Självmordstankar kan vara kopplade till B3-vitaminbrist

Ett ökat intag av B3-vitamin kan förbättra humöret och minska eller eliminera förekomsten av självmordstankar, enligt en studie publicerad i BMC Psychiatry. Det är dock viktigt att påpeka att B3-vitamin huvudsakligen finns i proteinrika livsmedel, och att en växtbaserad kost lättare kan leda till brist. Dessutom kan stimulantia, genetiska faktorer och åldringsprocesser göra det svårare att tillgodogöra sig B3-vitamin från kosten. Detta beror på att B3-vitamin först måste omvandlas till den aktiva formen NAD, som är viktig för energiomsättning, humör och mental balans.

Världen över är självmord orsaken till mer än 700 000 dödsfall per år. WHO har därför satt ett nytt mål, där självmordsfrekvensen i varje land ska minskas med 33 procent mellan 2013–2030. I detta sammanhang omfattar självmordstankar både kritiska överväganden och fullbordade självmord. Det antas att cirka 1,4 procent av alla psykiatriska patienter med allvarliga självmordstankar begår självmord inom ett år. Därför är det under alla omständigheter relevant att identifiera alla faktorer som ökar risken för självmordstankar, eftersom detta kan bidra till att förbättra förebyggandet.
Det är välkänt att personliga problem, trauman och andra psykiska faktorer kan vara förknippade med självmordstankar. Dessutom kan en ohälsosam kost och brist på specifika näringsämnen påverka nervsystemet så att man blir mer mentalt sårbar.
Flera studier har visat att ett lågt blodsocker samt brist på D-vitamin, B3-vitamin, folat, B12-vitamin och zink kan leda till depression och andra psykiatriska störningar. Det exakta sambandet mellan B3-vitamin och självmordstankar har dock inte varit känt. Den nya studien syftade därför till att undersöka detta ytterligare.
Forskarna analyserade data från 26 224 amerikaner som deltog i den stora, långsiktiga befolkningsstudien som kallas NHANES. Deltagarnas intag av B3-vitamin bedömdes två gånger baserat på ett omfattande frågeformulär om sina kostvanor och genom telefonintervjuer. Dessutom bedömde forskarna om det fanns ett samband mellan deltagarnas intag av B3-vitamin och CRP (C-reaktivt protein), vilket är en markör för inflammation. Detta beror på att inflammation i hjärnan bland annat kan påverka nervsystemet och humöret.
Det visade sig att 970 av deltagarna (3,7 %) hade rapporterat om självmordstankar. Samtidigt fann forskarna ett signifikant inverst samband mellan deltagarnas intag av B3-vitamin och förekomsten av självmordstankar. Med andra ord ökade risken för självmordstankar i takt med att intaget av B3-vitamin minskade. Detta gällde även efter att forskarna hade justerat för olika störande faktorer.
Subgruppsanalyser visade också att det fanns ett större samband mellan B3-vitaminbrist och självmordstankar hos deltagare som led av hyperlipidemi, där det finns en ökad halt av fetter i blodet. Detta är mer uttalat hos personer med metaboliskt syndrom, vilket är ett förstadium till typ 2-diabetes.
Det verkade som att ett dagligt intag av B3-vitamin på 26,78 mg hade den mest positiva effekten i relation till humör och självmordstankar. Denna mängd hade också den mest positiva effekten på nivån av CRP.
Forskarna drar därför slutsatsen att ett ökat intag av B3-vitamin är förknippat med en minskad risk för självmordstankar. Forskarna betonar dessutom vikten av att få i sig tillräckligt med B3-vitamin för den psykiska och allmänna folkhälsan.

• B3-vitamin finns i proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg, nötter, fullkorn och baljväxter.
• Det antas att 1,7 miljarder människor världen över lider brist på B3-vitamin.

