Alzheimers sjukdom är kopplad till vitaminbrist

Även om utvecklingen av Alzheimers sjukdom är komplex finns det bevis som tyder på att vitaminbrist spelar en stor och förbisedd roll. Detta gäller särskilt C-vitamin, som påverkar nervcellerna på flera fronter. Brist på D-vitamin, vissa B-vitaminer, A-vitamin och E-vitamin spelar också en viktig roll genom olika mekanismer. Detta framgår bland annat av en stor metaanalys där forskare jämförde vitaminnivåerna hos patienter med Alzheimers och en frisk kontrollgrupp.

Alzheimers sjukdom, den främsta orsaken till demens, är en stor personlig och socioekonomisk börda. Sjukdomen orsakas av en försämring av hjärnans funktion då nervcellerna långsamt bryts ned i flera områden.
Ansamlingar av proteiner (beta-amyloid och tau) har visat sig tränga undan normala celler och leda till symtom som förlust av minne, orientering och andra färdigheter.
Man tror också att insulinresistens i hjärnan spelar en roll för utvecklingen av sjukdomen. I detta avseende löper personer med typ 1- och typ 2-diabetes en högre risk att utveckla Alzheimers, även känd som typ 3-diabetes.
Alzheimers sjukdom kännetecknas av inflammation och oxidativ stress i hjärnan, där fria radikaler bidrar till skador på nervcellerna och programmerad celldöd (apoptos).
Alzheimers sjukdom fortskrider långsamt och de flesta dör efter 7–10 år.
Med tanke på att Alzheimers sjukdom ökar, och att kost och livsstil spelar en viktig roll, ville forskarna bakom den nya metaanalysen titta närmare på vitaminernas roll i förebyggande syfte och som ett led i den nuvarande behandlingen – som fortfarande är otillfredsställande.
Med hjälp av databaser som PubMed, Web of Science och MEDLINE inhämtade forskarna studier om vitaminkoncentrationerna i blodet hos patienter med Alzheimers sjukdom samt friska kontrollpersoner. Analysen baserades på 67 publicerade artiklar och visade att patienterna med Alzheimers led särskilt stor brist på C-vitamin jämfört med kontrollgruppen. Det fanns också betydande skillnader i blodnivåerna av D-vitamin, folsyra (B9-vitamin), B12-vitamin, E-vitamin och A-vitamin mellan de två grupperna.
Forskarna drar därför slutsatsen att analysen kastar nytt ljus över den potentiella roll som vitaminbrist kan ha för utvecklingen av Alzheimers.
Den nya metaanalysen har publicerats i tidskriften Journal of Human Nutrition and Dietetics. Den tyder också på att olika vitaminer spelar olika roller för hjärnhälsan, vilket framgår av följande:

C-vitaminets betydelse för hjärnhälsan

Hjärnan är det organ som innehåller mest C-vitamin och dess betydelse för hjärnhälsan är underskattad. Det är allmänt känt att C-vitamin är viktigt för bildandet av kollagen i bindväv, däribland hjärnans bindväv. C-vitamin är också viktigt för utvecklingen av nervceller och deras differentiering, liksom för bildandet av myelin som skyddar nervcellerna. C-vitamin har således en avgörande betydelse för de kognitiva funktionerna.
Dessutom är C-vitamin en viktig antioxidant som skyddar nervcellerna mot skador som orsakas av kronisk inflammation och oxidativ stress.
C-vitamin, som är vattenlösligt, finns främst i citrusfrukter, grönsaker och bär. Det uppskattas dock att hela 15 procent av befolkningen i västvärlden lider brist på C-vitamin – och äldre, rökare och socialt missgynnade är särskilt drabbade.
Det rekommenderade dagliga intaget, RI, är 80 mg, som i synnerhet hjälper till att förebygga den klassiska bristsjukdomen skörbjugg. Vissa forskare menar dock att vi behöver mer för hjärnhälsan och andra funktioner.

