Varför är äldre mer mottagliga för infektioner

- inklusive allvarliga komplikationer?

Äldre drabbas oftare av influensa, covid-19 och andra infektioner och löper också större risk att utveckla komplikationer som lunginflammation eller akut andningssvikt (ARDS), vilket i värsta fall kan vara livshotande. En viktig orsak är kronisk ”åldersinflammation” på grund av utbredd brist på D-vitamin, C-vitamin, selen, zink, omega-3-fettsyror och Q10. Detta ökar inte bara risken för infektioner utan får också immunförsvaret att överreagera med hyperinflammation, vilket är den egentliga orsaken till att luftvägsinfektioner och blodförgiftning kan bli livshotande. Sammantaget verkar det som om åldrandeprocesser ökar behovet av specifika näringsämnen. Och om immunförsvaret är välförsett kan det i regel bekämpa de flesta smittämnen utan några symtom.

Under hela livet är det immunförsvarets uppgift att bekämpa bakterier, och det är livsviktigt att alla immunförsvarets specialtrupper och enheter fungerar optimalt. Det medfödda immunförsvaret som består av olika proteiner (interferon, komplement) och vita blodkroppar (monocyter, makrofager, granulocyter, NK-celler), bekämpar de flesta smittämnen utan att vi märker något. Vid cellskador och faktiska infektioner kan det medfödda immunförsvaret också utlösa inflammation, och här fungerar monocyter och makrofager parallellt som budbärare och hämtar förstärkning från det förvärvade immunförsvaret. Det senare utvecklas efter födseln och består av T-celler, B-celler och antikroppar.
Under inflammatoriska processer genererar immunförsvaret ett stort antal fria radikaler, som fungerar som ett slags missilvapen som kan tillintetgöra olika smittämnen. Det är viktigt att inflammationsprocesserna fortskrider snabbt och effektivt så att infektionen elimineras helt, vilket ofta tar ungefär en vecka. Detta bör också inducera en form av immunisering.
Om immunförsvaret inte fungerar optimalt finns det dock en risk för infektion. Det föreligger också en risk för att inflammationsprocesserna tar över, vilket leder till hyperinflammation. Detta genererar ännu fler fria radikaler, med risk för oxidativ stress och att de fria radikalerna angriper frisk vävnad via kedjereaktioner. När influensa- och covid-19-infektioner blir livshotande beror det just på hyperinflammation som kan orsaka akut andningssvikt (ARDS) och svikt i andra organ, vilket i värsta fall kan vara livshotande. Det är också hyperinflammation som gör blodförgiftning livshotande, vilket gör det till en av de vanligaste dödsorsakerna.
Om immunförsvaret inte fungerar som det ska finns det också en risk för att bakterier från den naturliga mikrofloran i halsen sprider sig till bihålorna eller lungorna och orsakar inflammation i angränsande områden.

Oxidativ stress och åldersinflammation är som en tickande tidsbomb

Under åldrandet försämras cellernas energiomsättning och syreutnyttjande. Detta efterlämnar fler fria radikaler som restprodukt. Den ofta höga läkemedelsförbrukningen bland äldre, kroniska sjukdomar, tobaksrök, alkoholmissbruk, olika typer av förgiftningar och andra stressfaktorer bidrar till en större påverkan från fria radikaler.
Under åldringsprocesserna fungerar det medfödda immunförsvaret sämre och sämre. Detta leder till ökad mottaglighet för infektioner och att vita blodkroppar från det medfödda immunförsvaret (monocyter, makrofager) ger felaktig information, vilket leder till ett kroniskt tillstånd med låg nivå av kronisk inflammation. Detta tillstånd, känt som åldersinformation, ökar risken för att immunförsvaret överreagerar med hyperinflammation om en infektion uppstår.
Även om oxidativ stress och åldersinflammation inte är direkt märkbara, kan tillståndet liknas vid en tickande tidsbomb som kan komplicera infektioner och i värsta fall vara livshotande.

