Jodets betydelse för ämnesomsättningen och den allmänna hälsan
Vi behöver jod för ämnesomsättningen, nervsystemet, de kognitiva funktionerna och immunförsvaret. Dessutom är jod avgörande för barns tillväxt och utveckling. Även om jodberikat salt används i Sverige är jodbrist fortfarande en hälsorisk för vissa grupper, särskilt gravida och veganer. I takt med att fler väljer en växtbaserad kost blir det därför allt viktigare att uppmärksamma behovet av jod. Jodbrist ökar bland annat risken för struma, låg ämnesomsättning, nedsatt motståndskraft, nedsatt fertilitet och bröstcancer. Gravida med jodbrist riskerar fosterskador, och barn med jodbrist riskerar utvecklings- eller tillväxtstörning. Samtidigt får vi inte heller få i oss för mycket jod eftersom det också kan orsaka hälsoproblem enligt en ny översiktsartikel som publicerats i tidskriften Nutrients.
Jod finns främst i livsmedel som fisk, skaldjur, tång, ägg och mejeriprodukter. I många delar av världen är jorden fattig på jod, vilket påverkar jodhalten i grödorna och näringskedjan. För att förebygga jodbrist och struma började man därför berika salt med jod i Sverige redan 1936. Till skillnad från Danmark, där jodberikning av hushållssalt och salt som används i bröd och bakverk är obligatorisk, är jodberikning frivillig i Sverige. Livsmedelsverket rekommenderar dock att man använder jodberikat salt. Många undviker dock raffinerat bordssalt eftersom det kan innehålla aluminiumhaltiga klumpförebyggande medel som kan skada nervsystemet, och vanligt havssalt innehåller generellt för lite jod för att täcka dagsbehovet, om det inte har berikats.
Det dagliga jodbehovet ligger på 150 mikrogram för vuxna och cirka 250 mikrogram för gravida. Men enligt en omfattande befolkningsstudie från 2024, som publicerats i The Lancet Global Health, antas det att cirka 68 procent av världens befolkning lider av jodbrist i större eller mindre utsträckning. Kvinnor, gravida, barn, vegetarianer och veganer är särskilt utsatta.
Den utbredda jodbristen är ett allvarligt hälsoproblem eftersom jod har många livsviktiga funktioner i kroppen under hela livet. Detta framgår av den nya översiktsartikeln, där författarna även tar upp jodbristens roll i samband med tillväxt, utveckling och en rad kroniska sjukdomar, vilket kortfattat sammanfattas enligt följande:
Jodets roll för ämnesomsättningen
Sköldkörteln, som sitter på framsidan av halsen, ansvarar för bildandet av ämnesomsättningshormoner, och detta sker i ett noggrant samspel med ett ämnesomsättningsstimulerande hormon från hypofysen (TSH).
Sköldkörteln producerar främst T4-hormonet som innehåller fyra jodatomer och fungerar som ett passivt förstadium. När cellerna behöver energi avlägsnas en jodatom från T4-hormonet med hjälp av selenhaltiga enzymer. Därigenom omvandlas T4-hormonet till T3-hormonet som innehåller tre jodatomer. T3, som är det aktiva sköldkörtelhormonet, har följaktligen förmågan att låsa in syre i cellerna, så att de kan omvandla kalorierna i maten till energi. Om för lite T3 bildas blir ämnesomsättningen för låg, och om för mycket T3 bildas blir den för hög.
Jodbrist kan leda till struma då sköldkörteln växer på grund av jodbrist. Långvarig brist kan också leda till låg ämnesomsättning (hypotyreos) med trötthet, viktökning, känsla av kyla, förstoppning, torr hud, håravfall, nedsatt fertilitet och många andra symtom, eftersom cellerna saknar energi. Hashimotos sjukdom, som beror på en kronisk inflammation i sköldkörteln, är den vanligaste orsaken till låg ämnesomsättning.
Jodets roll för immunförsvaret, som antioxidant och vid förebyggandet av cancer
Även om immunförsvarets funktioner också är beroende av en normal ämnesomsättning är det mindre känt att jod också har en direkt immunstimulerande effekt. Jod bidrar följaktligen till att vissa vita blodkroppar (neutrofiler och makrofager) kan utföra fagocytos, då de äter upp och dödar bakterier och andra smittämnen. Jod spelar också en viktig roll för bildandet av olika T-celler, som är särskilt viktiga för att bekämpa virus, svampar och onormala celler. Dessutom är jod viktigt för bildandet och aktiveringen av olika cytokiner som reglerar inflammationsprocesser.
