Hjärnan är särskilt sårbar för oxidativ stress och lokala inflammationer, vilket skapar grogrund för Alzheimers sjukdom och andra neurologiska sjukdomar. Men det visar sig att några särskilda seleninnehållande antioxidanter skyddar hjärnans neuroner från de skadliga effekterna. Dessutom kan tillskott med selen förbättra kognitiva tester utförda av patienter som lider av lindrig kognitiv funktionsnedsättning såväl som Alzheimers sjukdom. Detta framgår av en metaanalys som har publicerats i tidskriften Nutrients.

C-vitamin har en avgörande betydelse för immunförsvaret och som en antioxidant som skyddar celler och vävnader. Stora tillskott av C-vitamin kan också förbättra lungfunktionen hos patienter med kroniska lungsjukdomar som KOL. Detta framgår av en större metaanalys publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease.

Över hela världen blir Alzheimers sjukdom en allt större börda och kosten spelar en stor roll. En stor metaanalys har nu avslöjat att patienter med Alzheimers sjukdom har lägre nivåer av magnesium i blodet och i cerebrospinalvätskan jämfört med friska kontrollgrupper. Resultaten tyder på att magnesiumbrist kan vara en riskfaktor vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom.

Depression orsakas ofta av lokala inflammationer i hjärnan. I detta avseende verkar det som om ett starkare tillskott av omega-3-fettsyran EPA, som finns i fiskolja, kan lindra depression hos patienter med förhöjda nivåer av inflammationsmarkörer. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Clinical Psychiatry.

Benbrott kan vara livsfarligt, särskilt när vi åldras, med höftfrakturer som ofta leder till sjukhusinläggning och tidig död. Men det verkar nu som att ett större intag av K1-vitamin från spenat, kål och andra grönsaker minskar risken för benbrott senare i livet. Detta framgår av en studie från Edith Cowan University i Australien. K1-vitaminets gynnsamma effekt på skeletthälsan beror på dess omvandling till K2-vitamin i tarmen, och K2-vitaminberoende proteiner avlägsnar kalcium från blodkärlen för att sedan avsätta det i skelettet.

Över hela världen finns det miljontals människor som regelbundet konsumerar arsenikförorenat dricksvatten. Det är allmänt känt att arsenikförgiftning kan orsaka olika former av cancer, däribland hudcancer. Enligt en ny studie publicerad i tidskriften American Journal of Cancer Research verkar det som att den aktiva D-vitaminformen kalcitriol kan förhindra utvecklingen av arsenikinducerad hudcancer i en viss typ av hudceller. Det tyder också på att kalcitriol kan förhindra andra arsenikinducerade cancerformer.

Hjärnans neuroplasticitet är ett uttryck för hjärncellernas förmåga att utföra strukturella och funktionella förändringar som är avgörande för vår utveckling och hälsa. Hjärnans neuroplasticitet har också visat sig vara nedsatt vid en rad sjukdomar i centrala nervsystemet, däribland depression och demens. I en översiktsartikel har forskarna därför tittat närmare på hur motion, Medelhavskost och näringsämnen som omega-3 och B12-vitamin förbättrar hjärnans neuroplasticitet via bildningen av ett speciellt protein, BDNF (brain-derived neurotrophic factor). Det är också känt att selen är viktigt för bildningen av nya nervceller, vilket kan bidra till att förebygga kognitiv försämring via andra mekanismer.

Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande den största dödsorsaken, där kost och livsstil har stor betydelse. Enligt en ny metaanalys verkar tillskott med fiskolja, folsyra och Q10 vara bland de näringsämnen som är bäst på att minska risken. Samtidigt ska man vara medveten om att kosttillskott inte har någon särskild effekt om dosen är för låg eller kvaliteten är dålig.

Efter en infektion med covid-19 drabbas en del av kroniska kvarstående eller sena symtom i form av trötthet, muskelvärk, depression och sömnstörningar. Enligt en studie publicerad i Clinical and Experimental Medicine verkar det som om tillskott med Q10 och alfa-liponsyra kan minska trötthet och andra symtom. Samtidigt kommer författarna in på hur Q10 och alfa-liponsyra på olika sätt har betydelse för cellernas energiomsättning och som antioxidanter, som skyddar cellerna mot oxidativ stress och cellskador.

Melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och den sprider sig snabbt. Nu visar det sig att brist på D-vitamin fördubblar risken att dö i sjukdomen, vilket framgår av en spansk studie som presenterats vid European Academy of Dermatology and Venereology Congress. Det är allmänt känt att solbränna, som bör undvikas, ökar risken för olika typer av hudcancer. Men man får inte glömma att sommarsolen fortfarande är den bästa källan till D-vitamin, och att det på våra breddgrader är nödvändigt med tillskott på vintern och hela året om man undviker solen eller har svårt att bilda vitaminet.

Under de senaste årtiondena har flera studier rapporterat att låga selennivåer i blodet hänger samman med hjärt-kärlsjukdomar, cancer, ökad infektionsrisk, ämnesomsättningsstörningar och andra allvarliga sjukdomar. Eftersom selenbrist är utbrett har tillskott stor potential när det gäller den allmänna hälsan. I en översiktsartikel publicerad i Oxidative Medicine and Cellular Longevity har författarna tittat närmare på selenets roll som antioxidant i samband med en lång rad sjukdomar och metaboliska störningar.

