D-vitamin är avgörande för immunförsvaret, humöret, blodsockret, cirkulationen, skelettet och den allmänna hälsan. Men den form av D-vitamin som vi bildar i huden från solen eller får genom tillskott är passiv. Därför måste denna form först omvandlas i levern till den form som mäts i blodet, och sedan till den aktiva steroidform som de flesta celler och organ behöver. Det visar sig dessutom att magnesium, zink och K-vitamin har avgörande betydelse för D-vitaminets omvandling till den aktiva steroidformen. Det betyder samtidigt att man trots en del sol eller tillskott mycket väl kan ha låga nivåer av D-vitamin i blodet, eller inte kan utnyttja vitaminet tillräckligt bra, om man lider brist på andra näringsämnen. Detta framgår av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Nutrients.

Fleromättade omega-3-fettsyror är livsviktiga eftersom de ingår i många metaboliska processer. Detta gäller särskilt formerna EPA och DHA, som också finns i fet fisk och tillskott med fiskolja. Både kost och fysisk aktivitet påverkar innehållet av dessa omega-3-fettsyror i cellerna. Det har dessutom visat sig att hård fysisk träning kan minska cellernas innehåll av DHA och öka innehållet av mättade fettsyror, vilket bland annat kan öka risken för inflammationer, cellskador och ledvärk. Detta framgår av en studie som genomförts på elitlöpare. Forskarna rekommenderar därför att elitlöpare överväger tillskott med fiskolja för att förebygga skador och smärta. Tillskott med fiskolja kan vara en god idé om man har en tendens att drabbas av inflammation i leder och på andra ställen.

Extrem trötthet, hopplösa bantningskurer, humörsvängningar, torr hud, förstoppning, svullen hals och många andra symtom kan orsakas av Hashimotos sjukdom, som ger låg ämnesomsättning. Sjukdomen, som utvecklas långsamt, är på frammarsch. Det finns också andra ämnesomsättningssjukdomar, som Graves sjukdom, som medför förhöjd ämnesomsättning. I en ny översiktsartikel publicerad i Nutrients har författarna tittat närmare på hur jod, selen, järn, zink, D-vitamin och andra näringsämnen spelar en avgörande roll för sköldkörteln, bildandet av olika ämnesomsättningshormoner samt regleringen av kroniska inflammationstillstånd i sköldkörteln. Det är samtidigt problematiskt att miljarder människor världen över lider brist på ett eller flera näringsämnen som har betydelse när det gäller att förebygga och behandla vanliga ämnesomsättningssjukdomar. Brist på essentiella näringsämnen kan också förklara varför många människor under medicinsk behandling fortsätter att må dåligt. Matsmältningen och en särskild födoämneskänslighet kan också spela en roll.

Flera studier har nu visat att D-vitamin har en avgörande betydelse för tarmhälsan, som omfattar den skyddande slemhinnan i tarmen, den enorma tarmfloran, tarmens immunförsvar och inte minst regleringen av inflammatoriska processer. D-vitaminbrist, som är mycket vanligt, kan därför resultera i en ökad risk för att utveckla irritabel tjocktarm (IBS) och inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD), som drabbar allt fler människor. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Nutrients.

Högt blodtryck är en av de vanligaste livshotande hjärt-kärlsjukdomarna och läkemedlen, som inte avlägsnar orsaken, är förbundna med en rad biverkningar. Brist på D-vitamin, som kan orsaka olika hjärt-kärlsjukdomar är också vanligt. Det tyder dessutom på att högre nivåer av D-vitamin i blodet minskar risken för att utveckla högt blodtryck. Detta framgår bland annat av en stor spansk befolkningsstudie där forskarna kommer närmare in på de mekanismer genom vilka D-vitamin hjälper till att reglera blodtrycket.

Magnesiumbrist är utbrett, särskilt på grund av raffinerad kost, och det bidrar till många livsstilssjukdomar. Det tyder dessutom på att tillräckligt intag av magnesium genom kosten minskar risken för åderförkalkning, hjärt-kärlsjukdom och förtida död, särskilt hos patienter med typ 2-diabetes. Detta framgår av en större befolkningsstudie publicerad i Diabetes & Metabolism. Enligt forskarna bör denna kunskap om magnesium därför ingå i hälsomyndigheternas kostrekommendationer, eftersom typ 2-diabetes är kopplat till ett antal cirkulationsrubbningar och förkortad livslängd. Samtidigt kan patienter med typ 2-diabetes ha ett ökat behov av magnesium, och i samband med eventuella tillskott bör dessa ha en hög upptaglighet.