Ny syn på D-vitaminbrist, fettlever och övervikt
Det har länge varit känt att brist på D-vitamin ökar risken för övervikt. En italiensk studie ger nu en ny syn på hur D-vitaminbrist är kopplad till förhöjda nivåer av metaboliten TMAO, som ökar risken för icke-alkoholorsakad fettlever och involverade sjukdomar som insulinresistens, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Forskarna kommer också in på hur tarmfloran och levern har betydelse för bildandet av TMAO, och hur brist på D-vitamin och övervikt är som en ond cirkel. Det tyder dessutom på att överviktiga har behov av mer D-vitamin än de officiella rekommendationerna. I samband med icke-alkoholorsakad fettlever kommer vi också in på den kontroversiella delikatessen foie gras, och hur kolhydrater belastar levern för många.
Läs mer om ny syn på D-vitaminbrist, fettlever och övervikt
- Skapad

Det är ingen slump att virusinfektioner som halsont, förkylning, influensa och sekundära komplikationer som bihåleinflammation, bronkit och lunginflammation särskilt härjar under vintern och våren. Detta beror främst på brist på D-vitamin, som vi bara kan bilda när sommarsolen står högt, och då lagren i levern är begränsade. Det är alltså inte tillräckligt med relevant hygien, varm soppa, vitlök, röd solhatt och andra immunstimulerande örter. Dessa åtgärder kan aldrig ersätta en brist på det livsviktiga solskensvitaminet, som är avgörande för att immunförsvarets vita blodkroppar ska kunna attackera viruset innan vi märker något. Men hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen? Kan man få för mycket? Och vilket mineral behövs för att aktivera vitaminet?
Det nya coronaviruset har nu spridit sig från Wuhan i Kina till många världsdelar och medfört mycket rädsla, vilket också påverkar det dagliga livet och världsekonomin. Även om de flesta smittade upplever ett milt förlopp är den största rädslan de livshotande komplikationerna i luftvägarna som orsakas av oxidativ stress, och hittills kostat flera tusentals liv. Kinesiska forskare argumenterar nu för hur tidig intravenös behandling med stora doser C-vitamin kan förhindra oxidativ stress och de livshotande komplikationerna till följd av ett rubbat immunförsvar. Flera forskare hänvisar dessutom till att mer C-vitamin genom kost och tillskott har en förebyggande effekt genom att stärka och reglera immunförsvaret i luftvägarna. Detsamma gäller för D-vitamin och selen.
Selen har en avgörande betydelse för ett starkt immunförsvar. Men brist är vanligt, och det ökar risken för virusinfektioner som influensa och coronavirus från Kina, som redan anses som en global pandemi. Samtidigt är det problematiskt att selenbrist hos infekterade djur och människor medför att viruset muterar, vilket gör det mer aggressivt. Eftersom selen dessutom fungerar som en viktig antioxidant kan brist dessutom medföra att kroppen under en infektion utsätts för oxidativ stress. Det är ett tillstånd som kan orsaka vävnadsskador och komplicera virusinfektionen ytterligare. Därför är det viktigt att vi alltid är välförsedda med selen, vilket också gäller i försvaret mot andra virusinfektioner som herpes, hiv och hepatit. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Nutrients.
Olika allergiska sjukdomar som astma, hösnuva, matallergi och kontaktallergi blir allt vanligare. Amning under minst sex månader är av stor betydelse, eftersom human bröstmjölk innehåller ett antal ämnen som stärker barnets tarmflora och immunförsvar. Tillskott med D-vitamin har också stor betydelse, och mycket tyder på att det är fördelaktigt att fortsätta tills barnet är minst sex år gammalt. Detta framgår av en isländsk studie. Samtidigt är det problematiskt att många föräldrar glömmer ge sina barn D-vitamintillskott, vilket hälsovårdsmyndigheterna rekommenderar till två års ålder. Det finns i stort sett många barn som inte får tillräckligt med sol under sommarhalvåret eller tillskott under vinterhalvåret, vilket vi alla har behov av på de nordliga breddgraderna.
Vi blir fler äldre och vill gärna vara alerta, fysiskt aktiva och njuta av livet in i det sista. Ändå finns det många medelålders och äldre människor som känner sig trötta och svaga, eller så lider de av kroniska sjukdomar som försämrar livskvaliteten och är förbundna med en kortare livslängd. I boken Coenzyme Q10 – an Insider's Guide kommer dr William V. Judy närmare in på hur Q10 på cellplan kan bromsa åldringsprocesser genom att öka energinivån, stödja hjärtat, förebygga åderförkalkning och andra kroniska sjukdomar, som är knutna till åldringsprocesserna. Tillskott med Q10 kan till och med minska risken för förtida död med upp till 50 procent i kombination med selen. Dr William V. Judy lägger dessutom vikt vid att Q10-tillskott bör vara av läkemedelskvalitet, som vi kan ta upp och utnyttja.
Den globala skillnaden i förekomst av prostatacancer avslöjar att det handlar om just en livsstilssjukdom. Till exempel har inuiter, som lever i norra Kanada, en mycket låg förekomst av prostatacancer, vilket tillskrivs deras höga intag av omega-3-fettsyror från säl, lax och andra maritima källor. Det verkar nu som om prostatacellernas innehåll av omega-3-fettsyran EPA är avgörande för huruvida sjukdomen utvecklar sig. Detta framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Nutrients. Selen har dessutom andra cancerförebyggande effekter, särskilt när det gäller prostatacancer. Man kan också vidta ytterligare åtgärder genom kosten, vilket du kan läsa mer om nedanför.
Östrogenbalans har en avgörande betydelse för bland annat fertilitet, slemhinnor, humör, sexlust, ben och cancerförebyggande. Det finns många myter om östrogen, som bara är en allmän benämning för de tre formerna östradiol, östron och östriol. Men dessa i sig har mycket olika funktioner. Östrogenerna hör liksom progesteron, stresshormoner och testosteron till steroidhormonerna, där det ena hormonet byggs upp utifrån det andra med hjälp av enzymer. Dessa enzymer kräver ett antal näringsämnen, och här kommer vi titta närmare på jod, D-vitamin, magnesium och selen. För om vi lider brist på dessa näringsämnen kan det bland annat öka risken för många hormonella störningar, däribland värmevallningar, torra slemhinnor, urinblåseproblem och bröstcancer. Nedanför kan du också läsa mer om hormonstörande ämnen, hormonbehandling och bioidentiska hormoner.
Över hela världen är den vanligaste dödsorsaken hjärt-kärlsjukdomar och åderförkalkning i hjärtats blodkärl. Men personer som tar tillskott med fiskoljor löper en minskad risk för åderförkalkning och hjärtsvikt jämfört med personer som inte tar dessa tillskott. Detta framgår av en stor metaanalys från Harvard T. H. Chan School of Public Health och Brigham and Women's Hospital i Boston, USA. Studien avslöjade dessutom att större tillskott med fiskoljor gav den största hälsofördelen. När åderförkalkning utvecklas gradvis, och miljontals människor dör varje år som följd, kan även små förändringar med tillskott och i livsstil göra en stor skillnad som både förbättrar livskvaliteten och räddar många liv. Så hur mycket fiskolja behöver vi egentligen enligt den nya metaanalysen för att uppnå optimal effekt på cirkulationen?