Vid insulinresistens är cellernas förmåga att ta upp blodsocker nedsatt, och det orsakar normalt hunger och viktökning. Insulinresistens är också en del av metaboliskt syndrom och typ 2-diabetes. Tidigare studier har redan visat att D-vitaminbrist hänger samman med utvecklingen av insulinresistens. Samtidigt ökar risken ytterligare om man lider brist på magnesium. Detta framgår av en amerikansk studie, där forskarna kommer närmare in på hur interaktioner mellan D-vitamin och magnesium har betydelse för ett stabilt blodsocker och den allmänna hälsan.

D-vitamin, som vi bildar i huden från högsommarsolen, är av avgörande betydelse för humöret och den allmänna hälsan. När mörkret faller bildar vi melatonin som är viktigt för en god sömn. Dessutom har melatonin en rad andra livsviktiga funktioner, där forskningen under de senaste årtiondena har haft fokus på förebyggande av cancer, Alzheimers, skleros och många andra sjukdomar. Det tyder alltså på att både D-vitamin och melatonin under dagen fungerar som hormoner med avgörande betydelse för immunförsvaret, reglering av inflammationer, skydd av celler och många andra livsviktiga processer. Detta framgår av en ny översiktsartikel publicerad i tidskriften Nutrients, där forskarna nu kallar melatonin för ”nästa D-vitamin”. Forskarna påpekar också att den moderna livsstilen, med brist på solljus under dagen och mörker på kvällen, bidrar till allvarliga brister i båda näringsämnena.

Q10 ingår i cellernas energiomsättning och som en skyddande antioxidant. Vi bildar själva den största mängden. Men egenproduktionen faller till följd av åldringsprocesser och vissa sjukdomar och läkemedelstyper. En större metaanalys har nu visat att tillskott med Q10 kan minska kronisk trötthet hos både friska och sjuka. Samtidigt kommer forskarna närmare in på att större doser av Q10 och längre behandling ger den bästa effekten på energinivån. Det är också viktigt att välja ett Q10-tillskott av dokumenterad god kvalitet, så att Q10-molekylerna kan tas upp och nå ända in i cellernas energiproducerande kraftverk.

Fotodynamisk terapi är en ljusbehandling som används mot hudcancer, psoriasis och andra hudsjukdomar. Samtidigt kan tillskott med D-vitamin förbättra behandlingen. Detta framgår av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Nutrients. Sammantaget tyder det på att D-vitamin har flera positiva effekter på hudens hälsa och att större tillskott även kan reparera hudskador vid solbränna.

Magnesium har avgörande betydelse för immunförsvaret och reglering av inflammationer, vilket spelar en särskild roll för kroppens förmåga att hantera covid-19. Populationer som lider brist på magnesium löper därför större risk att bli smittade med covid-19 och att infektionen blir livshotande. Detta framgår av en större amerikansk befolkningsstudie, som också visar att magnesiumbrist är mycket utbrett. Forskarna antar därför att en optimering av befolkningens magnesiumstatus i framtiden kan bidra till att skydda mot covid-19 och andra luftvägsinfektioner. Man bör samtidigt vara välförsedd med D-vitamin på grund av interaktioner med magnesium.

Fisk innehåller D-vitamin, omega-3-fettsyror, selen och jod, som har betydelse för fostrets hjärna och utveckling. Fisk kan emellertid även innehålla kvicksilver, vilket avskräcker många kvinnor. Men enligt en ny studie publicerad i NeuroToxicology verkar det som att det inte är så farligt att äta fisk under graviditeten. Forskarna bakom studien anser därför att varningarna bör omvärderas. Det tyder samtidigt på att förhållandet mellan kvicksilver och selen i fisk och andra maritima livsmedel spelar en avgörande roll.

Spårämnet selen ingår i 25 selenoproteiner med betydelse för energiomsättningen, blodsockret, ämnesomsättningen, skyddet av celler och många andra livsviktiga funktioner. En grupp forskare från Rutgers University i New Jersey, USA, har nu hittat de närmare mekanismerna genom vilka selen införlivas i cellernas ”maskinrum” och sedan metaboliseras till de olika selenoproteinerna. Enligt forskarna kan den nya kunskapen om metabolismen av selen bidra till nya terapier vad gäller behandling av en mängd sjukdomar, alltifrån diabetes till ämnesomsättningssjukdomar och cancer.

Nivån av D-vitamin i blodet kan förutsäga framtida hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar, cancer och benskörhet. Detta framgår av en översiktsartikel som presenterats för European Society of Endocrinology. Eftersom brist på D-vitamin är utbrett och hotar folkhälsan rekommenderar forskarna att man mäter både nivån av totalt D-vitamin och fritt D-vitamin i blodet. Genom att optimera blodets nivå av D-vitamin i tid kan man alltså förebygga en lång rad livsstilssjukdomar och tidig död. Det räcker alltså inte att ta ett tillfälligt tillskott med D-vitamin om dosen är för låg och inte optimerar blodets nivå. Denna problemställning tas upp i en annan översiktsartikel publicerad i tidskriften Nutrients.

När det gäller skeletthälsan ligger det generellt sett mest fokus på kalcium och D-vitamin. Men nu visar det sig att magnesium spelar en avgörande, förbisedd roll. Detta framgår av en stor befolkningsstudie, publicerad i Frontiers in Nutrition, som visar att ju mindre magnesium kosten innehåller, desto större är risken att utveckla benskörhet. Speciellt när det gäller kvinnor över 55. Eftersom det tar flera år att utveckla benskörhet är det därför viktigt att vara välförsedd med magnesium genom en grov och grön kost eller tillskott. Man måste dessutom vara medveten om att för mycket kalcium samt syraneutraliserande och vätskedrivande läkemedel hämmar kroppens upptag och utnyttjande av magnesium.