- och mycket annat

Brist på B12-vitamin är vanligt förekommande på grund av växtbaserad kost, åldrandeprocesser, dåligt upptag och vissa läkemedel. Brist kan orsaka anemi, trötthet, dåligt minne, infektioner, nedsatt fertilitet, impotens och neurologiska sjukdomar som neuropati. Detta framgår bland annat av en artikel som har publicerats i den medicinska tidskriften Cureus.

Ungefär en fjärdedel av den vuxna befolkningen har haft flera fall av sår eller blåsor i munnen. Tillståndet kallas även recidiverande aftös stomatit eller RAS, och kännetecknas av ytliga sår som kan vara smärtsamma. Man vet inte så mycket om sjukdomens orsaker eller behandling. Men enligt en metaanalys publicerad i tidskriften Frontiers in Nutrition kan sjukdomen bero på brist på D-vitamin i blodet, och just detta vitamin spelar en roll för immunförsvaret och munhälsan.

Om du har en bred midja löper du större risk för att ha låga nivåer av D-vitamin i blodet. Detta framgår av en studie som presenterades i Barcelona vid European Society of Endocrinologys (ESE) årliga möte. Forskarna föreslår därför att överviktiga med bred midja får mätt sin nivå av D-vitamin. Detta kan bidra till att förebygga många av de hälsoproblem som brist på D-vitamin kan orsaka, däribland ökad infektionsrisk, hjärt-kärlsjukdomar, benskörhet, vinterdepression, blodsockerrubbningar, diabetes, autoimmuna sjukdomar och cancer.

Skleros, ledgångsreumatism, vissa tarminflammationer och många andra sjukdomar tillhör de autoimmuna sjukdomar vid vilka immunförsvaret överreagerar och angriper kroppens egna vävnader. Forskare från University of Edinburgh i Skottland har nu avslöjat hur D-vitamin reglerar immunförsvaret. Därför kan D-vitamin ha en positiv effekt på autoimmuna sjukdomar som skleros. Men det kräver att vi på våra breddgrader får tillräckligt med D-vitamin från den högtstående sommarsolen och tillskott på vintern. Det är dessutom problematiskt att övervikt ökar risken för både D-vitaminbrist och skleros. Och att brist på magnesium gör det svårt att aktivera D-vitaminet.

Selenbrist är utbrett i Europa och ökar risken för infektioner, inflammatoriska tarmsjukdomar och utveckling av abnorma celler. I en ny översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients redogör författarna för selenets betydelse för det högutvecklade immunförsvaret. Detta omfattar immunförsvarets kommunikation, som är avgörande för att vi snabbt och målmedvetet ska kunna bekämpa virus och andra bakterier och inte initiera olämpliga inflammationer, som i värsta fall kan bli livshotande. Selen fungerar också som en kraftfull antioxidant som skyddar cellerna och deras DNA mot skador som orsakas av oxidativ stress. Samtidigt har selen andra cancerförebyggande mekanismer.

Hashimotos sjukdom är den vanligaste orsaken till låg ämnesomsättning, vilket orsakar extrem trötthet, viktökning och många andra symtom. Hashimotos sjukdom orsakas av autoimmuna reaktioner där antikroppar angriper sköldkörteln, och många under medicinsk behandling blir efter hand sämre och sämre. Ändå tyder det nu på att tillskott med selen kan reducera de autoimmuna reaktionerna och bildningen av antikropparna i fråga. Detta framgår av en metaanalys som har publicerats i tidskriften Medicine. Författarna kommer samtidigt in på vilken effekt selen har på själva ämnesomsättningen och som en antioxidant, som skyddar sköldkörteln mot oxidativ stress.

Omega-3-fettsyror har stor betydelse för hjärnans utveckling, den mentala hälsan, ögonen, cirkulationen, immunförsvaret, reglering av inflammation samt andra funktioner. Men i de flesta länder är intaget, särskilt från fet fisk, alldeles för lågt. Detta framgår av en stor världsomspännande uppdateringsstudie i vilken man mätte innehållet av omega-3-fettsyrorna EPA och DHA i deltagarnas röda blodkroppar. De utbredda bristerna ökar risken för kognitiv funktionsnedsättning, depression, autoimmuna sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och tidig död. Gravida riskerar också att föda för tidigt eller att barnet får lägre IQ. Författarna drar därför slutsatsen att hälsomyndigheterna bör uppmärksamma detta allvarliga problem, så att befolkningen kan sträva efter en hälsosammare livsstil och minska den stora bördan av de många kroniska sjukdomarna.

Spårämnet selen har många livsviktiga funktioner, men det antas att ungefär en miljard människor får i sig för lite selen genom kosten. Särskilt på grund av utarmad jord. Det visar sig också att selennivån i blodet sjunker drastiskt vid covid-19-infektioner, allvarliga sjukdomar och graviditet på grund av ett ökat behov. Allt som allt ökar selenbrist risken för att utveckla komplicerade covid-19-infektioner, autoimmuna sjukdomar som ledgikt och ämnesomsättningssjukdomen Hashimotos, samt för tidig födsel och missfall. Å andra sidan kan tillskott med selen, som optimerar blodnivån, vara relevant som ett led i behandling och förebyggande av många vanliga sjukdomar. Detta framgår av en större artikel som har publicerats i tidskriften International Journal of Medical Sciences.

Autoimmuna sjukdomar orsakas av att immunförsvaret av misstag angriper kroppens egna vävnader till följd av en kronisk inflammation. Ledgångsreumatism, psoriasis, multipel skleros och Hashimotos sjukdom, som ger låg ämnesomsättning, är exempel på vanliga autoimmuna sjukdomar som särskilt drabbar kvinnor och äldre. Kosten har stor betydelse, och en studie publicerad i tidskriften The British Medical Journal avslöjar nu att tillskott med D-vitamin och fiskoljor över en längre tid minskar fall av autoimmuna sjukdomar. Denna kunskap är mycket relevant då allt fler drabbas av olika autoimmuna sjukdomar, och läkemedel kan vara förbundna med allvarliga biverkningar.

Förmågan att ta upp zink försämras med åldern, och många äldre lider brist på zink, även om de får tillräckligt genom kosten. Spårämnet ingår i över tusen enzymprocesser och är en viktig antioxidant som skyddar våra celler.
Därför kan även små zinkbrister främja åldringsprocesser, inklusive hud- och hårproblem, infektioner som urinvägsinfektion, kroniska inflammationer, högt blodtryck samt cancer och andra sjukdomar. Personer med ensidiga kostvanor, vegetarianer, veganer och äldre utgör en särskilt stor riskgrupp. Vissa typer av läkemedel som många äldre får ökar också risken för zinkbrist.