Kopplingen mellan zinkbrist och åldersrelaterade sjukdomar

I takt med att det blir fler äldre drabbas också fler av infektioner, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, demens, artrit, cancer och andra degenerativa sjukdomar. Det tyder dessutom på att dessa sjukdomar kännetecknas av ett urspårat immunförsvar och kronisk inflammation, som via fria radikaler kan angripa och förstöra celler. Om inga åtgärder vidtas ökar det rubbade immunförsvaret också risken för försämrad livskvalitet och för tidig död. Enligt en översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Immunity & Ageing lider många äldre brist zink, som är avgörande för ett välfungerande immunförsvar och som en antioxidant, som skyddar cellerna. Men varför är zinkbrist så utbrett, och hur får man i sig tillräckligt?

Åldrandeprocesser kännetecknas av förändringar i immunförsvaret, vilket ökar risken för infektioner och kronisk inflammation, som präglar de flesta kroniska sjukdomar. Den åldersrelaterade försvagningen av immunförsvaret ökar kroppens sårbarhet, och tillståndet kallas även för immunosenescens. Detta tillstånd försämrar särskilt det medfödda immunförsvaret, som normalt skyddar oss mot de flesta smittor utan symtom. Immunosenescens försämrar också det medfödda immunförsvarets viktiga kommunikation med det förvärvade immunförsvaret, som är mer specialiserat, bildar antikroppar och har ett immunologiskt minne.
I kampen mot virus, bakterier och andra smittämnen använder immunförsvaret sig övergripande av inflammationsprocesser, som bör vara effektiva och noggrant reglerade. Annars ökar risken för infektioner och att vissa av dem, som influensa och Covid-19, bli livshotande då kroppen reagerar med hyperinflammation.
Många kroniska sjukdomar kännetecknas dessutom av en låg grad av kronisk inflammation som inte märks direkt – däribland hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, demens och cancer. Autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit kännetecknas också av kronisk inflammation.
Sammantaget tyder detta på att störda inflammationsprocesser spelar en övergripande roll i utvecklingen av flera åldersrelaterade sjukdomar, och därför talar man också om åldersinflammation.
En viktig anledning till att hyperinflammation och kronisk inflammation är så skadliga för hälsan är att immunförsvaret använder fria radikaler när det angriper. Fria radikaler är några mycket reaktiva molekyler, och om de inte regleras noggrant kan allvarliga skador uppstå på kolesterol och friska celler.
Eftersom kosten spelar en stor roll har forskarna bakom den nya översiktsartikeln därför tittat närmare på zink, eftersom brister samtidigt är så utbredda.

Zink stärker och reglerar immunförsvaret på flera fronter

Zink ingår i flera hundra enzymprocesser som har betydelse för den allmänna hälsan. Enligt översiktsartikeln spelar zink följande roller i samband med immunförsvaret:

• Påverkar DNA-syntesen.
• Påverkar de vita blodkropparnas delning, som bör vara explosiv under akuta infektioner.
• Normal funktion hos de vita blodkropparna från det medfödda immunförsvaret, som inkluderar neutrofiler, makrofager och NK-celler.
• Normal funktion hos T- och B-celler från det specifika immunförsvaret.
• Reglering av inflammation.
• En viktig antioxidant (SOD) som skyddar friska celler mot skador orsakade av fria radikaler och oxidativ stress.

I översiktsartikeln kommer författarna närmare in på zinkets roll i samband med olika åldersrelaterade sjukdomar som infektioner (däribland Covid-19), typ 2-diabetes, AMD (ögonsjukdom), åderförkalkning och andra hjärt-kärlsjukdomar, depression och sårläkning.
Det bör dessutom tilläggas att zink också har en betydelse för aktiveringen och tillgodogörandet av D-vitamin genom att ingå som så kallade ”zinkfingrar” i cellernas D-vitaminreceptorer. Denna funktion är också viktig, eftersom D-vitamin har andra livsviktiga betydelser för ett välfungerande immunförsvar.

Zinkkällor och orsaker till utbredda brister

Zink finns i skaldjur (särskilt ostron), lever, kött, ägg och fisk. Zink finns också i vegetabiliska källor som nötter, frön och baljväxter, men vi har lättast för att ta upp zink från animaliska källor. Eftersom vi inte kan lagra zink är det samtidigt viktigt att få i sig det dagligen.
RI för vuxna är satt till 10 mg. Men på Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) antar man att 75 procent av alla mellan 65 och 80 år inte få i sig tillräckligt med zink på grund av ensidiga matvanor eller bristande aptit.
Det visar sig dessutom att många äldre har svårare att ta upp eller utnyttja zink på grund av brist på magsyra samt intag av syraneutraliserande läkemedel, antibiotika (tetracykliner), blodtrycksläkemedel (ACE-hämmare) samt vattendrivande läkemedel.
Även om det inte rör sig om några uttalade brister kan även mindre brister snabbt påverka immunförsvaret och andra funktioner negativt.
Om man inte får i sig tillräckligt med zink via kosten är det lämpligt att ta tillskott av en god och lättupptaglig kvalitet.
Vid infektioner och kronisk inflammation kan behovet öka.
Den övre gränsen ligger på 40 mg per dag. Man kan dock ta större terapeutiska doser på upp till 75–100 mg per dag under en kortare period. Anledningen till att större doser zink inte rekommenderas under längre perioder är att spårämnet kan hämma upptaget av järn och koppar.

Referenser:

Michale Tobias Schulz, Lothar Rink. Zinc deficiency as possible link between immunosenescence and age-related diseases. Immunity & Ageing 2025

Ashton Amos, Mohammed S. Razzaque. Zinc and its role in vitamin D function. Current Research in Physiology. 2022