Ett stigande antal unga kvinnor riskerar att få barn med otillräcklig utveckling av den mentala kapaciteten på grund av jodbrist. Detta kan bero på utarmad jord och förändrade kostvanor med färre jodinnehållande animaliska produkter. Det finns också många som föredrar havssalt och himalayasalt istället för jodberikat salt. Jodbrist verkar vara störst bland kvinnor som lever på en växtbaserad vegankost, men det förekommer också bland kvinnor som äter kött. Detta framgår av en studie från University of South Australia. Så hur får gravida kvinnor tillräckligt med jod, och finns det jodberikat salt av god kvalitet utan klumpförebyggande medel som aluminium?

Selen är ett spårämne som har avgörande betydelse för sköldkörteln och ämnesomsättningshormonerna. Samtidigt skyddar selen sköldkörteln mot skador som orsakas av oxidativ stress. Detta framgår av en översiktsartikel som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Archives of Endocrinology and Metabolism. Så hur mycket selen behöver vi för ämnesomsättningen och de många andra selenberoende funktionerna i kroppen?

Selenbrist är vanligt i Europa och på många andra platser och skadar folkhälsan. Däremot kan ett tillräckligt selenintag genom kost och tillskott minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, ämnesomsättningssjukdomar, cancer och förtida död. Enligt en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Nutrition tyder det också på att äldre har ett ökat behov av selen.

- vilket ökar risken för covid-19-infektion, hjärt-kärlsjukdomar och förtida död

Den höga sommarsolen är den viktigaste källan till D-vitamin. Men personer med mörk hy har svårare att bilda tillräckligt av vitaminet på våra breddgrader. Därför riskerar de mycket lätt att få kronisk brist på D-vitamin. Det har allvarliga hälsomässiga konsekvenser, som i värsta fall är livshotande. Detta framgår av flera studier.

Vi utsätts alla för kvicksilver i större eller mindre utsträckning. Kvicksilver kan vara särskilt skadligt för nervsystemet och göra oss mottagliga för flera sjukdomar. Foster och små barn är särskilt utsatta, eftersom kvicksilver också kan orsaka lägre IQ. En översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Biology and Life Sciences Forum visar att selen skyddar mot kvicksilver. Men det kräver dock ett tillräckligt intag av detta spårämne så att det också kan användas i livsviktiga funktioner som påverkar bland annat immunförsvaret, fertiliteten samt energi- och ämnesomsättningen.

Kroppens ämnesomsättning omfattar alla de processer som omvandlar maten till energi samt upprätthåller ett stabilt blodsocker, en normal fettbalans och ett normalt blodtryck. Det innebär därför att den metaboliska hälsan har avgörande betydelse vid förebyggande och behandling av en rad livsstilssjukdomar. I detta sammanhang spelar selen en nyckelroll genom olika enzymprocesser och som skyddande antioxidant. Eftersom selenbrist är vanligt har ett forskarteam därför granskat ett antal studier som behandlar hur selentillskott kan vara relevant för metabola sjukdomar, däribland insulinresistens och metabolt syndrom, som är ett förstadium till typ 2-diabetes. Selentillskott kan också vara relevant för olika ämnesomsättningssjukdomar.

Selen ingår i vissa enzymer som aktiverar ämnesomsättningshormoner. Selen ingår också i ett antal antioxidanter som skyddar celler och blodomlopp mot skador som orsakas av fria radikaler. Dessutom är selen nödvändigt för att Q10, som är viktigt för cellernas energiomsättning, ska kunna utnyttjas optimalt. Men i många europeiska länder är selenintaget för lågt, främst på grund av utarmad jord. Och kroppens egna bildande av Q10 minskar drastiskt med åldern. Detta kan leda till ämnesomsättningsrubbningar, åderförkalkning, trötthet och andra brister. Det finns dock bevis för att tillskott med selen och Q10 har en positiv effekt på ämnesomsättningshormonerna, cirkulationen, livskvaliteten och livslängden. Detta enligt en uppföljande kontrollerad studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMC Medicine.