B-vitaminernas betydelse för hjärnhälsan

B-vitaminer är i allmänhet viktiga för energiomsättningen och nervsystemet.
I synnerhet tyder det på att brist på B12-vitamin och folsyra (B9-vitamin) ökar risken för Alzheimers sjukdom. Det beror på att dessa B-vitaminer reglerar blodnivån av homocystein, en mellanprodukt i omsättningen av aminosyror.
Om blodnivån av homocystein blir för hög kan det orsaka oxidativ stress och inflammation, vilket bland annat skadar nervcellerna. Förhöjda nivåer av homocystein kan också orsaka dysfunktion i endotelcellerna i blodomloppet samt andra dysfunktioner.
Olika B-vitaminer finns främst i en grov och grön kost, och B12-vitamin finns bara i animaliska produkter.
B-vitaminbrist orsakas främst av ensidiga kostvanor, brist på magsyra och högt alkoholintag. Stress, syraneutraliserande läkemedel, antibiotika, metformin (mot typ 2-diabetes) och andra läkemedel kan också störa kroppens upptag och tillgodogörande av olika B-vitaminer.
Man kan eventuellt ta tillskott med B-vitaminer som ett komplex. Om man har svårt att ta upp B12-vitamin från kosten rekommenderas sugtabletter. Vid allvarlig brist på B12-vitamin kan injektioner vara nödvändiga.

D-vitaminets betydelse för hjärnhälsan

D-vitamin reglerar ett stort antal gener och metaboliska processer. Flera områden i hjärnan, bland annat hippocampus, som är platsen för minne och orientering, har receptorer för D-vitamin. D-vitamin reglerar inflammation och oxidativ stress, som kan orsaka skador på nervceller och andra vävnader. Dessutom motverkar D-vitamin ansamling av de skadliga proteiner i hjärnan som är inblandade vid Alzheimers sjukdom.
På våra breddgrader är sommarsolen den viktigaste källan till D-vitamin. Även om de officiella rekommendationerna, RI, ligger på 5–20 mg kan det faktiska behovet vara högre på grund av genetiska faktorer, åldringsprocesser, BMI osv. Enligt en annan metaanalys som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients kan ett dagligt tillskott på 50 mikrogram förebygga D-vitaminbrist hos majoriteten av den vuxna befolkningen.

A- och E-vitaminets betydelse för hjärnhälsan

A- och E-vitamin är fettlösliga vitaminer med olika funktioner. När det gäller hjärnhälsan fungerar framför allt A- och E-vitamin som kraftfulla antioxidanter som var och en på sitt sätt skyddar nervceller och andra celler mot skador som orsakas av fria radikaler och oxidativ stress.
Äkta A-vitamin (retinol) finns bara i animaliska produkter som lever, ägg, smör och fet fisk. Karoten, som är ett förstadium till äkta A-vitamin, finns i vegetabiliska källor som morötter, tomater och röd paprika. E-vitamin finns i nötter, frön, avokado, kål och oförstörda växtoljor.

• Obalanserad och raffinerad kost, brist på magsyra, alkoholmissbruk, många läkemedelstyper och åldringsprocesser bidrar till en utbredd vitaminbrist.
• Hälsosam kost och livsstil är av stor betydelse för att på lång sikt förebygga Alzheimers sjukdom.

Referenser:

Sagar Marwaha et al. Unlocking the Vitamin Puzzle: Investigating Levels in People with Alzheimer’s Disease Versus Healthy Controls Through Systematic Review and Network Meta-analysis. Journal of Human Nutrition and Dietetics. 2025

K. Chaudhari et al. Vitamin C supplementation, APOE¤ genotype and cognitive functioning in a rural-dwelling cohort. The Journal of Nutrition, health and ageing. 2016

Chi-Ping Ting et al. Diet Pattern Analysis in Alzheimer’s Disease Implicates Gender Differences in Folate-B12-Homocystein Axis on Cognitive outcomes. Nutrients 2024

Li-Ju Chen et al. The associations of serum vitamin D status and vitamin D supplements use with all-cause dementia, Alzheimer´s disease, and vascular dementia: a UK Biobank Based prospective cohort study. The American Journal of Clinical Nutrition. 2024

Pawel Pludowsky et al. Vitamin D Supplementation: A review of the Evidence Arguing for a Daily Dose of 2000 International Units (50 µg) of vitamin D for adults in the General Population. Nutrients 2024