Men det tyder på att utbredda läkemedel som bisfosfonaterna alendronat och zoledronat mot benskörhet hämmar den egna produktionen av Q10, vilket påverkar cellernas energiomsättning, antioxidantförsvaret och andra metaboliska processer. Detta framgår av en ny in vitro-studie publicerad i tidskriften Scientific Reports. Tidigare studier har dessutom visat att de kolesterolsänkande läkemedlen, statiner, även hämmar den egna produktionen av Q10, vilket är förbundet med en rad biverkningar som trötthet, muskelvärk och impotens. Patienter kan därför dra nytta av att ta tillskott med Q10 för att förebygga eller minska de många biverkningarna.