D-vitaminbrist och -tillskott hänger samman med skleros och dess prognos

Sklerospatienter har lägre D-vitaminnivåer i blodet jämfört med friska personer. Dessutom är högre doser av D-vitamintillskott förknippade med en minskad risk för skov, det vill säga nya neurologiska symtom eller att gamla symtom blossar upp igen. Detta framgår av en metaanalys publicerad i Frontiers in Immunology. Den starka sommarsolen är den viktigaste källan till D-vitamin, och förekomsten av skleros är högre i nordiska länder och befolkningsgrupper där solens strålar är knappa. Det finns heller ingen garanti för att de officiella rekommendationerna om D-vitamintillskott optimerar nivån i blodet.

Skleros är en kronisk autoimmun sjukdom i centrala nervsystemet som framför allt drabbar unga vuxna. Multipel skleros (MS) är den övergripande benämningen, och sjukdomen delas in i tre typer: skovvis skleros, primär progressiv skleros och sekundär progressiv skleros, vilka skiljer sig åt på flera sätt.
Generellt kännetecknas skleros av inflammatoriska processer som förstör det isolerande och kolesterolhaltiga myelinet runt nervcellernas långa fibrer. Detta påverkar nervimpulserna, vilket kan leda till trötthet, sinnesstörningar och symtom i hela kroppen, beroende på vilka nervceller som skadas. Skleros kännetecknas också av skov, vilket innebär nya symtom eller gamla symtom som blossar upp på nytt.
Skleros drabbar fler kvinnor än män. Sjukdomen kan dessutom yttra sig på många olika sätt eftersom vissa patienter upplever en mer aggressiv utveckling och försämring av funktionsnedsättningar och livskvalitet.
Även om det redan är känt att D-vitamin spelar en roll för regleringen av de inflammatoriska processerna vid skleros har det rått osäkerhet om huruvida innehållet av D-vitamin i blodet och tillskott av D-vitamin kan bidra till att förebygga nya skov och försämring av sjukdomen. Därför syftade den nya metaanalysen till att undersöka detta närmare, vilket även gällde de olika undertyperna av skleros.

• Relapserande-remitterande multipel skleros (RRMS), som är den vanligaste formen, förlöper i skov med akuta symtom som därefter avtar eller försvinner helt under en period. Symtomen omfattar känsel- och synstörningar samt yrsel eller nedsatt muskelstyrka.
• Primär progressiv multipel skleros (PPMS) kännetecknas av en långsam och jämn försämring av de neurologiska symtomen utan skov från sjukdomens början. De vanligaste symtomen är trötthet, svaga och stela muskler, gångsvårigheter och balansproblem.
• Sekundär progressiv multipel skleros (SPMS) är ett stadium av skovvis multipel skleros där den gradvisa funktionsnedsättningen fortsätter oberoende av skov.

Nivån av D-vitamin i blodet och högre doser av D-vitamintillskott har avgörande betydelse

Forskarna samlade in en rad relevanta studier, publicerade före november 2025, från databaser som PubMed, Cochrane Library och Web of Science. Av dessa behandlade 40 studier sambandet mellan D-vitaminnivån i blodet och skleros. 22 studier handlade om vilken effekt olika doser av D-vitamintillskott har på skleros, och dessa behandlingar varade mellan 24 och 192 veckor. Metaanalysen visade följande:

• Högre nivåer av D-vitamin i blodet var förknippade med en lägre risk för att utveckla skleros.
• D-vitaminnivån i blodet var signifikant lägre hos sklerospatienter jämfört med friska kontrollgrupper.
• Analyser av olika undertyper av skleros visade att patienter med sekundär skleros hade signifikant lägre D-vitaminnivåer i blodet än patienter med skleros med återkommande skov.
• Patienter med skleros med återkommande skov hade signifikant lägre nivåer av D-vitamin i blodet under perioder med skov jämfört med perioder utan skov.
• Studier som handlade om D-vitamintillskott visade att lägre doser (10–25 mikrogram per dag) inte hade någon signifikant effekt på antalet skov. Det kan dessutom tilläggas att de officiella dagliga rekommendationerna för vitamin D-tillskott ligger ännu lägre (5–20 mikrogram).
• Det var endast högre doser av D-vitamintillskott (70–510 mikrogram per dag) som kunde minska antalet skov på ett signifikant sätt.

Forskarna drar därför slutsatsen att patienter med skleros har signifikant lägre nivåer av D-vitamin i blodet jämfört med friska kontrollgrupper. Det finns alltså ett omvänt samband mellan D-vitaminnivån i blodet och risken att utveckla skleros. Dessutom är högre doser av D-vitamintillskott förknippade med en lägre risk att utveckla skleros med skov och färre skov under själva sjukdomsförloppet. Forskarna antar därför att D-vitaminets förmåga att förebygga och lindra skleros hänger samman med hur stora doser som ges som tillskott. Som framgår har man i flera studier gett D-vitamintillskott som ligger långt över det dagliga gränsvärdet, vilket Efsa har fastställt till 100 mikrogram. Men de högre doserna innehåller inte mer D-vitamin än vad de flesta med ljus hy kan bilda från solen en fin sommardag, om större delen av kroppen utsätts för solstrålning. Och man ska naturligtvis undvika solbränna. Det är under alla omständigheter relevant att olika kosttillskott optimerar nivån i blodet, och för sklerospatienter bör nivån gärna ligga i den övre delen av normalintervallet (50–160 nmol/l).

Referenser:

Yanan Li et al. Vitamin D status, supplementation, and multiple sclerosis: a systematic review and meta-analysis. Frontiers in Immunology. 2026

Prince Sebastian et al. Association between Time Spent Outdoors and Risk of Multiple Sclerosis. Neurology, 2021