Selen är en viktig spårämne för immunsystemet, ämnesomsättningen, fertiliteten, nervsystemet och förebyggande av cancer. Men det antas att omkring en miljard människor världen över lider brist på selen. Eftersom jorden i Europa är relativt fattig på spårämnet är vi mer utsatta. Mycket tyder därför på att selenbrist ökar risken för många akuta, kroniska och livshotande sjukdomar. Det verkar också som om de officiella rekommendationerna, RI, är för lågt satta. Detta framgår bland annat av en ny artikel om selenbrist, tillgänglig i den amerikanska vetenskapliga databasen NCBI, National Center for Biotechnology Information.

Vegetariska och veganska dieter har blivit mycket populära, särskilt bland kvinnor och yngre. Men det finns anledning till oro eftersom dessa växtbaserade dieter ofta saknar ett antal näringsämnen. Detta gäller bland annat jod, som har betydelse för ämnesomsättningen, östrogenbalansen och cancerförebyggande. Kvinnor i fertil ålder, gravida och barn är särskilt sårbara, enligt en artikel publicerad i Frontiers in Nutrition. I denna diskuterar författarna hälsofördelarna med jod och hur mycket vi egentligen behöver.

Växtbaserad vegankost har blivit allt populärare bland unga vuxna, som också ger samma mat till sina barn. Eftersom det är allmänt känt att vegankost inte innehåller B12-vitamin tar många därför kosttillskott. Det finns dock fler veganer som fortfarande lider brist på jod, järn, zink och selen. De flesta studier har dessutom gjorts på vuxna, och nu visar det sig att barn som får vegankost riskerar att få en förändrad ämnesomsättning. Barn på vegankost har också lägre nivåer i blodet av A- och D-vitamin jämfört med barn på en blandad växt- och köttbaserad kost. Detta framgår av en ny studie publicerad i den erkända internationella vetenskapliga tidskriften EMBO Molecular Medicine.

Allt fler människor i västvärlden övergår nu till en vegetarisk eller helt vegansk kost. Det finns dock en risk för att dessa kostvanor är förknippade med brist på livsviktiga näringsämnen som främst finns i animaliska livsmedel. Detta gäller även brist på jod, vilket framgår av en större metaanalys av jodinnehållet i modern västerländsk kost. Jodbrist i allmänhet är ett världsomspännande problem och har allvarliga konsekvenser eftersom jod påverkar ämnesomsättningen, energinivån, östrogenbalansen, fertiliteten och en sund graviditet.

Selen är viktigt för immunförsvaret, ämnesomsättningen, fertiliteten, cellernas skydd och andra vitala funktioner, vilket internationella näringsforskare nu har lagt mer fokus på. Det gäller även de nya Nordiska näringsrekommendationerna, där män och kvinnor nu ska inta 50 procent mer selen jämfört med tidigare rekommendationer. Samtidigt visar det sig att jordens seleninnehåll i Norden är ganska lågt, vilket återspeglas i såväl grödor som spannmål, som mejeriprodukter, ägg och kött. Därför har det nu blivit ännu svårare att få i sig tillräckligt med selen genom kosten enligt de nya rekommendationerna. Men hur mycket selen behöver vi egentligen?

- och selenbrist är särskilt vanligt

Det antas att över en halv miljon danskar lider av en ämnesomsättningssjukdom, där Hashimotos som ger låg ämnesomsättning är den vanligaste. Bildandet och aktiveringen av ämnesomsättningshormoner är beroende av jod och selen, vilka måste vara i balans. Både för lite och för mycket jod ökar nämligen risken för Hashimotos, och detsamma gör selenbrist, vilket är vanligare.
Många personer med låg ämnesomsättning lider vanligtvis av extrem trötthet, viktökning, förstoppning, köldkänslighet, svullen hals och torr hud. Symtomen kan dock variera mycket, och de flesta har ännu inte fått den rätta diagnosen. Behandling med ämnesomsättningshormoner räcker inte heller, eftersom upp till 20 procent blir värre trots ”normala” blodprov. Därför är det relevant att se närmare på betydelsen av jod och selen för ämnesomsättningen.