Generellt sett fungerar jod som en antioxidant som skyddar cellerna mot skador orsakade av fria radikaler och oxidativ stress. Jod bidrar bland annat till att reglera inflammatoriska processer som annars kan öka den oxidativa belastningen i cellerna. Det har dessutom visat sig att kvinnor som får i sig mer jod via kosten löper en lägre risk för att utveckla bröstcancer. Detta beror dels på att jod spelar en viktig roll för immunförsvaret, dels på att jod hjälper till att reglera östrogenbalansen och en specifikt gen (MCF7) i bröstcancerceller. Detta framgår av en tidigare studie som publicerats i International Journal of the Medical Sciences. Jod kan därför vara relevant som kompletterande behandling vid hormonberoende bröstcancer.
Jodets betydelse för graviditet och barnets tillväxt
Jodbrist kan leda till nedsatt fertilitet. Dessutom ökar gravidas behov av jod med cirka 65 procent (till cirka 250 mikrogram per dag) för att tillgodose den ökade produktionen av ämnesomsättningshormoner och fostrets behov under tillväxten. Behovet av jod är också större under amningsperioden för att täcka barnets behov.
Jodbrist under graviditeten är förknippad med en sämre utveckling av barnets nervsystem, däribland sämre språkliga och motoriska färdigheter, lägre IQ samt andra tecken på utvecklingsstörning. Det finns också risk för tillväxtstörningar.
Jodbehov
Som nämnts ligger det dagliga rekommenderade intaget av jod för vuxna på 150 mikrogram och cirka 250 mikrogram för gravida. Enligt WHO ligger den säkra övre gränsen för intag på 1 100 mikrogram per dag, medan Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) anger 500–600 mikrogram per dag.
Ett alltför högt jodintag kan framför allt bero på jodrika kostvanor (till exempel överkonsumtion av vissa tång- och algsorter som dulse), högdoserade jodtillskott samt jodhaltiga kontrastmedel som används vid röntgen- och datortomografiundersökningar för att göra organ och vävnader tydligare.
Även om de flesta tål ganska stora mängder jod kan en överdos leda till överaktivitet i sköldkörteln, vilket i sin tur kan orsaka förhöjd ämnesomsättning, högt blodtryck, onormal hjärtrytm och belastning på njurarna.
Stora mängder jod kan också utsätta sköldkörteln för en ”jodchock” och en biologisk effekt som kallas Wolff–Chaikoff-effekten, där sköldkörteln hämmar produktionen av ämnesomsättningshormoner för att skydda kroppen mot en farligt hög ämnesomsättning. Denna hämning av hormonproduktionen, som sänker ämnesomsättningen, varar vanligtvis i upp till ett par dagar, varefter sköldkörteln ofta anpassar sig.
Personer med för låg ämnesomsättning (till exempel Hashimotos sjukdom) bör dessutom vara försiktiga med starka jodtillskott, särskilt om de också lider av selenbrist.
Även om gravida har ett ökat behov av jod bör de inte heller få i sig för mycket, eftersom det kan skada utvecklingen av barnets nervsystem.
- Effekten av jodintaget följer en U-formad kurva vilket innebär att vi varken får få för lite eller för mycket.
- 68 procent av världens befolkning lider av jodbrist, vilket därför antas vara det mineral som flest människor saknar.
- Den utbredda jodbristen har allvarliga hälsokonsekvenser.
Referenser
Tea Delic and Sandra Karanovic Stambuk. Iodine in Health and Disease: A Comprehensive Review. Nutrients. 2026
Laura Croce et al. Moderne challenges of iodine nutrition: vegan and vegetarian diets. Frontiers in Nutrition 2025.
Simone Passarelli et al. Global estimation of dietary micronutrient inadequacies: a modeling analysis. The Lancet Global Health 2024
Frederick R. Stoddard et al. Iodine Alters Gene expression in the MCF7 Breast Cancer Cell Line: Evidence for an Anti-Estrogen Effect of Iodine. International Journal of Medical Sciences. 2008
Francesca Coperchini et al. Thyroid Disrupting Effects of Old and New Generations PFAS. Frontiers in Endocrinology 2021
Tips! Se även de relaterade artiklarna
Sök mer info online
- Skapad

