När det gäller skeletthälsan ligger det generellt sett mest fokus på kalcium och D-vitamin. Men nu visar det sig att magnesium spelar en avgörande, förbisedd roll. Detta framgår av en stor befolkningsstudie, publicerad i Frontiers in Nutrition, som visar att ju mindre magnesium kosten innehåller, desto större är risken att utveckla benskörhet. Speciellt när det gäller kvinnor över 55. Eftersom det tar flera år att utveckla benskörhet är det därför viktigt att vara välförsedd med magnesium genom en grov och grön kost eller tillskott. Man måste dessutom vara medveten om att för mycket kalcium samt syraneutraliserande och vätskedrivande läkemedel hämmar kroppens upptag och utnyttjande av magnesium.

Om du har en bred midja löper du större risk för att ha låga nivåer av D-vitamin i blodet. Detta framgår av en studie som presenterades i Barcelona vid European Society of Endocrinologys (ESE) årliga möte. Forskarna föreslår därför att överviktiga med bred midja får mätt sin nivå av D-vitamin. Detta kan bidra till att förebygga många av de hälsoproblem som brist på D-vitamin kan orsaka, däribland ökad infektionsrisk, hjärt-kärlsjukdomar, benskörhet, vinterdepression, blodsockerrubbningar, diabetes, autoimmuna sjukdomar och cancer.

- särskilt hos patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar

C-vitamin har betydelse för bentätheten, och brist ökar risken för att utveckla benskörhet. Patienter som lider av Crohns sjukdom, ulcerös kolit och andra inflammatoriska tarmsjukdomar lider ofta brist på C-vitamin, vilket ökar risken för att utveckla benskörhet. Det är också problematiskt när annars friska människor, och särskilt patienter med kroniska tarmsjukdomar, följer en diet som inte bidrar med tillräckligt med C-vitamin. C-vitamin har många andra funktioner i kroppen, som bland annat har betydelse för immunförsvaret och tarmfloran. De medfödda generna för att utnyttja C-vitamin spelar också en roll. Detta framgår av en ny studie från Poznan University och Institute of Human Genetics Polish, Academy of Sciences i Polen.
Mest fokus ligger på kalcium och D-vitamin när det gäller benhälsan. Men det bör också ligga fokus på C-vitamin, även kallat askorbinsyra.

- och det är en hälsofarlig cocktail

D-vitamin finns i olika former, och magnesium behövs under aktiveringen så att vitaminet kan göra nytta i kroppens celler och vävnader. Men magnesiumbrist är vanligt, och det innebär att D-vitaminet förblir ineffektivt. Det visar sig samtidigt att tillskott med D-vitamin sannolikt ökar upptaget av kalcium. Vid brist på magnesium däremot ökar risken för åderförkalkning, benskörhet, nedsatt motståndskraft och metaboliskt syndrom, vilket är ett förstadium till diabetes 2. Det framgår av en nyligen publicerad studie i The Journal of the American Osteopathic Association.

D-vitamin har betydelse för de flesta celler i kroppen. D-vitamin spelar också en viktig roll vid förebyggandet av symtom och sjukdomar som kan uppstå efter menopausen – däribland benskörhet, muskelsvaghet, torra slemhinnor, humörförändringar, hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och cancer. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i tidskriften Frontiers in Physiology. Samtidigt kommer författarna in på att utbredd brist på D-vitamin är ett förbisett hälsoproblem hos kvinnor efter menopausen, och att man bör eftersträva optimala nivåer i blodet under hela livet.

Vi vet alla att kalcium är bra för benen, och många tar tillskott för att förebygga benskörhet. Vi får också en del kalcium genom mejeriprodukter. Men för mycket kalcium genom tillskott kan fördubbla risken för cancer. Detta framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Annals of Internal Medicine. Tidigare studier avslöjar att för mycket kalcium också ökar risken för åderförkalkning samt inflammation, som är den röda tråden i de flesta kroniska sjukdomar. Samtidigt är det viktigt att kalcium är i balans med magnesium, så att det mesta av kalciumet hamnar i benen och inte förkalkar blodkärlen och andra celler, som bör vara nästan kalciumtomma.

- och förebyggande av artros

Ett högre intag av magnesium genom kost eller tillskott hänger samman med friskare knän, vilket omfattar brosktjocklek och andra parametrar. Men magnesiumbrist är vanligt, och det bidrar troligen till den höga förekomsten av artros i knäna. Detta framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Nutrients. Om man redan har artros kan tillskott med glukosamin i läkemedelskvalitet vara en lämplig kompletterande lösning.

- och vanliga blodprover kan inte avslöja det

Trots att vi blir äldre finns det idag fler och fler som drabbas av kroniska sjukdomar. Förbrukningen av läkemedel ökar stadigt, utan att det görs något åt orsakerna, som ofta beror på näringsämnesbrist. Här kommer vi mer in på magnesium, som ingår i över 300 enzymprocesser som är viktiga för nervsystemet, matsmältningen, musklerna, hjärtat, blodtrycket och benen samt graviditet och utnyttjande av D-vitamin. Det betyder samtidigt att magnesiumbrist kan vara involverat i utvecklingen av astma, stress, sömnlöshet, förstoppning, migrän, neurologiska sjukdomar, cirkulationssjukdomar, benskörhet, bröstcancer, prematur födsel och så vidare. Det framgår bland annat av en större sammanfattande artikel som publicerats i Scientifica och behandlar magnesiumets betydelse i kliniska behandlingar. Det är också viktigt att eventuella tillskott förekommer i en form som kroppen kan ta upp.

Q10 har betydelse för cellernas energiomsättning och som en antioxidant som skyddar kroppen mot oxidativ stress. Det tyder samtidigt på att störningar i cellernas energiproducerande mitokondrier och oxidativ stress kan vara involverat i ett antal hormonella störningar, som inkluderar sköldkörteln, bukspottkörteln, gonaderna, hypofysen och binjurarna. I en ny översiktsartikel publicerad i Antioxidants har författarna därför tittat närmare på Q10:s roll med särskilt fokus på ökad ämnesomsättning, typ 2-diabetes och dålig spermiekvalitet, vilket kan åtgärdas med tillskott.