Oxidativ stress och åldersinflammation orsakas av brist på näringsämnen

Som framgår är immunförsvaret mycket specialiserat och kräver en rad näringsämnen för att de olika proteinerna och vita blodkropparna snabbt och effektivt ska kunna utföra sina uppgifter. Generellt sett behöver immunförsvaret alla vitaminer och mineraler för att fungera optimalt. Äldre människor lider dock av olika skäl ofta brist på D-vitamin, C-vitamin, selen, zink, omega-3-fettsyror och Q10. Bristen på dessa näringsämnen gör äldre (och andra) mycket mer sårbara, vilket framgår nedan.

D-vitamin

D-vitamin är viktigt för det medfödda och förvärvade immunförsvaret på flera sätt, däribland antibiotiska peptider i luftvägarna. Dessutom hjälper D-vitamin till att reglera inflammatoriska processer.
Sommarsolen är den viktigaste källan till D-vitamin som vi bildar utifrån UVB-strålar och ett kolesterol i huden. Men förmågan att bilda D-vitamin i huden och aktivera det i kroppen försämras dock med åldern. De mörka vintermånaderna, mörk hy, övervikt, diabetes samt användning av kolesterolsänkande statiner bidrar till en utbredd brist.
Danska livsmedelsverket rekommenderar att äldre tar D-vitamintillskott under hela året (10–20 mikrogram dagligen). Det finns dock ingen garanti för att detta optimerar blodnivåerna och immunförsvarets funktioner. Många ledande forskare hävdar därför att det faktiska dagliga D-vitaminbehovet ligger på mellan 50 och 100 mikrogram.

C-vitamin

C-vitamin är viktigt för bindväv och för att förebygga och bekämpa infektioner. C-vitamin spelar också en roll i bildandet av interferon, som förhindrar virus från att föröka sig i infekterade celler. Luftvägarna innehåller ett särskilt stort antal vita blodkroppar som skyddar mot luftburna infektioner, och det är viktigt att de får tillräckligt med C-vitamin – särskilt om en infektion håller på att utvecklas. Dessutom fungerar C-vitamin som en kraftfull antioxidant som motverkar oxidativ stress och onödig inflammation.
De flesta djur bildar själva C-vitamin efter behov och egenproduktionen mångdubblas vid infektioner.
Det dagliga behovet av C-vitamin är fastställt till 80 mg, men många äldre får inte i sig tillräckligt med frukt och grönsaker, som är bra källor. Dessutom ökar behovet under åldrandeprocesser, vid oxidativ stress, infektioner, tobaksrökning, användning av blodförtunnande läkemedel och andra stresstillstånd.
Det är naturligtvis bra att få i sig en massa C-vitamin från kosten. Det är dock också möjligt att ytterligare stärka immunförsvaret med större syraneutraliserande tillskott på 500–1 000 mg och helst mer om det finns tecken på infektion.

Selen

Selen finns i cirka 25–30 selenberoende proteiner, och det finns en betydande mängd selen i immunförsvarets organ som brässen (thymus), lymfkörtlarna och mjälten. Selen är särskilt viktigt för kommunikationen inom immunförsvaret, eftersom det gör det möjligt för oss att snabbt bilda miljontals vita blodkroppar och antikroppar som skyddar oss mot infektioner. Studier har visat att seleninnehållet i blodet sjunker dramatiskt under infektioner för att tillgodose immunförsvarets behov.
Selen förhindrar också att virus muterar, lurar immunförsvaret och blir farligare. Detta är särskilt viktigt vid virusinfektioner som influensa, covid-19 och herpes. Dessutom fungerar selen som en kraftfull antioxidant som motverkar oxidativ stress och olämplig inflammation.
Selenbrist är utbrett i hela Europa, framför allt på grund av selenfattig jord. Dessutom kan åldrandeprocesser, oxidativ stress och infektioner öka behovet. Det har också visat sig att statiner hämmar bildandet av en viktig selenhaltig antioxidant (GPx).
Enligt de nya nordiska näringsrekommendationerna ligger det dagliga selenbehovet på 75 mikrogram för kvinnor och 90 mikrogram för män. I många studier har 200 mikrogram getts dagligen, och det är säkert att ta upp till 300 mikrogram per dag.

