Vikten av C-vitamin för de kognitiva funktionerna hos äldre och rökare

I takt med att antalet äldre ökar, ökar också antalet personer som lider av olika grader av kognitiv försämring. Kost och livsstil har stor inverkan på hjärnans många funktioner, och i detta sammanhang är ett högre intag av C-vitamin förbundet med bättre kognitiva funktioner hos äldre. Dessutom tyder en studie publicerad i tidskriften Frontiers in Nutrition på att rökare har störst nytta av detta.

Kognitiv nedsättning kännetecknas av en försämring av hjärnans förmåga att bearbeta information, tänka och minnas. Förmågan att koncentrera sig, uttrycka sig och orientera sig kan också försämras, vilket påverkar livskvaliteten, sociala relationer och arbetsförmågan.
Kognitiv försämring varierar i svårighetsgrad, och i vissa fall kan mild kognitiv försämring vara ett tidigt tecken på att man håller på att utveckla demens.
Enligt WHO lider 5–8 procent av världens befolkning över 60 år av varierande grad av kognitiv försämring, däribland demens och Alzheimers. Eftersom antalet äldre fortsätter att öka utgör kognitiv försämring och demens en enorm mänsklig och socioekonomisk börda. Då kost och livsstil också spelar en viktig roll i utvecklingen av kognitiv försämring behövs nya strategier för att förebygga sjukdomen.
I detta sammanhang har det legat ökat fokus på C-vitamin, som stöder nervsystemet och fungerar som en viktig antioxidant som skyddar cellerna mot skador orsakade av fria radikaler och oxidativ stress.
Den nya studien syftade till att undersöka sambandet mellan intag av C-vitamin och kognitiva funktioner hos äldre amerikanska medborgare. Forskarna inhämtade data från en stor amerikansk studie kallad NHANES (National Health and Nutrition Examination Survey), som undersöker livsstil och kostvanor hos befolkningar över tid.
Den nya studien omfattade nästan 3 000 äldre i åldern 60 år och över. Deltagarnas totala intag av C-vitamin från kosten och tillskott bedömdes utifrån frågeformulär. Deras kognitiva funktioner och benägenhet för demens och Alzheimers bedömdes med hjälp av olika tester och analyser: CERAD (Consortium to Establish and Registry for Alzheimer's Disease), AFT (Auditory Fluency Test) och DSST (Digital Symbol Substitution Test).
Studien visade att det fanns ett direkt och icke-linjärt samband mellan kognitiv funktion och intag av C-vitamin. Den fjärdedel av deltagarna som intog mest C-vitamin presterade bättre på AFT-testet än den fjärdedel som intog minst. C-vitamin bidrar med andra ord till att förbättra minnet, däribland långtidsminnet. Den fjärdedel som intog mest C-vitamin presterade också bättre i DSST-testet, vilket innebär att de var bättre på att använda kognitiva färdigheter som uppmärksamhet, koncentration, förståelse av matchande symboler och arbetsminne.
Dessutom visade analysen att cirka 120 mg C-vitamin per dag gav de bästa kognitiva resultaten på AFT-testet, och att 500 mg C-vitamin per dag gav de bästa resultaten på DSST-testet. Som referens ligger dessa C-vitamindoser mycket högre än de officiella rekommendationerna (RI) på 80 mg, som främst är fastställda för att förebygga den klassiska bristsjukdomen skörbjugg.
Dessutom verkade det som om nyttan av att inta större mängder C-vitamin var störst hos rökare. Detta beror troligtvis på att rökning bombarderar kroppen med fria radikaler som är förknippade med cellskador orsakade av oxidativ stress.
Forskarna drar därför slutsatsen att ett högre intag av C-vitamin är förbundet med bättre kognitiv funktion hos äldre amerikaner. Det är också viktigt att rökare är särskilt uppmärksamma på att få i sig tillräckligt med C-vitamin.

C-vitaminets betydelse för hjärnan, nervsystemet och de kognitiva funktionerna

Det är ingen slump att hjärnan är det organ som innehåller mest C-vitamin. I inledningen till den nya studien förklarar författarna följande om C-vitaminets betydelse för nervsystemet och de kognitiva funktionerna:

• Bidrar till syntesen av signalsubstansen dopamin, som är involverad i uppmärksamhet, inlärning, rörelse, motivation och glädje.
• Bidrar till bildandet av signalsubstansen noradrenalin, som frigörs i stressiga situationer.
• Reglerar permeabiliteten i blod-hjärnbarriären.
• Minskar avsättningen av skadliga proteiner (β-amyloid) som är involverade i utvecklingen av Alzheimers sjukdom.
• Fungerar som en kraftfull antioxidant som motverkar skador orsakade av fria radikaler och oxidativ stress.

Det bör också tilläggas att C-vitamin är viktigt för bildandet av bindväv. Om kollagenproduktionen minskar i hjärnans blodkärl kan det därför minska blodtillförseln. Detta kan både försämra tillförseln av syre och näringsämnen till nervcellerna och försämra hanteringen av avfallsprodukter från den höga ämnesomsättningen.
Det antas dessutom att C-vitamin har betydelse för nervcellernas skyddande myelin och för de många förgreningar som sörjer för den funktionella cirkulationen i hjärnan.

Källor till C-vitamin och relevanta tillskott

C-vitamin finns främst i citrusfrukter, röd paprika, bär, kål, örter och andra grönsaker och frukter. Om man äter hälsosamt kan man enkelt få i sig 80 mg, vilket är den officiella dagliga rekommendationen (RI). Faktum är dock att många i vår del av världen inte äter tillräckligt med frukt och grönsaker. Som studien visar kan det också vara fördelaktigt för äldre att inta mer C-vitamin, helst 500 mg dagligen, för att stödja hjärnans hälsa och de kognitiva funktionerna. Dessutom kan stress, graviditet, tobak, stimulantia och ett högt sockerintag också öka behovet av C-vitamin. Det innebär att många människor behöver mer C-vitamin än de officiella rekommendationerna.

Referenser:

Xingchen et al. Vitamin C intake and cognitive function in older U.S. adults: nonlinear dose-response associations and effect modification by smoking status. Frontiers in Nutrition 2025

Minju Sim et al. Vitamin C supplementation promotes mental vitality in healthy young adults: results from cross-sectional analysis and randomized, double-blind, placebo-controlled trial. European Journal of Nutrition. 2021