B3-vitamin spelar en central roll för hjärnan, nervsystemet och den mentala hälsan. Flera studier tyder på att brist på B3-vitamin ökar risken för demens, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och schizofreni. Dessutom visar epidemiologiska studier att dieter utan B3-vitamin är förbundna med aggression och en ökad förekomst av mord. Brist på B3-vitamin kan bland annat bero på kost- och miljöfaktorer. Samtidigt finns det indikationer på att vissa har ett större behov på grund av genetiska variationer och dåligt utnyttjande. Man ska också vara medveten om att skillnaden mellan olika tillskott är stor.

Schizofreni är förbundet med en kraftigt försämrad livskvalitet och kortare livslängd. Kost, näringsbrist och matsmältning spelar en roll i utvecklingen av sjukdomen. Detta framgår bland annat av en ny iransk studie där patienter med schizofreni fick tillskott med D-vitamin och probiotika i form av mjölksyrabakterier och bifidobakterier. Studien, som har publicerats i Neuropsychopharmacology Reports, avslöjade att tillskotten i fråga avsevärt kan förbättra den kognitiva förmågan hos schizofrena patienter. Författarna diskuterar också hur dessa tillskott kan reglera dopaminproduktionen, inflammation och tarm-hjärnaxeln, som berör kommunikationen mellan tarmen och hjärnan.

Under graviditeten är D-vitamin viktigt för utvecklingen av fostrets skelett, hjärna och andra funktioner. Brist på D-vitamin under graviditeten kan därför få allvarliga konsekvenser för fostrets utveckling. Detta gäller även bildandet av neuroner i det dopaminproducerande området i hjärnan, vilket sannolikt kan leda till de störningar i dopaminbalansen som uppstår hos unga och vuxna med schizofreni. Detta framgår av en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Neurochemistry. Studien ligger i linje med en tidigare översiktsartikel som visar att tidiga stadier av psykotiska sjukdomar som schizofreni är förknippade med stora brister på D-vitamin och folsyra. Det betyder därför att D-vitamin och andra näringsämnen är av avgörande betydelse för hjärnans hälsa under hela livet och inte minst under graviditeten.

D-vitamin ingår i uppbyggnaden av hjärnans struktur och funktioner. Enligt en större översiktsartikel publicerad i tidskriften Nutrients har D-vitamin en särskilt viktig roll för barns och ungdomars mentala hälsa på grund av dess långsiktiga effekt. Ämnet är mycket aktuellt eftersom barns omfattande brist på D-vitamin ökar risken för ångest, depression, aggressivt beteende och andra mentala problem. Därför är det viktigt att barn och ungdomar får tillräckligt med sommarsol och nödvändiga tillskott i enlighet med den danska livsmedelsmyndighetens nya rekommendationer och barnens och ungdomarnas verkliga behov.

B12-vitamin ingår i bildandet av röda blodkroppar, och betydelsen för nervsystemet förbises ofta. Det visar sig nu att det finns ett samband mellan B12-vitaminbrist och depression. Detta framgår av en stor irländsk befolkningsstudie av en grupp äldre personer, som har publicerats i tidskriften British Journal of Nutrition. Eftersom depression är ett växande problem med omfattande mänskliga och socioekonomiska konsekvenser, är studiens resultat mycket relevanta. Det gäller särskilt äldre, vårdpersonal och politiker, som bör vara mer medvetna om B12-vitaminbrist och hur det kan förebyggas med enkla och billiga åtgärder. Vegetarisk kost samt brist på magsyra och diabetesläkemedel ökar också risken för brist på B12-vitamin.

Fler och fler lider av nedstämdhet och depression. Även om det kan finnas flera orsaker visar en omfattande tysk befolkningsstudie nu att brist på D-vitamin ökar risken för depressiva symtom. Forskarna kommer närmare in på hur D-vitamin minskar lokal inflammation i hjärnan, vilket är en riskfaktor för att utveckla depression. Det är därför det är så viktigt att få tillräckligt med D-vitamin året om, eftersom det på flera parametrar är avgörande för vårt humör och vår energinivå.

Fet fisk och fiskoljor innehåller många omega-3-fettsyror i form av EPA och DHA, som är viktiga för hjärnan, nervsystemet, vår intelligens och den mentala hälsan. Men moderna kostvanor medför att många får för lite av dessa omega-3-fettsyror. Ett forskarteam från Storbritannien har nu funnit att tillskott med EPA-rika fiskoljor under 26 veckor förbättrar den mentala precisionen och reaktionstiden hos friska, unga vuxna. Så var inte fallet med DHA-rika fiskoljor, och det förvånade forskarna att EPA har större betydelse för dessa kognitiva färdigheter.

