Omega-3-fettsyror förbättrar humöret och motverkar demens

Att ha för många negativa känslor som ångest, ilska, sorg och oro kallas också neuroticism. Det tyder också på att neuroticism är kopplat till låga nivåer av omega-3-formen DHA, vilket på lång sikt ökar risken för vaskulär demens. Detta enligt en stor befolkningsstudie, där författarna bland annat diskuterar hur omega-3-fettsyror är särskilt viktiga för hjärnan, nervsystemet och cirkulationen. Sammantaget är det bra att få i sig tillräckligt med omega-3 för humöret och de kognitiva förmågorna.

Neuroticism är en personlighetsdrag där man lätt upplever för många negativa känslor som ångest, rädsla, oro, ilska, sorg, skam och skuld – särskilt som respons på stress. Man tror att dessa personlighetsdrag kan ligga till grund för psykiatriska störningar och hjärt-kärlsjukdomar.
Tidigare befolkningsstudier har visat att en högre tendens till neuroticism är förknippad med en ökad risk för demens. Detta gäller särskilt vaskulär demens, som orsakas av störningar i hjärnans blodförsörjning eller blodkärl.
Neuroticism är också förknippat med markören WMH (white matter hyperintensities), som signalerar skador på hjärnans blodkärl.
Generellt sett kan neuroticism vara förknippat med en ohälsosam livsstil, kronisk inflammation och störd tarmflora, vilket kan påverka olika metaboliska processer. Det är också känt att störda metaboliska processer som insulinresistens, högt hemoglobin A1c (långtidsblodsocker) och förhöjda lipidnivåer (kolesterol och triglycerider) ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Detsamma gäller brist på omega-3-fettsyror, där DHA-formen har störst betydelse för cirkulationen och de kognitiva förmågorna.
Den nya studien syftade därför till att undersöka sambandet mellan blodnivåerna av omega-3-fettsyran DHA, neuroticism och risken att utveckla demens.
Genom UK Biobank, en stor brittisk befolkningsstudie som genomfördes mellan 2006 och 2010, samlade forskarna in data från mer än 215 000 deltagare i åldern 40 till 69 år. Ingen av deltagarna led av demens vid studiens början. Blodprover samlades också in mellan 2007 och 2010 för att mäta en lång rad metaboliter och markörer – däribland olika former av kolesterol (VLDL, LDL och HDL), lipider, fettsyror, aminosyror och hemoglobin A1c.
Deltagarnas tendens till neuroticism bedömdes med hjälp av ett särskilt frågeformulär och en särskild poängskala från 0 till 12, där 12 indikerar den högsta tendensen till neuroticism.
Deltagarnas utveckling av olika former av demens, såsom vaskulär demens och Alzheimers sjukdom, erhölls från diagnoser och sjukhus. Förväxlingsfaktorer som kön, ålder, etnicitet, utbildning, rök- och alkoholvanor, BMI samt läkemedel beaktades också.
Studien visade att neuroticism var associerad med 119 av de 249 metaboliter som undersöktes i detalj. Av de 119 metaboliterna är fem involverade i metabolismen av fettsyror, vilket har ett direkt samband till neuroticism och risken för att utveckla alla typer av demens.
Följande var särskilt förknippat med en lägre risk att utveckla neuroticism och demens:

• Omega-3-fettsyran DHA (dokosahexaensyra)
• En högre procentandel DHA i förhållande till den totala mängden fettsyror.
• En högre andel omega-3-fettsyror (däribland DHA och EPA) i förhållande till den totala mängden fettsyror.
• Förhållandet mellan omega-3 och omega-6.

Forskarna drar därför slutsatsen att neuroticism är förknippat med lägre nivåer av omega-3-fettsyror i blodet, särskilt DHA. Detta tyder på att neuroticism i sig kan leda till lägre DHA-nivåer, vilket i sin tur ökar risken för demens, särskilt vaskulär demens. Sambandet med Alzheimers sjukdom var inte lika stort.
Den nya studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Affective Disorders. Den tyder också på att behovet av omega-3-fettsyran DHA är större om man lider av neuroticism. Det verkar också som att ett högre intag av omega-3 från fet fisk eller fiskoljetillskott kan bidra till att förebygga vaskulär demens.

• Det antas att 86 procent av världens befolkning inte får i sig tillräckligt med omega-3 genom kosten.

Källor till olika omega-3-fettsyror

Fet fisk, torsklever och skaldjur innehåller omega-3-fettsyrorna DHA och EPA. Hjärnan innehåller mycket DHA, som är viktigt för de kognitiva funktionerna, och EPA motverkar inflammation. DHA och EPA är också viktiga för hjärtat och cirkulationen.
Positiva hälsoeffekter ses vid ett dagligt intag av 250 mg DHA. Denna mängd kan till exempel erhållas från en sillmacka eller ett fiskoljetillskott. Vissa kan dock ha ett större behov.
Vissa växtkällor såsom linfröolja, valnötter, rapsolja och chiafrön innehåller omega-3-formen ALA. Många människor har dock svårt att omvandla ALA till de biologiskt aktiva formerna DHA och EPA.

Den viktiga balansen mellan omega-3 och -6

Omega-3- och omega-6-fettsyror finns i cellmembranen, där de ansvarar för en rad olika metaboliska processer. Det är viktigt att det förekommer en balans mellan de två fettsyrorna så att de metaboliska processerna kan fortlöpa på rätt sätt. Den moderna kosten innehåller dock ofta alldeles för lite omega-3 från fet fisk och alldeles för mycket omega-6 från fröoljor, margarin, majonnäs, pommes, dressingar, färdigrätter och andra industriellt bearbetade livsmedel.
Detta ökar risken för kronisk inflammation, oxidativ stress och andra metaboliska störningar. Många människor upplever därför en rad hälsofördelar av att konsumera mer omega-3 och mindre omega-6.

Referenser:

Yaqing Gao et al. Neuroticism, omega-3 fatty acids, and risk of dementia. Journal of Affective Disorders. 2025

Timothy H Ciesielski. Global Access to Uncontaminated Omega-3 Polyunsaturated Fatty Acids Requires Attention. AJPM Focus. 2025