- och andra inflammatoriska tillstånd

Det är ingen slump att många reumatismpatienter blir sämre under vintermånaderna, då solen står för lågt för att vi ska kunna bilda D-vitamin. Hos patienter med ledgångsreumatism finns det en direkt koppling mellan D-vitaminbrist och neuropatisk smärta på grund av nervirritation. Det framgår av en studie publicerad i tidskriften International Journal of Rheumatic Diseases.

De vanligaste inflammatoriska tarmsjukdomarna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Brist på vissa näringsämnen kan bidra till utvecklingen av dessa sjukdomar. Å andra sidan kan dessa sjukdomar och medicinska behandlingar också bidra till att kroppen inte kan ta upp eller utnyttja vissa näringsämnen, så att det blir en ond cirkel som förvärrar sjukdomen. Detta framgår bland annat av en ny grekisk studie, som har publicerats i tidskriften Nutrients. Eftersom kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar främst uppträder i västvärlden, och särskilt på de nordliga breddgraderna, tyder det på att exponering av sol och moderna kostvanor spelar en viktig roll i utvecklingen av dessa sjukdomar.

Många lider av kroniska inflammationer och det skapar grogrund för en mängd sjukdomar som astma, typ 2-diabetes, åderförkalkning, depression, cancer samt ledgångsreumatism och andra autoimmuna sjukdomar. Förekomsten av kronisk inflammation kan också göra infektioner med corona och influensa livshotande eftersom immunförsvaret är rubbat. Men det visar sig att D-vitamin hämmar inflammation på flera fronter och därmed minskar risken för en lång rad sjukdomar och förtida dödsfall. Detta framgår av en ny studie från University South Australia som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Epidemiology. Eftersom behovet av D-vitamin är individuellt bör man även säkerställa att blodets nivå är optimal och att kroppen kan aktivera D-vitaminet.

Kronisk inflammation, där immunförsvaret är felprogrammerat, skapar grogrund för de flesta kroniska sjukdomar, däribland diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, ledgångsreumatism, demens och cancer. Det tyder samtidigt på att en utbredd brist på D-vitamin ökar risken för kronisk inflammation och att starkare tillskott, som optimerar blodnivåerna, motverkar kroniska inflammationer. Därför är tillskott med D-vitamin relevant i förebyggande syfte och som ett led i behandlingen av många kroniska sjukdomar. Detta framgår av flera studier som nämns i tidskriften MedicalNewsToday, där författarna kommer närmare in på hur D-vitamin reglerar immunförsvaret och andra funktioner i kroppen.

Brist på D-vitamin, som är mycket vanligt, är förknippat med en lång rad sjukdomar i tänderna och tandköttet. Hos barn kan bristen leda till sköra tänder med för lite emalj, vilket ökar risken för karies. Senare i livet kan brist på D-vitamin öka risken för tandlossning och andra tandköttssjukdomar. Brist på D-vitamin hänger också samman med vissa cancerformer i munhålan. Detta framgår av en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Författarna hänvisar till ett antal kliniska studier som avslöjar D-vitaminets olika funktioner med betydelse för tandhälsan. Författarna kommer dessutom in på att brist på D-vitamin är vanligt, och att det kan vara nödvändigt med tillskott för att bibehålla eller uppnå en god tandhälsa.

Många svårt sjuka patienter lider brist på D-vitamin, vilket kan vara livshotande. Detta gäller även patienter som är inlagda på intensivvårdsavdelning med covid-19. I en stor metaanalys drar forskarna nu slutsatsen att tillskott med D-vitamin kan minska den totala dödligheten och längden på vistelsen på intensivvårdsavdelning. I metaanalysen går författarna närmare in på de mekanismer varvid D-vitamin reglerar inflammationsprocesser och oxidativ stress, vilket kan leda till organsvikt hos kritiskt sjuka patienter.

Tillräckligt med D-vitamin i blodet skyddar mot flera cancerformer. Detta framgår av en ny översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Seminars in Cancer Biology. Sommarsolen är den viktigaste källan till D-vitamin, men lagren i levern är begränsade. Samtidigt är det problematiskt att den moderna inomhuslivsstilen och åldringsprocesser ökar risken för en kronisk brist på D-vitamin. Så hur mycket D-vitamin behöver vi om det ska skydda mot cancer?