- samt förebyggande och behandling av psykisk sjukdom

Fet fisk och fiskoljor innehåller de långkedjiga omega-3-fettsyrorna DHA och EPA, som har betydelse för hjärnan, nervsystemet och den mentala hälsan under hela livet. Men idag lider majoriteten av jordens befolkning brist på dessa omega-3-former på grund av förändrade matvanor och onaturligt djurfoder. Ett lågt intag ökar risken för ett stort antal sjukdomar som ADHD, autism, depression, borderline och bipolär sjukdom. Tillskott med fiskoljor kan därför vara lovande vid förebyggande och som ett led i behandlingen av flera psykiska sjukdomar. Samtidigt är det problematiskt att den moderna kosten har ett skevt förhållande mellan omega-3 och omega-6, eftersom det leder till rubbade fysiologiska reaktioner som kan skada den mentala hälsan. Detta anges i en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients.

Kostens innehåll av C-vitamin, B6-vitamin, B12-vitamin, folinsyra och andra vitaminer har en positiv inverkan på den psykiska och fysiska hälsan. Det är också möjligt att brist på vitaminer kan leda till depression och kronisk smärta. Detta framgår av en japansk studie av medelålders och äldre deltagare. Eftersom det blir fler och fler äldre i världen, och fler drabbas av psykiska och fysiska sjukdomar, kommer forskarna närmare inpå kostens betydelse för livskvaliteten på flera parametrar.

Fet fisk och fiskoljor innehåller omega-3-fettsyrorna DHA och EPA, som är viktiga för hjärnan, nervsystemet och den mentala hälsan under hela livet. Enligt en ny studie från Irland löper unga vuxna med ett högre innehåll av omega-3 i blodet en lägre risk för att utveckla depression och ångest. Forskarna ser därför en stor terapeutisk potential i att äta mer fet fisk eller ta tillskott med fiskolja. Samtidigt är det problematiskt att den moderna kosten innehåller för lite omega-3 och för mycket omega-6, vilket bidrar till den ökande förekomsten av psykiska sjukdomar.

Det finns mycket som tyder på det. För äldre som har tagit multivitaminer dagligen i flera år löper en mycket lägre risk för att utveckla demens, Alzheimers sjukdom och andra tecken på kognitiv försämring. Detta framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Alzheimer's and Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association. Studien ligger i linje med tidigare studier som bland annat visar på hur de olika vitaminerna och mineralerna ökar hjärnans blodflöde och skyddar neuronerna. Det kan dessutom vara värt att välja multivitaminer av god kvalitet som säkerställer att näringsämnena tas upp.

Näringsämnen i kosten är mycket viktiga för din energinivå och psykiska hälsa. I detta sammanhang har krom och selen en positiv inverkan på blodsockret, nervsystemet och inflammatoriska tillstånd, där störningar är förknippade med trötthet, humörsvängningar, psykiatriska sjukdomar och en sämre prognos. Detta enligt en översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Clinical Psychopharmacology. Enligt forskarna har tillskott med krom och selen därför potential som ett led i förebyggandet och behandlingen av olika psykiska störningar.

Magnesium är ett av de mineraler vi behöver mest av, eftersom det ingår i benstommen och i flera hundra enzymatiska processer som sammantaget har betydelse för den mentala och fysiska hälsan. Magnesiumbrist är mycket vanligt, och eftersom det dessutom är omöjligt att mäta med vanliga blodprover går problemet ofta obemärkt förbi. Detta framgår av en översiktsartikel där forskarna redogör för studier som bland annat visar att tillskott med magnesium kan vara relevant vid depression, sömnlöshet, neuropati, migrän, diabetes, förhöjt blodtryck och flera andra sjukdomar.

Omega-3-fettsyror har stor betydelse för hjärnans utveckling, den mentala hälsan, ögonen, cirkulationen, immunförsvaret, reglering av inflammation samt andra funktioner. Men i de flesta länder är intaget, särskilt från fet fisk, alldeles för lågt. Detta framgår av en stor världsomspännande uppdateringsstudie i vilken man mätte innehållet av omega-3-fettsyrorna EPA och DHA i deltagarnas röda blodkroppar. De utbredda bristerna ökar risken för kognitiv funktionsnedsättning, depression, autoimmuna sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och tidig död. Gravida riskerar också att föda för tidigt eller att barnet får lägre IQ. Författarna drar därför slutsatsen att hälsomyndigheterna bör uppmärksamma detta allvarliga problem, så att befolkningen kan sträva efter en hälsosammare livsstil och minska den stora bördan av de många kroniska sjukdomarna.

