Brist på B1-vitamin kan leda till trötthet och flera allvarliga sjukdomar

Det antas att 2,2 miljarder människor världen över lider av brist på B1-vitamin. Brist på B1-vitamin beror framför allt på en ensidig kost, för mycket kaffe/te, vissa läkemedelstyper, miljögifter och genetiska defekter. Detsamma gäller ett högt alkoholintag, där långvarigt missbruk kan leda till livshotande hjärninflammation. Det tyder på att högre doser av B1-vitamintillskott kan ha en positiv effekt på många symtom och sjukdomar.

B1-vitamin (tiamin) är ett vattenlösligt vitamin, och eftersom vi inte kan lagra det behöver vi ett dagligt intag. B1-vitamin fungerar framför allt som en kofaktor för många enzymer och har avgörande betydelse för cellernas energiomsättning, däribland omsättningen av glukos (blodsocker), fetter och aminosyror. B1-vitamin är viktigt för integriteten hos och reparationen av DNA samt för nervsystemet, de kognitiva funktionerna, hjärtat, blodcirkulationen, musklerna, matsmältningen och sömnkvaliteten. Dessutom bidrar B1-vitamin till att motverka oxidativ stress och kronisk inflammation, som är inblandade i de flesta kroniska sjukdomar. B1-vitamin har en helt konkret betydelse för de selenhaltiga antioxidanterna GPX och TXNRD. B1-vitamin bidrar också till att binda överskott av järn och därmed förhindra bildandet av hydroxylradikaler, som är några av de mest skadliga fria radikalerna.
I en ny översiktsartikel har författarna därför granskat B1-vitaminets roll för hälsan samt utvecklingen av en lång rad sjukdomar. De har också tittat närmare på hur mycket stora tillskott kan ha en positiv effekt på olika gener och sjukdomar.

Bristsjukdomar och symtom

Eftersom B1-vitamin har avgörande betydelse för cellernas energiomsättning är de första bristsymtomen ofta ospecifika, beroende på vilka celler som saknar energi. Vanliga bristsymtom är bland annat kronisk trötthet, humörsvängningar, depression, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, hjärndimma, dåligt minne, aptitlöshet, matsmältningsproblem och sömnstörningar. En studie från 2018 har visat att B1-vitaminbrist kan ha samband med hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och psykiska störningar.
En annan befolkningsstudie har visat en signifikant brist på B1-vitamin hos cancerpatienter.
Allvarlig brist leder till den klassiska bristsjukdomen beriberi, som finns i två former. Våt beriberi medför ett försvagat hjärta och vatten i kroppen. Utan behandling leder sjukdomen till livshotande hjärtsvikt. Torr beriberi förekommer framför allt hos alkoholmissbrukare med symtom som nervinflammation, muskelsvaghet och gångstörningar. Alkoholism sänker i sig själva halten av B1-vitamin i blodet och hindrar samtidigt effekten av B1-vitamintransportörerna i hjärnan. Wernickes encefalopati, som är en akut livshotande hjärninflammation, beror ofta på långvarigt alkoholmissbruk. Sjukdomen uppträder ofta tillsammans med Korsakoffs syndrom, som kännetecknas av permanenta minnesskador.

Källor till B1-vitamin och orsaker till utbredd brist

Bra källor till B1-vitamin är en varierad kost med fullkorn, frön, nötter, svamp, vitlök, bönor och andra grönsaker samt kött, inälvsmat och fisk. Även om det borde vara enkelt att få i sig tillräckligt med B1-vitamin genom en hälsosam kost, tyder mycket på att 30 procent av världens befolkning lider av brist, framför allt på grund av ett för högt intag av ultrabearbetade livsmedel och drycker.
Ett ihållande förhöjt blodsocker, vilket är vanligt på grund av för mycket kolhydrater i kosten, kan leda till ett ökat utsöndrande av B1-vitamin via urinen.
Kronisk inflammation, som kännetecknar många kroniska sjukdomar, sänker i sig kroppens nivå av B1-vitamin.
Vätskedrivande och syraneutraliserande läkemedel samt för mycket te, kaffe och alkohol kan göra det svårare att ta upp eller utnyttja vitaminet.
Det tyder dessutom på att miljögifter som bly, mögel och mikroplast också kan göra det svårare att ta upp och utnyttja B1-vitamin. Detsamma gäller genetiska faktorer, som kan vara medfödda eller förvärvade.

