– och sekundära komplikationer

Det är ingen slump att virusinfektioner som halsont, förkylning, influensa och sekundära komplikationer som bihåleinflammation, bronkit och lunginflammation särskilt härjar under vintern och våren. Detta beror främst på brist på D-vitamin, som vi bara kan bilda när sommarsolen står högt, och då lagren i levern är begränsade. Det är alltså inte tillräckligt med relevant hygien, varm soppa, vitlök, röd solhatt och andra immunstimulerande örter. Dessa åtgärder kan aldrig ersätta en brist på det livsviktiga solskensvitaminet, som är avgörande för att immunförsvarets vita blodkroppar ska kunna attackera viruset innan vi märker något. Men hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen? Kan man få för mycket? Och vilket mineral behövs för att aktivera vitaminet?

Det nya coronaviruset har nu spridit sig från Wuhan i Kina till många världsdelar och medfört mycket rädsla, vilket också påverkar det dagliga livet och världsekonomin. Även om de flesta smittade upplever ett milt förlopp är den största rädslan de livshotande komplikationerna i luftvägarna som orsakas av oxidativ stress, och hittills kostat flera tusentals liv. Kinesiska forskare argumenterar nu för hur tidig intravenös behandling med stora doser C-vitamin kan förhindra oxidativ stress och de livshotande komplikationerna till följd av ett rubbat immunförsvar. Flera forskare hänvisar dessutom till att mer C-vitamin genom kost och tillskott har en förebyggande effekt genom att stärka och reglera immunförsvaret i luftvägarna. Detsamma gäller för D-vitamin och selen.

– och de blir allt farligare!

Selen har en avgörande betydelse för ett starkt immunförsvar. Men brist är vanligt, och det ökar risken för virusinfektioner som influensa och coronavirus från Kina, som redan anses som en global pandemi. Samtidigt är det problematiskt att selenbrist hos infekterade djur och människor medför att viruset muterar, vilket gör det mer aggressivt. Eftersom selen dessutom fungerar som en viktig antioxidant kan brist dessutom medföra att kroppen under en infektion utsätts för oxidativ stress. Det är ett tillstånd som kan orsaka vävnadsskador och komplicera virusinfektionen ytterligare. Därför är det viktigt att vi alltid är välförsedda med selen, vilket också gäller i försvaret mot andra virusinfektioner som herpes, hiv och hepatit. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Nutrients.

Olika allergiska sjukdomar som astma, hösnuva, matallergi och kontaktallergi blir allt vanligare. Amning under minst sex månader är av stor betydelse, eftersom human bröstmjölk innehåller ett antal ämnen som stärker barnets tarmflora och immunförsvar. Tillskott med D-vitamin har också stor betydelse, och mycket tyder på att det är fördelaktigt att fortsätta tills barnet är minst sex år gammalt. Detta framgår av en isländsk studie. Samtidigt är det problematiskt att många föräldrar glömmer ge sina barn D-vitamintillskott, vilket hälsovårdsmyndigheterna rekommenderar till två års ålder. Det finns i stort sett många barn som inte får tillräckligt med sol under sommarhalvåret eller tillskott under vinterhalvåret, vilket vi alla har behov av på de nordliga breddgraderna.

- som också kan förhindra kroniska sjukdomar och förtida död

Vi blir fler äldre och vill gärna vara alerta, fysiskt aktiva och njuta av livet in i det sista. Ändå finns det många medelålders och äldre människor som känner sig trötta och svaga, eller så lider de av kroniska sjukdomar som försämrar livskvaliteten och är förbundna med en kortare livslängd. I boken Coenzyme Q10 – an Insider's Guide kommer dr William V. Judy närmare in på hur Q10 på cellplan kan bromsa åldringsprocesser genom att öka energinivån, stödja hjärtat, förebygga åderförkalkning och andra kroniska sjukdomar, som är knutna till åldringsprocesserna. Tillskott med Q10 kan till och med minska risken för förtida död med upp till 50 procent i kombination med selen. Dr William V. Judy lägger dessutom vikt vid att Q10-tillskott bör vara av läkemedelskvalitet, som vi kan ta upp och utnyttja.

- vilket anses vara en livsstilssjukdom

Den globala skillnaden i förekomst av prostatacancer avslöjar att det handlar om just en livsstilssjukdom. Till exempel har inuiter, som lever i norra Kanada, en mycket låg förekomst av prostatacancer, vilket tillskrivs deras höga intag av omega-3-fettsyror från säl, lax och andra maritima källor. Det verkar nu som om prostatacellernas innehåll av omega-3-fettsyran EPA är avgörande för huruvida sjukdomen utvecklar sig. Detta framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Nutrients. Selen har dessutom andra cancerförebyggande effekter, särskilt när det gäller prostatacancer. Man kan också vidta ytterligare åtgärder genom kosten, vilket du kan läsa mer om nedanför.