Under graviditeten är D-vitamin viktigt för utvecklingen av fostrets skelett, hjärna och andra funktioner. Brist på D-vitamin under graviditeten kan därför få allvarliga konsekvenser för fostrets utveckling. Detta gäller även bildandet av neuroner i det dopaminproducerande området i hjärnan, vilket sannolikt kan leda till de störningar i dopaminbalansen som uppstår hos unga och vuxna med schizofreni. Detta framgår av en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Neurochemistry. Studien ligger i linje med en tidigare översiktsartikel som visar att tidiga stadier av psykotiska sjukdomar som schizofreni är förknippade med stora brister på D-vitamin och folsyra. Det betyder därför att D-vitamin och andra näringsämnen är av avgörande betydelse för hjärnans hälsa under hela livet och inte minst under graviditeten.

Flera studier har redan visat att det ofta finns ett direkt samband mellan utbredd depression och utbredd brist på D-vitamin. Det beror på att D-vitamin har flera funktioner i hjärnan och nervsystemet och att det även motverkar lokala inflammationer som uppträder vid många depressioner. Enligt en ny finsk metaanalys visar det sig nu att starkare tillskott med D-vitamin också kan lindra depressiva symtom. Men hur påverkar egentligen D-vitamin hjärnan och nervsystemet? Och hur mycket har vi behov av om blodets nivå ska vara optimal för att förebygga sjukdomar?

Krom är mest känt för att påverka utnyttjandet av insulin och regleringen av blodsockret. Men krom påverkar också omsättningen av fetter och cirkulationen. Ändå har kromets betydelse för hälsan varit omdiskuterad. Därför har en grupp forskare nu tittat närmare på hur låga kromnivåer i blodet hänger ihop med hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och depression, vilka alla är världsomspännande hälsobördor. Men hur får man i sig krom genom kosten och vilka tillskott ger det bästa upptaget?

- vilket sänker stresströskeln och hotar hälsan

Stress och magnesiumbrist är utbrett bland den allmänna befolkningen och det är som en ond cirkel som främjar risken för trötthet, huvudvärk, förstoppning, nervositet, sömnlöshet, infektioner, depression, metabolt syndrom och många andra fysiska och psykiska sjukdomar. I en översiktsartikel publicerad i tidskriften Nutrients har författarna därför tittat närmare på hur magnesium spelar en nyckelroll i kroppens fysiologiska stressrespons. Författarna kommer dessutom in på hur stress ökar behovet av magnesium. Dessutom kan utarmad jord, ensidig kost, för mycket kaffe, alkohol och kalcium samt vissa typer av läkemedel, intensiv träning, klimakteriet och åldringsprocesser ytterligare öka behovet av magnesium.