Högre intag vid specifika sjukdomar och alkoholism

De officiella dagliga rekommendationerna för B1-vitamin ligger på mellan 1,1–1,3 mg, vilket borde vara lätt att få i sig genom en hälsosam kost. Enligt flera forskare är detta dock inte alltid tillräckligt för att optimera kroppens innehåll av B1-vitamin, och av samma anledning har mycket större tillskott använts vid olika bristsymtom och sjukdomar.
För det första kan man prova tillskott med 100 mg B1-vitamin 1–3 gånger per dag om man har stora svårigheter att vakna på morgonen, om man är trött under dagen eller sover dåligt.
Studier har visat att högdoserade tillskott motsvarande 300 mg per dag kan ha en positiv effekt på blodtrycket hos individer med förhöjt blodsocker. Det antas också att dessa större tillskott kan sänka blodsockret hos individer med tidiga tecken på metabolt syndrom och därigenom bidra till att förebygga typ 2-diabetes. Dessutom kan 400 mg B1-vitamin dagligen övervägas som kompletterande behandling i samband med stroke.
Ett forskarteam från Aarhus Universitetssjukhus har i en tidigare placebokontrollerad studie funnit att mycket höga doser motsvarande 600–1 800 mg per dag kan lindra kronisk trötthet vid de kroniska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Här gavs de största doserna till män och beroende på vikt.
Det är möjligt att de mycket höga doserna av B1-vitamin även kan ha effekt på andra former av kronisk trötthet. Även om de exakta mekanismerna inte är kända antas det att de stora doserna kompenserar för defekta enzymfunktioner, däribland transport av B1-vitamin från blod till cellernas energiproducerande mitokondrier i hjärnan och på andra ställen.
Man antar följaktligen att höga doser av B1-vitamin kan påverka hjärnan och nervsystemet genom att förbättra energiomsättningen och blodcirkulationen, sänka högt blodtryck, minska lokal inflammation och öka syntesen av signalsubstansen dopamin, som påverkar humör och handlingskraft.
Tillskott med B1-vitamin bör intas separat från syraneutraliserande läkemedel, och man bör också ha ett tillräckligt intag av de andra B-vitaminerna på grund av många interaktioner.
Vid mycket allvarliga brister, som man observerar i samband med Wernicke-Korsakoffs syndrom och vissa kroniska tarmsjukdomar, ges B1-vitamin som injektioner för att uppnå en snabbare effekt.

Fakta om B1-vitamin, former och tillskott

• I växter förekommer B1-vitamin i en icke-fosforylerad form.
• I mänsklig och animalisk vävnad förekommer B1-vitamin i fosforylerade aktiva former.
• Det är framför allt tiamindifosfat (TDP) som bidrar till energiöverföring och reglering av en rad metaboliska funktioner.
• Koncentrationen av B1-vitamin är högst i muskler, hjärta, hjärna, lever och njurar.
• Det är i allmänhet säkert att ta högdoserade tillskott, eftersom överskott av B1-vitamin utsöndras via urinen.
• Mycket höga doser, och särskilt injektioner, kan i sällsynta fall medföra illamående, magbesvär, rastlöshet och allergiska reaktioner.
• Det lönar sig oftast att fördela större doser över dagen.
• I kosttillskott finns B1-vitamin i flera former.
• De vanligaste standardtillskotten finns i form av tiaminhydroklorid eller tiaminmononitrat.

Referenser:

Julia Kazmierczak-Baranska et al. Thiamine (vitamin B1) – An Essential Health Regulator. Nutrients 2025

Simone Passarelli et al. Global estimation of dietary micronutrient inadequacies: a modeling analysis. The Lancet Global health. 2024

Palle Bager et al. Randomized clinical trial: High-dose oral thiamine versus placebo for chronic fatigue in patients with quiescent inflammatory bowel disease. Alimentary Pharmacology and Therapeutics. 2020