Högt blodtryck och andra hjärt-kärlsjukdomar ligger bakom de flesta förtida dödsfall. Kost och livsstil har en stor betydelse, och det tyder nu på att det finns ett betydande linjärt samband mellan selenintag och risken att utveckla högt blodtryck. Detta framgår av en större befolkningsstudie, publicerad i Frontiers in Immunology. Författarna beskriver dessutom selenets många funktioner i relation till blodtrycket, och eftersom selenbrist är utbrett behövs det en större insikt i detta sammanhang.

Jod är inblandat i bildandet av ämnesomsättningshormoner, och vi behöver tillräckliga mängder under hela livet. Detta är särskilt viktigt under sårbara perioder som fosterutveckling och barndom. Jod är också viktigt för hjärnans utveckling och de kognitiva förmågorna. Allvarlig jodbrist under graviditeten och de första levnadsåren kan leda till hämmad tillväxt och/eller mental utvecklingsstörning. Det har dock rått oklarhet kring huruvida en mindre jodbrist påverkar barnet under fosterutvecklingen eller efter födseln. I en översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients har författarna tittat närmare på jodets betydelse för fgraviditeten och födseln och barnets tillväxt. Den visar dessutom att jodbrist är vanligt och att vi även har behov av selen och andra näringsämnen för en optimal ämnesomsättning.

D-vitamin har betydelse för skelettet, humöret, immunförsvaret, blodsockret, reglering av inflammationer, cancerförebyggande och många andra funktioner. Men fokus har mest legat på vikten av D-vitamin för att förebygga benskörhet och inte de många andra bristsjukdomar som är förknippade med dåligt välbefinnande, sjukdom och tidig död. Samtidigt är brist på D-vitamin ett världsomspännande problem, och det har rått oenighet om vårt verkliga behov av vitaminet. Men enligt en ny metaanalys tyder det nu på att ett dagligt tillskott på 50 mikrogram är en tillräcklig, enkel och säker dos som kan förebygga D-vitaminbrist hos majoriteten av den vuxna befolkningen.

Zink har flera funktioner inom immunförsvaret, och zinkbrist ökar risken för infektioner och diarré, vilket på världsplan är orsaken till utbredd sjuklighet och dödlighet. Zinkbrist ökar också risken för att influensainfektioner utvecklar komplikationer som bakteriell lunginflammation, vilket är en vanlig dödsorsak. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Physiological Reports. Forskarna antar därför att zink spelar en central roll i försvaret av olika luftvägsinfektioner, däribland covid-19. Samtidigt måste man vara medveten om att en ensidig kost, åldringsprocesser, alkoholism, tarmsjukdomar och flera läkemedelstyper kan öka behovet av zink på grund av bristande tillförsel eller dåligt upptag.

Få människor är medvetna om att C-vitamin spelar en viktig roll för hjärnan och humöret via flera funktioner. Enligt en större befolkningsstudie publicerad i Frontiers in Nutrition tyder det också på att större mängder C-vitamin i blodet är förknippade med en reducerad risk för att utveckla depression. Det bör också understrykas att de officiella rekommendationerna för C-vitamin mest handlar om att förebygga den dödliga bristsjukdomen skörbjugg och att stress, åldringsprocesser, stimulantia, övervikt, infektioner och kroniska sjukdomar kan öka behovet.

D-vitamin har betydelse för cellernas kalciumupptag, skeletthälsan och många andra funktioner. Ett direkt samband har också hittats mellan utbredd D-vitaminbrist, ett svagt skelett och benskörhet hos kvinnor i klimakteriet. Detta framgår bland annat av en större kinesisk studie publicerad i Frontiers in Nutrition. Samtidigt ska man komma ihåg att magnesium och K2-vitamin också bidrar till skeletthälsan under hela livet.

B3-vitamin förtjänar mycket mer uppmärksamhet, eftersom det spelar en central roll i energiomsättningen i cellerna, hjärnan, nervsystemet, den mentala hälsan och cirkulationen. B3-vitamin finns som niacin i kost och tillskott. I cellernas kraftverk är det den härledda formen NAD som ger själva energiboosten. Flera studier tyder på att B3-vitamin minskar risken för Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, andra neurologiska sjukdomar, reumatoid artrit, muskelatrofi och olika cancerformer. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel publicerad i StatPearls. Många har dessutom ett större behov av B3-vitamin på grund av åldringsprocesser, genetiska variationer och dåligt utnyttjande. Samtidigt ska man komma ihåg att det finns skillnader mellan olika tillskott.

När det gäller lesioner och sår på huden reglerar en aktiv form av A-vitamin hur stamceller initierar läkningsprocesser och bildar ny hud. Det visar en studie från Rockefeller University publicerad i Science. I framtiden kommer forskarna dessutom att undersöka närmare huruvida aktivt A-vitamin kan användas för att reglera stamceller och därmed användas som led vid förebyggande och behandling av hudcancer.