De flesta kroniska lungsjukdomar – däribland astma, bronkit och KOL – kännetecknas av kroniska inflammationer som förvärrar symtomen och prognosen. Det tyder dock på att fet fisk och fiskoljor innehåller några särskilda omega-3-fettsyror, som har en antiinflammatorisk effekt. Därför kan det vid förebyggande och som ett led i behandlingen av kroniska lungsjukdomar vara fördelaktigt att inta lämpliga mängder fet fisk eller tillskott med fiskoljor. Detta framgår av en stor amerikansk befolkningsstudie som även inkluderade europeiska deltagare. Samtidigt uppmärksammar forskarna på att det är många som inte följer hälsomyndigheternas rekommendationer om att äta fet fisk och att det bidrar till utvecklingen av kroniska lungsjukdomar.

Depression orsakas ofta av lokala inflammationer i hjärnan. I detta avseende verkar det som om ett starkare tillskott av omega-3-fettsyran EPA, som finns i fiskolja, kan lindra depression hos patienter med förhöjda nivåer av inflammationsmarkörer. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Clinical Psychiatry.

- vilket är problematiskt vid åldringsprocesser, övervikt, diabetes och andra kroniska sjukdomar

En låg grad av kronisk inflammation har en negativ inverkan på hälsan, då den bombarderar kroppen med fria radikaler som skadar celler och vävnader. En låg grad av kronisk inflammation är förbunden med åldringsprocesser, övervikt, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och andra hälsoproblem. Vid infektioner föreligger det också en risk för att immunförsvaret överreagerar med hyperinflammation, så att man blir särskilt sårbar. Det visar sig nu att tarmfloran påverkar immunförsvaret. Följaktligen finns det några tarmbakterier som främjar inflammation, medan andra tarmbakterier hämmar inflammationer. Fiskolja hämmar också inflammation genom andra mekanismer. Därför kan tillskott med nyttiga tarmbakterier, även kallade probiotika, samt fiskolja öka tarmflorans diversitet och sammantaget hämma skadliga inflammationer. Detta framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Nutrients. Man bör också vara välförsedd med D-vitamin.

Sedan 1950-talet har fallen av astma ökat dramatiskt, där barn och ungdomar är särskilt utsatta. Ändrade matvanor betyder mycket, och en svensk befolkningsstudie har nu visat att barn som får i sig för lite omega-3 och för mycket omega-6 i kosten löper en ökad risk att utveckla astma senare i livet. Det tyder också på att ett högre intag av omega-3-fettsyror från fet fisk eller kosttillskott motverkar de inflammatoriska processerna vid astma. Du kan också läsa om ett annat näringsämne som styrker lungfunktionen och reducerar astma.

Hjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken, och det visar sig att en alarmerande brist på K2-vitamin är en bidragande orsak. Detta framgår av en ny översiktsartikel publicerad i Open Heart. Författarna kommer närmare in på hur K2-vitamin reglerar kroppens kalciumfördelning, och hur brister ökar risken för åderförkalkning, artärstelhet, insulinresistens och hjärtsvikt. Å andra sidan har tillskott med K2-vitamin visat sig förbättra cirkulationen och hjärthälsan på flera fronter. Tillskott kan också ha en positiv effekt vid inflammationstillstånd och typ 2-diabetes. Samtidigt är det problematiskt att den moderna kosten innehåller för lite K2-vitamin, och att flera läkemedelstyper hämmar kroppens utnyttjande av K2-vitamin. Men hur mycket behöver vi egentligen?

- och den röda tråden i de flesta kroniska sjukdomar

Även om kroniska inflammationer inte märks direkt skapar de grogrund för mycket obehag och en mängd olika sjukdomar som trötthet, övervikt, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, reumatiska sjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar, astma, tandlossning, inflammatoriska tarmsjukdomar, depression, Alzheimers, skleros och cancer. En antiinflammatorisk livsstil har av goda skäl blivit den nya hälsotrenden, och här kommer vi närmare in på ett antal studier som visar hur fiskoljor, D-vitamin, selen, magnesium och zink hjälper till att förebygga och bekämpa inflammationer, de många följdsjukdomarna och förtida död. Tillskott bör dessutom vara i en kvalitet som kroppen kan ta upp och i doser med en terapeutisk effekt.

Åldrandeprocesser och de flesta kroniska sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och cancer kännetecknas av kroniska inflammationer som skadar frisk vävnad. Om akut hyperinflammation uppstår under infektioner med influensa och covid-19 kan tillståndet bli livshotande. Därför är det livsviktigt att kroppen kan reglera inflammationsprocesserna. I detta avseende behövs det bland annat magnesium. Detta framgår av en metaanalys som har publicerats i tidskriften Nutrients. Här kommer forskarna närmare in på hur tillskott med magnesium kan minska olika inflammationsfrämjande markörer. Magnesium bidrar också till att aktivera D-vitamin, som också reglerar inflammationsprocesserna.