Zink

Zink är involverat i flera hundra enzymprocesser och är viktigt för både det medfödda och det förvärvade immunförsvaret. Zink spelar också en roll för att cellerna ska kunna ta upp och utnyttja D-vitamin. Dessutom fungerar zink som en viktig antioxidant som motverkar oxidativ stress och onödig inflammation. Bra källor till zink är bland annat lever, kött, ägg, bönor och nötter, och vi tar lättast upp zink från animaliska källor.
Det dagliga rekommenderade intaget av zink är 10 mg. Eftersom åldrandeprocesser och syraneutraliserande läkemedel hämmar upptaget kan behovet dock öka. Behovet ökar också vid infektioner, och det anses säkert att ta 40 mg per dag.
Omega-3-fettsyror
Omega-3-fettsyrorna EPA och DHA finns i cellmembranen, där de tillsammans med omega-6-fettsyrorna reglerar flera biokemiska processer, bland annat inflammatoriska processer. Det är viktigt att omega-3- och omega-6-fettsyrorna är i balans. Moderna kostvanor innehåller dock ofta för lite omega-3 från fet fisk och för mycket omega-6 från fröoljor, dressingar, majonnäs, chips, färdigrätter och skräpmat. Detta ökar risken för onödig inflammation.
Fet fisk och fiskoljetillskott innehåller omega-3-formerna EPA och DHA, som är lättast för oss att tillgodogöra oss.
Ett gram omega-3 per dag räcker vanligtvis, vilket kan erhållas genom att äta en sillmacka. Vid inflammation behövs dock 2–4 gram per dag, och det tar ungefär en månad innan fiskoljetillskott fungerar optimalt.

Q10

Q10 är ett koenzym som är avgörande för cellernas energiomsättning. Dessutom fungerar Q10 som en viktig antioxidant som skyddar cellerna mot oxidativ stress.
När det gäller immunförsvaret kan Q10 jämföras med avtryckaren på ett gevär – en förutsättning för att de vita blodkropparna ska ha energi att avfyra sina skott.
Q10-tillskott kan också minska flera markörer för inflammation och oxidativ stress.
Kroppen producerar själv det mesta av sitt Q10, men denna produktion minskar med åldern, och många märker detta särskilt efter 50 års ålder i form av minskad vitalitet. Statiner och alendronat mot benskörhet hämmar också kroppens egen produktion.
Eftersom minskad egenproduktion också skadar immunförsvaret kan detta kompenseras med högkvalitativa Q10-tillskott. Det bör dessutom tilläggas att selen ökar effekten av Q10, och att de två ämnena samtidigt fungerar som naturliga anti-age-medel som förbättrar hjärt- och kärlhälsan.

• En akut inflammation uppstår och är lämplig vid infektioner eller cellskador.
• Kronisk inflammation är skadlig och förstör vävnad.
• Många äldre lider av kronisk åldersinflammation och oxidativ stress.
• Åldrandeprocesser, vissa läkemedel och näringsbrister bidrar till att äldre blir mer utsatta för infektioner och att infektioner blir komplicerade.
• Ett starkt immunförsvar bekämpar vanligtvis olika patogener, oavsett ålder.

Referenser:

Muhammet Mesut Nezir Engin, Öner Özdemir. Role of vitamin D in COVID-19 and other viral infections. World Journal of Virology. 2024

Runze Li et al. The Roles of vitamin C in infectious diseases: A comprehensive review. Nutrition 2025

Lutz Schomburg. The Immunomodulatory Effects of Selenium: A Journey from the Environment to the Human System. Nutrients 2024

Daryl Nault et al. Zinc for prevention and treatment of the common cold. The Cochrane Database of Systematic Reviews. 2024

Zhaoqi Yan et al. The relationship between dietary intake of ϖ-3 and ϖ-6 fatty acids and frailty risk in middle-aged and elderly individuals: a cross-sectional study from NHANES. Frontiers in Nutrition. 2024

Sara Dabbaghi Varnousfaderani et al. Alleviating effects of coenzyme Q10 supplements on biomarkers of inflammation and oxidative stress: results from an umbrella-meta analysis. Frontiers in Pharmacology. 2023