Zinkets betydelse för hjärnan, nervsystemet och dess terapeutiska potential

Zink ingår i flera hundra enzymatiska processer som är viktiga för cellernas signalering, den allmänna hälsan och kroppens primära antioxidantförsvar. Zink har också betydelse för hjärnan och nervsystemet på flera sätt. Zinkbrist och en störd ämnesomsättning kan därför bidra till utvecklingen av Alzheimers, Parkinsons, skleros och andra neurodegenerativa sjukdomar. Det tyder dessutom på att tillskott med zink har en terapeutisk potential som bland annat omfattar skydd av nervceller och regenerering av skadade nervceller. Detta framgår av en översiktsartikel som har publicerats i Molecular Neurobiology.

Under hela livet spelar zink en viktig roll för cellernas tillväxt, utveckling och aktivitet. Mineralet ingår i flera hundra enzymer, olika transportproteiner och så kallade transkriptionsfaktorer, som ser till att en stor andel av cellernas gener aktiveras efter behov. Zink ingår också i den primära antioxidanten SOD (superoxiddismutas), som skyddar celler och vävnader mot skador orsakade av oxidativ stress. Det är ett tillstånd där det finns för många skadliga fria radikaler i förhållande till skyddande antioxidanter. Vi bildar alla fria radikaler under syreomsättningen och andra metaboliska processer, och mängden ökar kraftigt på grund av åldrandeprocesser, tobaksrökning, förgiftningar samt kronisk inflammation som förekommer vid de flesta kroniska sjukdomar.

Därför innehåller hjärnan en del zink

Zink är viktigt för fostrets hjärnutveckling, och under hela livet ingår zink i en lång rad neurologiska funktioner. Därför är zink också ett av de spårmineraler som det finns mest av i centrala nervsystemet, näst efter järn.
I hjärnan är zinkhomeostasen ett uttryck för den lokala zinkbalansen, som bland annat omfattar upptaget av zink via blod-hjärnbarriären, aktiviteten hos olika transportproteiner som transporterar in zink i cellerna samt aktiveringen av cellernas gener. Zink påverkar således aktiviteten hos nervceller och stamceller i hjärnan.
I översiktsartikeln kommer författarna närmare in på zinkets roll i samband med hjärnan och nervsystemet, vilket framgår av följande:

• Reglering av specifika signalvägar
  Däribland PI3K/Akt och MAPK som reglerar flera viktiga cellfunktioner.
• Neurotransmission
  Den process där neurotransmittorer frigörs från en nervcell och binder sig till en annan nervcells receptorer för att utlösa en effekt.
• Synaptisk plasticitet
  Hjärnans förmåga att förändra och stärka kopplingarna mellan nervcellernas aktivitet i samband med nya fysiska och mentala utmaningar.
• Neurogenes
  Bildande av nya nervceller i centrala nervsystemet. I den mänskliga hjärnan finns stamceller som kontinuerligt bildar nya nerv- och gliaceller (stödceller).

Detta tyder samtidigt på att zinkbrist och obalanser i hjärnans zinkhomeostas ökar risken för utveckling av neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons och skleros.

Den terapeutiska effekten hos zinktillskott

I den nya översiktsartikeln hänvisar författarna till en rad kontrollerade studier som visar att zinktillskott har följande terapeutiska effekt när det gäller skador på nervceller:

• Förbättrad aktivitet i synapserna
  Det innebär att olika signalmolekyler fungerar bättre.
• Förbättrad neurogenes
  Det innebär en bättre förmåga att bilda nya nerv- och stödceller.
• Minskad apoptos
  Apoptos är en process där nervceller och andra celler genomgår programmerad celldöd när cellerna är utslitna eller förstörda av oxidativ stress eller annan skadlig påverkan.
• Förbättring av minnet vid skador på nervceller
  Skadorna kan till exempel uppstå i samband med åldringsprocesser, oxidativ stress och trauman.
• Cancerförebyggande egenskaper
  Dessa tillskrivs framför allt zinkets roll som antioxidant, som skyddar cellerna mot DNA-skador och efterföljande apoptos.

Forskarna kommer dessutom in på att zink har betydelse för läkning av skadad vävnad, läkning av hudsår samt biverkningar av olika typer av läkemedel.
Forskarna drar därför slutsatsen att zink spelar en underskattad roll när det gäller hjärnans och nervsystemets funktioner, däribland de regenerativa och läkande processerna. Forskarna efterlyser dessutom nya behandlingar där zink används mer målinriktat vid förebyggande och behandling av neurodegenerativa sjukdomar samt för att hjälpa hjärnan att läka efter lokala skador och trauman.

Zinkkällor och varför brist är vanligt

Vi tar lättast upp zink från skaldjur, kött, lever, fisk, ägg och andra animaliska källor. I vegetabiliska källor som spannmål, frön och baljväxter är zink bundet till fytin, vilket innebär att veganer och vegetarianer lätt drabbas av zinkbrist. Åldringsprocesser, vätskedrivande och syraneutraliserande läkemedel samt miljögifter kan dessutom göra det svårare att ta upp eller utnyttja zink.
Man antar därför att knappt hälften (46 procent) av världens befolkning lider av zinkbrist, vilket är ett allvarligt hälsoproblem som bland annat kan skada hjärnan och centrala nervsystemet.

Referenser:

Sindhoora Bellavi Umesh et al. The Impact of Zinc on cellular Dynamics, Brain Function, and its Therapeutic Potential in Neural Regeneration. Molecular Neurobiology, 2026 Feb 12

Che Li et al. The Important Role of Zinc in Neurological Diseases. Biomolecules. 2023

Simone Passarelli et al. Global estimation of dietary micronutrient inadequacies: a modeling analysis. The Lancet Global Health 2024