– men bara om du får tillräckligt

Brittiska forskare har testat huruvida kosttillskott med omega-3-fettsyror i form av fiskoljor kan minska smärtan hos patienter med ledgångsreumatism. Det visar sig att ett större intag av fiskoljor med EPA och DHA har den största effekten, och därför kan det löna sig att läsa produktdeklarationerna. Eftersom ledgångsreumatism och många andra reumatiska sjukdomar orsakas av inflammation i lederna kan man dessutom låta sig inspireras av den nya trenden kring en antiinflammatorisk kost.

Det är allmänt känt att omega-3-fettsyror hämmar inflammationer, vilket är den röda tråden i de flesta kroniska sjukdomar. En forskargrupp från Tufts University i USA har nu funnit att omega-3-fettsyrorna EPA och DHA, som finns i fet fisk och tillskott med fiskoljor, hämmar inflammationer via olika mekanismer. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Atherosclerosis, som samlar forskning om åderförkalkning. Studien är i linje med tidigare forskning som avslöjar hur viktigt det är att få tillräckligt med omega-3 för att förebygga cirkulationssjukdomar, gikt och andra livsstilssjukdomar.

Näspolyper är lokala utväxter som kan vara förknippade med rinnande näsa, andningssvårigheter, nedsatt luktsinne och andra symtom. Polyperna bildas till följd av en kronisk inflammation, som kan orsakas av flera saker. Det har också visat sig att patienter med näspolyper har mindre zink i den sjuka vävnaden. Detta framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Clinical Epidemiology and Global Health. Eftersom zink är viktigt för immunförsvaret och reglering av inflammation, är det därför möjligt att spårämnet har en terapeutisk potential då många får återfall efter behandling. Tidigare studier tyder dessutom på att patienter med näspolyper lider brist på selen. Man bör också vara medveten om bakomliggande orsaker som luftvägsallergier och matöverkänslighet.

- men bara i optimala doser

Q10 är ett mycket populärt tillskott eftersom det påverkar energiomsättningen och cirkulationen. Tillskott med Q10 kan dessutom hämma kroniska inflammationer, som är den röda tråden i de flesta kroniska sjukdomar. Detta framgår bland annat av en ny metaanalys publicerad i den vetenskapliga tidskriften Molecular Nutrition Food Research. Författarna kommer dessutom in på att större doser av Q10 har den bästa effekten. En tidigare studie tyder även på att selen förbättrar effekten av Q10, där de två tillskotten bör vara av god kvalitet med ett högt biologiskt upptag.

- och oxidativ stress

Inflammation är kroppens normala svar på infektioner och vävnadsskador. Men kroniska inflammationer är extremt skadliga för hälsan. Detta beror på att de bombarderar kroppen med fria radikaler som skapar oxidativ stress, och tillståndet ökar risken för cellskador, övervikt och kroniska sjukdomar som typ 2-diabetes, cirkulationssjukdomar, autoimmuna sjukdomar och olika typer av cancer. Kost och livsstil är av stor betydelse, och det tyder nu på att tillskott med Q10 minskar flera markörer för inflammation och oxidativ stress. Detta framgår av en större metaanalys publicerad i tidskriften Frontiers in Pharmacology, där författarna också framhåller att äldre har ett större behov.

Fler och fler människor drabbas av depression, vilket ofta beror på inflammation i hjärnan. Den brittiske neuroimmunologen Edward Bullmore har publicerat den tankeväckande boken The Inflamed Mind, där han bland annat beskriver sambandet mellan rotbehandling och depression. Neurologen David Perlmutter har tidigare skrivit boken Grain Brain, om hur gluten och för många kolhydrater också kan orsaka hjärninflammation. Depression kan alltså bero på att blodhjärnbarriären inte är så ogenomtränglig som antagits, och att immunförsvarets cytokiner kan orsaka inflammationer i hjärnan. Flera studier har efterhand visat hur fiskolja, D-vitamin, magnesium, zink och selen kan förbättra humöret genom att motverka inflammationer i hjärnan och på andra ställen i kroppen, eftersom det ofta finns ett samband. Det kräver dock terapeutiska doser, och att olika tillskott kan tas upp så att de aktiva ämnena når ända in i cellerna.

