B3-vitamin motverkar utbredd fettlever

- och farliga följdsjukdomar

Modern kost, läsk, godis, alkoholmissbruk och övervikt bidrar till att omkring en tredjedel av världens befolkning har utvecklat vanlig fettlever – ofta utan att de vet om det. Med tiden ökar risken för leverinflammation, fibros (ärrvävnad) i levern, skrumplever, primär levercancer och hjärt-kärlsjukdomar. Det är allmänt känt att behandling av fettlever kräver kostförändringar, även om resultaten ofta är bristfälliga. Enligt en studie som har publicerats i Metabolism tyder det på att B3-vitamin har en terapeutisk effekt genom att påverka en genetisk faktor som har betydelse för leverns fettmetabolism.

Fettlever, även kallad steatotisk leversjukdom (SLD), är ett samlingsbegrepp för tillstånd där levern ackumulerar för mycket fett, däribland kolesterol och andra lipider. Man antar att en tredjedel av världens befolkning nu lider av icke-alkoholrelaterad fettlever, framför allt på grund av intag av för mycket raffinerade kolhydrater som leder till en störd metabolism i levern. Fettlever kan också orsakas av alkoholmissbruk samt övervikt, typ 2-diabetes och förstadiet metaboliskt syndrom, som hänger samman med ohälsosamma kostvanor. Fettlever utvecklas långsamt, och med tiden uppstår ofta en komplicerad leverinflammation som kan skada levercellerna och orsaka leverfibros (ärrvävnad). Dessutom medför fettlever en ökad risk för skrumplever, primär levercancer och hjärt-kärlsjukdomar.
Fettlever är därför en mycket allvarlig hälsorisk, särskilt eftersom det ännu inte finns några effektiva metoder för att diagnostisera eller behandla fettlever och senare stadier som leverfibros. Därför finns det också ett ökande behov av att göra mer av själva förebyggandet och naturlig behandling.

B3-vitamin är mest effektivt för att reglera metaboliska störningar i levern

Den nya studien genomfördes av forskare vid Ulsan National Institute of Science and Technology (UNIST) i Sydkorea. Bakgrunden till studien är en växande uppfattning om att microRNA (miRNA) spelar en viktig roll i regleringen av de gener som är involverade i utvecklingen av fettlever. Tillståndet kallas även metabolic dysfunction-associated steatotic liver disease – MASLD.
Forskarna analyserade fettmetabolismen och microRNA-profilen i levervävnad från patienter och överviktiga möss med MASLD. Innan dess hade mössen också fått en kost rik på kolhydrater (särskilt fruktos) och fröoljor (med omega-6-fettsyror), eftersom denna typ av kost liknar de moderna matvanor som orsakar fettlever.
Forskarna undersökte dessutom effekten av 150 olika näringsämnen och läkemedel som i USA är godkända av FDA (Food and Drug Administration), och fann i samband med detta att B3-vitamin (niacin) var mest effektivt när det gäller behandling av fettlever orsakad av metaboliska störningar i levern (MASLD).

Hur påverkar B3-vitamin leverns ämnesomsättning?

Forskarna observerade att B3-vitamin stimulerar ett leverprotein (SIRT1) som hämmar microRNA-93 (miR-93). Detta är en genetisk faktor som normalt får levern att ackumulera fett. B3-vitaminets hämning av microRNA-93 kunde också förbättra insulinkänsligheten, graden av inflammation och andra störningar som är relaterade till leverns metaboliska dysfunktioner.
Studien visade att den genetiska faktorn microRNA-93 är förhöjd hos patienter och försöksdjur med fettlever, och att B3-vitamin kan minska microRNA-93. Som en följd av detta bidrar B3-vitamin till att levern ackumulerar mindre fett, däribland kolesterol och andra lipider.
Däremot uppvisade möss som fortfarande hade ett förhöjt uttryck av microRNA-93 en försämring av de metaboliska dysfunktionerna i levern.
Enligt forskarna visar studien därmed de genetiska och molekylära mekanismer som ligger till grund för de metaboliska störningarna i samband med utvecklingen av fettlever. De betonar dessutom att B3-vitamin är ett säkert läkemedel som nu kan användas som ett nytt alternativ i förebyggande och behandling av fettlever.

Källor till B3-vitamin och det faktiska behovet

Bra källor till B3-vitamin är kött, fisk, ägg, nötter, fullkornsprodukter, baljväxter och andra proteinrika livsmedel.
Brist på B3-vitamin uppstår framför allt vid en ensidig, proteinfattig kost med många kolhydrater och fetter från fröoljor. Åldrande, alkoholmissbruk, urindrivande läkemedel och immunsuppressiva läkemedel kan också orsaka brist på B3-vitamin.
Dessutom kan medfödda eller förvärvade DNA-variationer göra det svårt att omvandla B3-vitamin från kost och tillskott till den aktiva formen som kallas NAD. Det innebär att många har ett mycket större behov av B3-vitamin än vad de officiella rekommendationerna anger.
Det är naturligtvis bäst att få i sig tillräckligt med B3-vitamin genom en hälsosam och varierad kost med tillräckligt med protein.
Det rekommenderade intaget för vuxna är 16 mg. Det finns även tillskott med ganska höga doser av B3-vitamin i form av nikotinsyra och nikotinamid, som kan provas i samband med fettlever. Men eftersom nikotinsyra kan ge ”niacinflush” med rodnad och värme i ansiktet, vilket visserligen är ofarligt, bör man alltid börja med låga doser och trappa upp till de högre terapeutiska doserna.
Man kan också välja B3-vitamintillskott i form av nikotinamid eller B3-vitamintillskott som innehåller båda formerna.

Referenser:

UNIST. Fatty liver breakthrough: A common vitamin shows promise. ScienceDaily 2026

Yo Han Lee et al. Hepatic miR-93 promotes the pathogenesis of metabolic dysfunction-associated steatotic liver disease by suppressing SIRTT1. Metabolism 2025

Soraya Djadjo, Tushar Bajaj. Niacin. StatPearls (Internet) 2023