Näspolyper är lokala utväxter som kan vara förknippade med rinnande näsa, andningssvårigheter, nedsatt luktsinne och andra symtom. Polyperna bildas till följd av en kronisk inflammation, som kan orsakas av flera saker. Det har också visat sig att patienter med näspolyper har mindre zink i den sjuka vävnaden. Detta framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Clinical Epidemiology and Global Health. Eftersom zink är viktigt för immunförsvaret och reglering av inflammation, är det därför möjligt att spårämnet har en terapeutisk potential då många får återfall efter behandling. Tidigare studier tyder dessutom på att patienter med näspolyper lider brist på selen. Man bör också vara medveten om bakomliggande orsaker som luftvägsallergier och matöverkänslighet.

Q10 är ett enastående koenzym med betydelse för energiomsättningen och som en viktig antioxidant. Vi bildar den största mängden Q10 själva, men vår egen produktion minskar med åldern. Kolesterolsänkande statiner och bisfosfonater mot benskörhet hämmar också den egna produktionen av Q10. Under de senaste årtiondena har ett stort antal studier visat att tillskott med Q10 bromsar åldringsprocesserna. Tillskott med Q10 är också relevant vid hjärtsvikt och flera kroniska sjukdomar som många får när de blir äldre. Detta framgår av en större översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Mechanisms of Ageing and Development. Samtidigt är det viktigt att tillskottet är av läkemedelskvalitet med dokumentation om högt upptag.

Det verkar så. För omega-3 är några livsviktiga fettsyror som har många funktioner i kroppen. Omega-3-fettsyror finns i fet fisk och andra födoämnen. Intaget har däremot minskat drastiskt på grund av ändrade kostvanor och onaturligt djurfoder. Å andra sidan verkar det nu som att mer omega-3 i blodet kan ge oss några extra levnadsår. Det framgår av en studie publicerad i tidskriften American Journal of Clinical Nutrition. Så hur får vi tillräckligt med omega-3?

D-vitaminbrist är vanligast under vintermånaderna, och det bidrar till nya vågor av covid-19 och andra virusinfektioner. Samtidigt lider många äldre, mörkhyade, vårdhemsboende och diabetiker ofta en kronisk brist, vilket gör dem mer sårbara. Sedan våren 2020 har flera studier efter hand visat att brist på D-vitamin ökar risken för covid-19-infektioner, akut andningssvikt (ARDS), intensivvårdsinläggning och dödsfall. Det framgår också av en ny metaanalys publicerad i tidskriften Frontiers in Public Health. Det framgår också att de danska gränsvärdena för D-vitamin i blodet tydligen är för lågt satta. Hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen?

Brist på D-vitamin är utbrett och medför en större risk för åderförkalkning, hjärtsjukdomar och högt blodtryck. Detta framgår av en studie från University of South Australia. Eftersom hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen ser forskarna därför en stor potential i tillskott med D-vitamin, som på sikt kan rädda miljontals liv.

Coronakrisen har kastat nytt ljus över behovet av ett starkt immunförsvar, som på sikt kan skydda oss mot virusinfektioner och relaterade komplikationer. Selen spelar en avgörande roll på flera fronter. Men tyvärr är brist vanligt, vilket ökar risken för infektioner och komplikationer. I en ny översiktsartikel, publicerad i tidskriften International Journal of Molecular Sciences, tittar författarna närmare på selenets roll vid olika virusinfektioner som influensa, hiv och hepatit, och med särskilt fokus på covid-19.
Syftet med översiktsartikeln är att informera om nya näringsstrategier som på sikt bidrar till ett starkt och välfungerande immunförsvar – särskilt mot covid-19 och andra virustyper som muterar hela tiden. Men hur mycket behöver vi egentligen?

I kroppen verkar kalium i ett livsviktigt samspel med natrium, som finns i vanligt salt. Men vi får lätt i oss för mycket salt, som även gömmer sig i industriellt bearbetade livsmedel. Samtidigt är intaget av kalium genom grönsaker ofta för lågt. Detta ökar risken för högt blodtryck och stroke. Ändå löper människor som konsumerar natriumreducerat salt en lägre risk att drabbas av en stroke och avlida. Detta framgår av en ny stor kinesisk studie. Därför antar forskarna att den här typen av salt kan vara ett enkelt och billigt sätt att förbättra folkhälsan. Så vad betyder egentligen balansen mellan kalium och natrium för hälsan?

Kritiskt sjuka patienter lider ofta av inflammation och oxidativ stress, under vilken det råder en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter. Detta kan i värsta fall leda till vävnadsskador och organsvikt. I detta avseende är C-vitamin en kraftfull antioxidant med en terapeutisk potential. Enligt en ny systematisk översiktsartikel och metaanalys verkar det som att intravenös behandling med större doser C-vitamin kan förkorta sjukhusvistelser. Det finns inte heller några biverkningar förbundna med behandlingen.