B3-vitaminets inverkan på energinivån, nervsystemet och humöret

B3-vitamin (niacin) är ett vanligt namn för formerna nikotinsyra och nikotinamid, som finns i kost och tillskott. Enligt inledningen till den nya studien är B3-vitamin viktigt för:

• Cellernas energiomsättning.
• Utveckling och nedbrytning av nervceller, som är avgörande för det centrala nervsystemets normala funktion och mental balans.
• Antioxidant som skyddar celler – däribland nervceller – mot skador orsakade av fria radikaler och oxidativ stress.
• Kan som antioxidant bromsa åldringsprocesser.
• Kan som antioxidant skydda nervceller.
• Kan som antioxidant motverka markören (CRP) för kronisk inflammation, vilken ofta är involverad i depression.

Störningar i metabolismen av B3-vitamin verkar leda till obalanser i ett antal fysiologiska mekanismer, vilket potentiellt kan resultera i olika psykiatriska tillstånd och sjukdomar.
Metabolismen av B3-vitamin är också ganska komplicerad. När B3-vitamin ingår i cellernas energiomsättning sker en rad biokemiska processer, där B3-vitamin via olika steg omvandlas till den aktiva formen NAD (nikotinamidadenindinukleotid). Denna molekyl, som finns i alla levande celler, fungerar genom att ta emot och donera elektroner. NAD interagerar således mellan två oxidationstillstånd (NAD+ och NADH), vilket gör att cellerna kan bilda kemiskt koncentrerad energi i form av ATP. NAD är en komponent i flera hundra koenzymer, vilka också är viktiga för bildandet av signalsubstansen serotonin och cellernas kalciumsignalering. Det är allmänt känt att serotonin är viktigt för humöret. Nervcellernas kalciumsignalering är också mycket viktig, och om den tar över kan cellerna bli stressade.

Officiella rekommendationer, individuella behov och tillskott

De officiella rekommendationerna (RI) för dagligt intag av B3-vitamin är 16 mg för vuxna. Denna dos förebygger den klassiska bristsjukdomen pellegra. Men enligt den nya studien verkar det som att vi faktiskt behöver runt 27 mg vad gäller den mentala hälsan. Det är därför olyckligt att B3-vitaminbrist är så vanligt.
För det första kan B3-vitaminbrist orsakas av en ensidig kost.
För det andra kan alkoholmissbruk, för mycket kaffe, vätskedrivande läkemedel, leversjukdom och vissa tarmsjukdomar öka behovet.
För det tredje kan åldringsprocesser och genetiska variationer i cellernas DNA göra det svårare för vissa personer att binda och tillgodogöra sig den aktiva B3-vitaminformen NAD.
Det här innebär att många faktiskt har ett ökat behov av B3-vitamin, särskilt om det finns problem med cellernas och nervsystemets energiomsättning.
I samband med B3-vitamintillskott går nikotinsyra snabbast in i blodet, och denna form har vanligtvis en större terapeutisk effekt än nikotinamid. Eftersom nikotinsyra i större mängder kan orsaka ofarlig rodnad och värme i ansiktet (”niacinflush”), bör man alltid börja med låga doser och gradvis öka till de högre terapeutiska doserna, som bör fördelas över dagen.
Det finns också mycket starka B3-vitamintillskott på marknaden, som NAD+ (med en daglig dos på 500 mg eller mer), som innehåller både nikotinsyra och niacinamid i en långsamt frisättande sammansättning. Detta resulterar i en mer stabil frisättning över en längre tidsperiod.
Gravida kvinnor bör dock inte inta stora doser niacin (över 35 mg dagligen), eftersom det kan skada fostret.
Om man lider av magsår, artärblödning och leversjukdom bör man inte heller ta stora doser B3-vitamin.

• Kostens betydelse för den psykiska hälsan förbises ofta inom psykiatrin.
• B3-vitamin är avgörande för cellernas och nervsystemets energiomsättning.
• En växtbaserad kost ökar risken för B3-vitaminbrist.
• Missbruk av stimulantia, åldrandeprocesser och genetiska faktorer kan göra det svårare att tillgodogöra sig B3-vitamin från kost och tillskott.

Referenser:

Hao Lin et al. Association between dietary niacin intake and suicidal intention: mediating role of C-reactive protein. BMC Psychiatry 2025

Soraya Djadjo, Tushar Bajaj. Niacin. StatPearls (Internet) 2023

Simone Passarelli et al. Global estimation of dietary micronutrient inadequacies: a modeling analysis. The Lancet Global Health 2024