Hashimotos sjukdom är en förbisedd folksjukdom som medför en låg ämnesomsättning och särskilt drabbar kvinnor. Postpartum tyreoidit, som också resulterar i låg ämnesomsättning, uppträder efter graviditeten. Graves sjukdom, som resulterar i ökad ämnesomsättning, är mindre vanlig. De tre ämnesomsättningssjukdomarna tillhör de autoimmuna sjukdomar där immunförsvaret angriper kroppens vävnader. I detta avseende verkar det som om D-vitaminbrist ökar risken, eftersom D-vitamin reglerar immunförsvaret på flera fronter. Samtidigt kan starkare tillskott med D-vitamin ha en positiv effekt på de utbredda ämnesomsättningssjukdomarna. Detta framgår av en ny översiktsartikel som har publicerats i Nutrients.

Selen ingår i en mängd metaboliska processer och som en antioxidant, som skyddar cellerna. Enligt nyare studier har selen också anti-aging-egenskaper som skyddar mot hjärt-kärlsjukdomar, cancer, demens och andra åldersrelaterade sjukdomar. Selen hjälper dessutom till att motverka nedsatt motståndskraft och kroniska inflammationer som också är förbundna med åldringsprocesser. Detta framgår av en översiktsartikel publicerad i tidskriften Medical News Today. En svensk studie på äldre, friska människor har dessutom visat att tillskott med selen och Q10 har en positiv effekt på hjärtfunktionen, livskvaliteten och livslängden.

- och den röda tråden i de flesta kroniska sjukdomar

Även om kroniska inflammationer inte märks direkt skapar de grogrund för mycket obehag och en mängd olika sjukdomar som trötthet, övervikt, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, reumatiska sjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar, astma, tandlossning, inflammatoriska tarmsjukdomar, depression, Alzheimers, skleros och cancer. En antiinflammatorisk livsstil har av goda skäl blivit den nya hälsotrenden, och här kommer vi närmare in på ett antal studier som visar hur fiskoljor, D-vitamin, selen, magnesium och zink hjälper till att förebygga och bekämpa inflammationer, de många följdsjukdomarna och förtida död. Tillskott bör dessutom vara i en kvalitet som kroppen kan ta upp och i doser med en terapeutisk effekt.

Det antas att cirka en miljard människor lider brist på selen. Det har katastrofala konsekvenser för folkhälsan då det ökar risken för virusinfektioner, ämnesomsättningssjukdomar, cirkulationssjukdomar, cancer, neurologiska sjukdomar och ofrivillig infertilitet. Samtidigt är det problematiskt att miljögiftet kvicksilver blockerar selenets funktioner. I det följande har vi därför samlat ett antal studier som speglar konsekvenserna av selenbrist och fördelen med tillskott, som optimerar kroppens behov.

Spårämnet selen ingår i 25 selenoproteiner med betydelse för energiomsättningen, blodsockret, ämnesomsättningen, skyddet av celler och många andra livsviktiga funktioner. En grupp forskare från Rutgers University i New Jersey, USA, har nu hittat de närmare mekanismerna genom vilka selen införlivas i cellernas ”maskinrum” och sedan metaboliseras till de olika selenoproteinerna. Enligt forskarna kan den nya kunskapen om metabolismen av selen bidra till nya terapier vad gäller behandling av en mängd sjukdomar, alltifrån diabetes till ämnesomsättningssjukdomar och cancer.

Q10 har betydelse för cellernas energiomsättning och som en antioxidant som skyddar kroppen mot oxidativ stress. Det tyder samtidigt på att störningar i cellernas energiproducerande mitokondrier och oxidativ stress kan vara involverat i ett antal hormonella störningar, som inkluderar sköldkörteln, bukspottkörteln, gonaderna, hypofysen och binjurarna. I en ny översiktsartikel publicerad i Antioxidants har författarna därför tittat närmare på Q10:s roll med särskilt fokus på ökad ämnesomsättning, typ 2-diabetes och dålig spermiekvalitet, vilket kan åtgärdas med tillskott.

- som ökar risken för utbredda allvarliga sjukdomar

Selen är ett viktigt spårmineral och brist kan orsaka ämnesomsättningssjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, virusinfektioner, AIDS, ofrivillig barnlöshet, neurologiska störningar och cancer. Det antas att upp till en miljard människor lider brist på selen. Detta beror främst på utarmad jord, som vi bland annat har i Europa. Forskarna har slagit larm under årtionden. Mycket tyder också på att vi har behov av mer än de officiella rekommendationerna, om vi vill vara bättre skyddade mot de allvarliga sjukdomarna. Detta framgår av en ny översiktsartikel som publicerats i StatPearls.

- och vad är det annars bra för?

Den ryska invasionen av Ukraina har ökat oron för kärnvapenkrig och utsläpp av radioaktiva ämnen från lokala kärnkraftverk. Många har köpt på sig stora mängder jodtabletter för att skydda sig mot radioaktiv strålning, eftersom det i akuta situationer behövs mycket stora doser om man befinner sig relativt nära ett utsläpp. Men man ska vara medveten om att sköldkörteln bara kan lagra jod under en begränsad tid och att för mycket jod kan vara farligt. Det är alltså ingen idé att ta stora doser profylaktiskt. Samtidigt verkar det som att jodbrist är ganska vanligt. Och vi har under alla omständigheter behov av passande mängder jod under hela livet, eftersom det påverkar ämnesomsättningen, östrogenbalansen och andra funktioner. Så hur mycket jod har vi egentligen behov av dagligen och vid eventuell exponering för akut radioaktiv strålning?

Diabetes skadar kretsloppet på flera fronter, vilket är förbundet med sämre livskvalitet och för tidig död. En metaanalys har nu avslöjat att tillskott med Q10 till patienter med typ 2-diabetes kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar genom att sänka totalkolesterol och LDL-kolesterol. En annan positiv effekt är att Q10 fungerar som en enastående antioxidant som motverkar oxidativ stress, vilket är en betydande orsak till åderförkalkning och skador på kretsloppet. Det är därför problematiskt att kolesterolsänkande behandlingar som statiner hämmar kroppens egen produktion av Q10. Men detta kan man kompensera för. Det är också relevant med färre kolhydrater och nya kostråd som stabiliserar blodsockret, vilket framgår av en dansk studie.

Breda befolkningsundersökningar av vuxnas kostvanor har en tendens att förbise vissa grupper, såsom yngre vuxna. En brittisk studie har därför tittat närmare på kostvanorna hos vuxna i tjugo-, trettio-, fyrtio- och femtioårsåldern. Det visade sig bland annat att det förekom en omfattande brist på B-vitamin, magnesium, kalium, jod, zink och inte minst selen. Brist på dessa livsviktiga näringsämnen kan bland annat skada fertiliteten, öka risken för en lång rad sjukdomar och främja osynliga åldringsprocesser, inklusive förlust av kognitiva förmågor och förlust av benmassa.