Aktivt D-vitamin motverkar åldersrelaterad muskelförlust

Åldersrelaterad muskelförlust, även kallat sarkopeni, kännetecknas av en progressiv förlust av muskelmassa vilket ökar risken för olika sjukdomar och för tidig död. Det finns dock indikationer på att aktivt D-vitamin reglerar proteinsyntesen i musklerna och därigenom bidrar till att förebygga sarkopeni, särskilt hos personer med prediabetes. Detta enligt en japansk placebokontrollerad studie som har publicerats i Metabolism.

Från 50 års ålder förlorar kroppen naturligt 1–2 procent av muskelmassan per år, och efter 60 års ålder accelererar processen. Om för mycket muskelmassa och muskelstyrka går förlorad kan man utveckla sarkopeni med tiden, vilket försämrar livskvaliteten. Typ 2-diabetes, prediabetes och övervikt ökar också risken för sarkopeni. I svåra fall av sarkopeni ökar risken för fall, andra sjukdomar, placering på äldreboende, sjukhusinläggning och för tidig död.
I takt med att antalet äldre i världen ökar och typ 2-diabetes sprider sig som en pandemi, har sarkopeni blivit ett växande mänskligt och socioekonomiskt problem.
Sammantaget kan sarkopeni vara kopplat till hormonella förändringar, fysisk inaktivitet och ohälsosam kost, däribland brist på proteiner (aminosyror) och andra näringsämnen som används för uppbyggnad av muskler.
Även om djurstudier har visat att tillskott med D-vitamin har en positiv effekt på sarkopeni, har randomiserade kontrollerade studier på människor visat olika effekter på sarkopeni, däribland muskelmassa, muskelstyrka och fysisk prestationsförmåga. Detta kan delvis bero på att tillskott med D-vitamin som använts har varit för små för att optimera blodets nivå. Det kan också bero på att överviktiga personer och personer med prediabetes och diabetes har svårare att omvandla D-vitaminformen från solen eller vanliga tillskott till den aktiva steroidformen (kalcitriol/1,25-dihydroxyvitamin D3).
Den nya japanska studien syftade därför till att undersöka effekten av tillskott med D-vitaminformen eldecalcitol, som motsvarar den aktiva D-vitaminformen kalcitriol.
Den nya japanska studien omfattade 32 män och kvinnor över 30 år med prediabetes som inte led av sarkopeni. Deltagarna delades in i två grupper, varav den ena fick dagliga tillskott med den aktiva D-vitaminformen, medan den andra fick placebo. Studien pågick under ett år.
Både före studiens början och i slutet av studien undersökte forskarna förändringar i de molekyler som är involverade i syntesen och nedbrytningen av muskelvävnad. Dessutom mätte forskarna deltagarnas totala muskelvävnad och fettmassa med hjälp av olika analysmetoder.
Studien visade att ett års behandling med den aktiva D-vitaminformen jämfört med placebo resulterade i följande:

• En högre fosforylering av specifika signalvägar (mTOR och FOXO1) som är förknippade med ökad muskelmassa och muskelstyrka.
• Större muskelmassa
• Mindre fettmassa

Forskarna drar därför slutsatsen att den aktiva formen av D-vitamin dels reglerar proteinsyntesen för muskeluppbyggnad, dels motverkar nedbrytning av muskelmassan. På så sätt kan den aktiva formen av D-vitamin bidra till att förebygga sarkopeni.

Aktivering av D-vitamin och varför det är svårt vid diabetes och övervikt

Sammantaget reglerar D-vitamin cirka 10 procent av våra gener och många andra funktioner som utöver för muskeluppbyggnaden också är avgörande för bland annat skelett, immunförsvar, nervsystem, blodsocker och i cancerförebyggande syfte.
Den form av D-vitamin (kolekalciferol) som vi normalt bildar i huden utifrån solens UVB-strålar eller får genom tillskott är inaktiv. Först omvandlar levern kolekalciferol till kalcidiol, som också mäts i blodet som 25-hydroxyvitamin D3. När D-vitaminet behövs för sina många funktioner omvandlas kalcidiol i njurarna och andra vävnader till den aktiva steroidformen kalcitriol (1,25-dihydroxyvitamin D3).
Det bör också tilläggas att magnesium behövs bland annat när D-vitamin ska omvandlas i levern och därefter i njurarna och på andra ställen. Detta innebär att magnesiumbrist, som är mycket vanligt, minskar effekten av den form av D-vitamin som vi själva producerar från solen eller får genom vanliga tillskott. Man har också funnit att överviktiga personer, prediabetiker och diabetiker ofta lider av magnesiumbrist. Dessutom har det visat sig att de har svårare att omvandla D-vitamin i levern och njurarna på grund av metaboliska störningar.
Under alla omständigheter är det viktigt att blodets nivå av D-vitamin är optimal (över 75 nmol/l), och detta kräver ofta högre doser än de officiella rekommendationerna. Detta gäller särskilt om man är överviktig eller lider av prediabetes eller diabetes.
Det kan du läsa mer om i nästa artikel:

»Sambandet mellan magnesiumbrist, övervikt, diabetes och metaboliska störningar«

Referenser:

Tetsuya Kawahara et al. Anti-sarcopenic effects of active vitamin D through modulation of anabolic and catabolic signaling pathways in human skeletal muscle: A randomized controlled trial. Metabolism 2025

Ligia J Dominguez et al. The Role of Magnesium in the Pathogenesis of Metabolic Disorders. Nutrients 2022 May