Ett ökat intag av B3-vitamin kan förbättra humöret och minska eller eliminera förekomsten av självmordstankar, enligt en studie publicerad i BMC Psychiatry. Det är dock viktigt att påpeka att B3-vitamin huvudsakligen finns i proteinrika livsmedel, och att en växtbaserad kost lättare kan leda till brist. Dessutom kan stimulantia, genetiska faktorer och åldringsprocesser göra det svårare att tillgodogöra sig B3-vitamin från kosten. Detta beror på att B3-vitamin först måste omvandlas till den aktiva formen NAD, som är viktig för energiomsättning, humör och mental balans.

Brist på B12-vitamin är förbundet med trötthet, dåligt minne, försämring av andra kognitiva funktioner och krympning av hippocampus i hjärnan. Vid brist på B12-vitamin kan tillskott förbättra de kognitiva funktionerna. Detta framgår av en studie publicerad i tidskriften Nutrients. Samtidigt är det problematiskt att symtom på kognitiva störningar kommer smygande och inte är förbundna med denna enkla undernäring, som ofta beror på åldringsprocesser, vegetarisk kost, brist på magsyra eller diabetesläkemedel.

Sambandet mellan kost, tarmflora och mental hälsa har fått allt större uppmärksamhet inom forskarvärlden. En studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Brain, Behaviour, and Immunity visar att tillskott med höga doser C-vitamin kan förbättra den mentala vitaliteten och humöret hos friska personer med C-vitaminbrist. Författarna beskriver hur C-vitamintillskott påverkar tarmfloran och hur balansen i tarmfloran är nära kopplad till humöret via den så kallade tarm-hjärna-immunaxeln.

Depression drabbar fler och fler och orsakar symtom som kronisk nedstämdhet, trötthet och sömnstörningar. Risken ökar under vintermånaderna, och obehandlad depression är en av de vanligaste orsakerna till självmord. Eftersom många också upplever biverkningar av antidepressiva läkemedel, fokuserar forskarna alltmer på vikten av kost. En utbredd brist på D-vitamin och omega-3-fettsyror ökar risken för depression, enligt en översiktsartikel publicerad i Clinical Nutrition där forskarna avslöjar vikten av D-vitamin och omega-3-fettsyror för nervsystemet och humöret. Dessutom hämmar de två näringsämnena kronisk inflammation i hjärnan, vilket i sig ökar risken för depression och andra neurologiska sjukdomar.

Omega-3-fettsyror, som vi framför allt får från fet fisk, har avgörande betydelse för hjärnan och en mängd olika metaboliska processer. Men brist är nu ett globalt problem, samtidigt som många får i sig för mycket omega-6-fettsyror från vegetabiliska oljor och industriellt bearbetade livsmedel. En översiktsartikel från den vetenskapliga tidskriften AJPM Focus avslöjar att denna obalans ökar risken för en lång rad sjukdomar som är förknippade med kronisk inflammation – däribland hjärt-kärlsjukdomar, cancer, artrit, PMS, fettlever, depression, andra neurologiska sjukdomar samt för tidig födsel. Forskarna påpekar att vi måste återgå till den historiskt gamla balansen genom att minska intaget av omega-6 och öka intaget av omega-3. Detta kommer att bidra till bättre förebyggande och behandling av många allvarliga sjukdomar.

Depression är ett växande globalt problem. Kostens betydelse förbises ofta, och enligt en stor amerikansk befolkningsstudie publicerad i Frontiers in Nutrition tyder det på att magnesiumbrist ökar risken. Bland annat nämner författarna att den antidepressiva effekten hos magnesium beror på flera mekanismer som stödjer nervsystemet och humöret. Magnesium har också en inverkan på matsmältningen och tarmfloran, och här visar det sig att störningar i tarm-hjärnaxeln också kan leda till depressionsliknande tillstånd. Magnesiumbrist är mycket vanligt på grund av obalanserad kost och ultraprocessade livsmedel. Dessutom kan stress, insulinresistens, för mycket kalcium och vissa typer av läkemedel öka behovet av magnesium.