Kolesterol är ett livsviktigt ämne med många funktioner, men det kan bli farligt om det oxiderar och lagras in i kärlväggen. Det är denna oxidativa process som skapar grogrund för åderförkalkning. Spårämnet selen skyddar mot åderförkalkning som en kraftfull antioxidant och via andra processer. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel publicerad i Biomedicine. Eftersom hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken är ämnet mycket relevant. I synnerhet eftersom selenbrist är så utbrett i vår del av världen.

Förekomsten av inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit ökar och kosten har stor betydelse. Men även om man äter nyttigt kan det vara svårt att få i sig tillräckligt med selen, eftersom jorden är selenfattig i vår del av världen. Det tyder samtidigt på att selentillskott till patienter med ulcerös kolit kan minska sjukdomens aktivitet och förbättra livskvaliteten.

Cystisk fibros är en allvarlig sjukdom i luftvägarna som kännetecknas av kronisk inflammation, segt slem och tidig död. Men patienter som kompletterar sin kost med starkare tillskott av C-vitamin får mer nytta av en annan antioxidant, E-vitamin, vilket resulterar i mindre inflammation. Detta framgår av en ny studie från Oregon State University. Forskarna påpekar även att extra C-vitamin även är relevant för rökare och patienter med metaboliskt syndrom.

Autoimmuna sjukdomar orsakas av att immunförsvaret av misstag angriper kroppens egna vävnader till följd av en kronisk inflammation. Ledgångsreumatism, psoriasis, multipel skleros och Hashimotos sjukdom, som ger låg ämnesomsättning, är exempel på vanliga autoimmuna sjukdomar som särskilt drabbar kvinnor och äldre. Kosten har stor betydelse, och en studie publicerad i tidskriften The British Medical Journal avslöjar nu att tillskott med D-vitamin och fiskoljor över en längre tid minskar fall av autoimmuna sjukdomar. Denna kunskap är mycket relevant då allt fler drabbas av olika autoimmuna sjukdomar, och läkemedel kan vara förbundna med allvarliga biverkningar.

Njurarna rensar blodet, och deras funktion är avgörande för cirkulationen och en god hälsa. Normala cellfunktioner, även i njurarna, är beroende av ett antal seleninnehållande proteiner och koenzym Q10. Man har emellertid funnit brister på båda ämnena hos äldre i många delar av världen. Däribland Europa. Därför har en grupp forskare från Sverige utfört en studie där de först tittade närmare på kroppens selenstatus och njurfunktionen hos en grupp äldre personer. Därefter fick några av deltagarna tillskott med selenjäst och Q10 i cirka 4 år. Det visade sig att den grupp som fick de två tillskotten på flera parametrar uppnådde en bättre njurfunktion än placebogruppen. De två tillskotten tillskrivs en positiv effekt på cellernas energiomsättning, inflammation och oxidativ stress. Studien har publicerats i Nutrients.

Icke-alkoholorsakad fettlever är en smygande sjukdom som sprider sig som en epidemi. Ofta i samband med övervikt. Många utvecklar också en form av leverinflammation och ärrvävnad som kan vara livshotande. Men det tyder nu på att tillskott med B12-vitamin och folsyra (B9-vitamin) kan motverka utvecklingen av inflammation och ärrvävnad genom att sänka nivån av den problematiska aminosyran homocystein. Detta framgår av en studie, publicerad i tidskriften Journal of Hepatology, där forskarna tittar närmare på homocysteinets roll i sjukdomens utveckling.

Enligt WHO är kronisk inflammation den vanligaste dödsorsaken i världen. Även om kroniska inflammationer inte märks direkt skapar de grogrund för många sjukdomar. I en ny översiktsartikel publicerad i StatPearls kommer författarna närmare in på varför kroniska inflammationer är så farliga och hur en hälsosammare livsstil samt D-vitamin, selen, magnesium, zink och fiskolja bidrar till att bekämpa kronisk inflammation, de många följdsjukdomarna och tidig död.

Brist på zink i kosten kan störa immunförsvaret och öka risken för inflammationer, som är den röda tråden i de flesta sjukdomar – från eksem och artrit till diabetes och cancer. Zinkets underliggande mekanismer har hitintills varit ganska okända. Men i en ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Immunology, har en grupp forskare nu avslöjat hur zink reglerar immunförsvarets vita blodkroppar och produktionen av en mängd proteiner som är viktiga för inflammatoriska processer. Samtidigt är det problematiskt att zinkbrist är ganska vanligt av flera skäl.