Patienter med tarmcancer har ofta D-vitaminbrist och kronisk inflammation vilket inte bara ökar risken för sjukdomen utan också försämrar prognosen. Det tyder dock på att högre D-vitamintillskott kan minska en viktig markör för inflammation som är förknippad med sjukdomsutvecklingen och den dåliga prognosen. Detta framgår av en tysk dubbelblind placebokontrollerad studie publicerad i British Journal of Cancer.

Kolesterolsänkande statiner, som hör till de vanligaste läkemedlen, sänker inte bara kolesterolhalten utan även kroppens produktion av Q10, som spelar en viktig roll för energiomsättningen och fungerar som en viktig antioxidant. Den bristande egenproduktionen av Q10 kan därför leda till olika biverkningar, däribland muskelsmärta. En pakistansk observationsstudie, som publicerats i Cureus, pekar dock på att tillskott med Q10 kan minska muskelsmärtan hos patienter som tar kolesterolsänkande statiner. Det verkar överlag som att tillskott med Q10 kan minska flera biverkningar hos statinanvändare.

- och farliga följdsjukdomar

Modern kost, läsk, godis, alkoholmissbruk och övervikt bidrar till att omkring en tredjedel av världens befolkning har utvecklat vanlig fettlever – ofta utan att de vet om det. Med tiden ökar risken för leverinflammation, fibros (ärrvävnad) i levern, skrumplever, primär levercancer och hjärt-kärlsjukdomar. Det är allmänt känt att behandling av fettlever kräver kostförändringar, även om resultaten ofta är bristfälliga. Enligt en studie som har publicerats i Metabolism tyder det på att B3-vitamin har en terapeutisk effekt genom att påverka en genetisk faktor som har betydelse för leverns fettmetabolism.

D-vitamin har avgörande betydelse för den mentala och fysiska hälsan. Men brist är mycket vanligt. Rädsla för solen, åldrande, mörk hy, övervikt, diabetes och genetiska variationer kan göra det svårt att omvandla och aktivera D-vitaminet. Detsamma gäller brist på magnesium och zink. Eftersom det aktiva D-vitaminet betraktas som ett steroidhormon kan mindre eller större brister resultera i många symtom och sjukdomar.

Bröstmjölk är fullpackad med näringsämnen som är noggrant utformade av naturen för den nyföddes tillväxt och utveckling. Det rekommenderas därför att nyfödda endast får bröstmjölk under de första sex månaderna. Men för tidigt födda barn (prematura) med låg födelsevikt som bara får bröstmjölk utan ytterligare multivitamintillskott får inte tillräckligt med B-vitaminer. Detta kan ha många hälsokonsekvenser, särskilt för det centrala nervsystemet, enligt en norsk studie publicerad i Nutrients. Författarna rekommenderar därför att mödrar till för tidigt födda barn med låg födelsevikt får specifika kostråd så att barnen kan få sin vitamin- och mineralstatus optimerad.

Kroppens ämnesomsättning omfattar alla de processer som omvandlar maten till energi samt upprätthåller ett stabilt blodsocker, en normal fettbalans och ett normalt blodtryck. Det innebär därför att den metaboliska hälsan har avgörande betydelse vid förebyggande och behandling av en rad livsstilssjukdomar. I detta sammanhang spelar selen en nyckelroll genom olika enzymprocesser och som skyddande antioxidant. Eftersom selenbrist är vanligt har ett forskarteam därför granskat ett antal studier som behandlar hur selentillskott kan vara relevant för metabola sjukdomar, däribland insulinresistens och metabolt syndrom, som är ett förstadium till typ 2-diabetes. Selentillskott kan också vara relevant för olika ämnesomsättningssjukdomar.

Zink ingår i flera hundra enzymatiska processer som är viktiga för cellernas signalering, den allmänna hälsan och kroppens primära antioxidantförsvar. Zink har också betydelse för hjärnan och nervsystemet på flera sätt. Zinkbrist och en störd ämnesomsättning kan därför bidra till utvecklingen av Alzheimers, Parkinsons, skleros och andra neurodegenerativa sjukdomar. Det tyder dessutom på att tillskott med zink har en terapeutisk potential som bland annat omfattar skydd av nervceller och regenerering av skadade nervceller. Detta framgår av en översiktsartikel som har publicerats i Molecular Neurobiology.

Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken hos njurpatienter som genomgår dialys, och det har saknats effektiva förebyggande åtgärder. Men nu tyder det på att högre doser av fiskolja kan minska risken för hjärtinfarkt och stroke med hela 43 procent. Detta framgår av en större placebokontrollerad befolkningsstudie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine. Forskarna beskriver att fiskolja också har en positiv inverkan på blodcirkulationen hos den allmänna befolkningen, och att det framför allt är omega-3-fettsyrorna EPA och DHA från fet fisk som har den positiva effekten.