Utbredd brist på omega-3 utgör ett allvarligt hälsoproblem

Hela 76 procent av världens befolkning lider brist på de livsviktiga omega-3-fettsyrorna. Det är ett mycket allvarligt hälsoproblem eftersom det under hela livet ökar risken för för tidig födsel, hudproblem, depression, menstruationssmärta, torra ögon, reumatism, hjärt-kärlsjukdomar, Alzheimers sjukdom samt andra besvär och sjukdomar. Detta framgår bland annat av en stor befolkningsstudie som har publicerats i Nutrition Research Reviews. Forskarna påpekar dessutom att fet fisk och fiskoljetillskott är särskilt bra källor till omega-3-fettsyror tack vare innehållet av de biologiskt aktiva formerna EPA och DHA.

Cellmembranen innehåller omega-3-fettsyrorna EPA och DHA som reglerar flera metaboliska processer. Under hela livet har omega-3-fettsyrorna betydelse för hjärnans utveckling, de kognitiva förmågorna, humöret, synen, blodcirkulationen, huden, reglering av inflammation och många andra funktioner. Förr i tiden fick vi i oss mycket mer omega-3, särskilt genom fet fisk och skaldjur. Men förändrade matvanor och odlad fisk är en viktig orsak till att intaget har minskat drastiskt. Omega-3-fettsyror finns även i linfröolja, rapsolja, valnötter och chiafrön. Men det är formen ALA, som många har svårt att omvandla till de biologiskt aktiva formerna EPA och DHA, som finns i fisk och skaldjur.
Den nya engelska studien genomfördes i samarbete mellan University of East Anglia, University of Southampton och Holland & Barrett, och är den första där man på nationell och global nivå har undersökt befolkningens intag av omega-3-fettsyrorna EPA och DHA under hela livet i förhållande till olika rekommendationer. Forskarna gjorde detta genom att samla in data från FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) och olika länders nationella kostrekommendationer (Food-Based Dietary Guidelines, FBDGs).
Eftersom hälsomyndigheternas rekommendationer gällande intag av omega-3-fettsyror varierar från land till land har detta också gett upphov till en del förvirring. Trots detta rekommenderar många hälsomyndigheter att vuxna intar 250–500 mg EPA och DHA per dag. Gravida rekommenderas vanligtvis att inta minst 100–200 mg DHA dagligen, särskilt för att främja utvecklingen av barnets hjärna och ögon. Man kan till exempel få i sig dessa mängder EPA och DHA genom att äta fet fisk som sill, vildlax och makrill, och eventuellt komplettera med tillskott.
Men studien visade att majoriteten av världens befolkning (76 procent) inte får i sig de rekommenderade mängderna av omega-3-fettsyrorna EPA och DHA. Detta ökar risken för en mängd olika sjukdomar och komplikationer, som bland annat för tidig födsel, hudproblem, torra ögon, menstruationssmärta, depression, artrit, hjärt-kärlsjukdomar, kognitiv försämring och Alzheimers sjukdom. Den utbredda bristen på de viktiga omega-3-fettsyrorna har naturligtvis mycket allvarliga konsekvenser för den globala folkhälsan.

Orsaker till den globala omega-3-bristen och förslag på nödvändiga lösningar

Många befolkningsgrupper har svårt att få i sig optimala mängder av EPA och DHA, antingen för att de inte har tillgång till fet fisk, inte gillar fisk, priset är för högt eller för att de har farhågor om djurens välbefinnande och hållbarhet.
Eftersom det finns en så stor skillnad mellan de officiella rekommendationerna och befolkningens faktiska intag av EPA och DHA under livet, finns det enligt forskarna ett behov av en enklare och billigare tillgång till fet fisk, att berika livsmedel med dessa fettsyror eller att ta tillskott med fiskolja för att tillgodose kroppens behov.
Forskarna hoppas därför att deras nya internationella studie kan bidra till att informera andra forskare, hälsomyndigheter, läkare, politiker, livsmedelsindustrin och kosttillskottsindustrin, så att detta globala hälsoproblem får större uppmärksamhet.

Officiella rekommendationer och terapeutiska behov

Som nämnts ligger de officiella dagliga rekommendationerna på 250–500 mg EPA och DHA, och bidrar bland annat till att förebygga hjärt-kärlsjukdomar. Om man lider av ledvärk, reumatism, depression och andra sjukdomar som kännetecknas av kronisk inflammation kan behovet av omega-3-fettsyror mycket väl vara större, och i dessa fall har många nytta av dagliga tillskott motsvarande 2–4 standardkapslar.
Samtidigt bör man minska intaget av omega-6-fettsyror från fröoljor, margarin, majonnäs, dressingar, skräpmat och andra industriellt bearbetade källor, eftersom för många omega-6-fettsyror stör tillgodogörandet av omega-3-fettsyrorna.

Referenser:

Calder, P et al. An overview of national and international long chain omega-3 polyunsaturated fatty acid intake recommendations for healthy populations. 2025

University of East Anglia. Most of the world falls short on omega-3 intake. News Medical Life Sciences. December 2025