Skip to main content

Ny dansk studie: Kostråd till diabetiker har varit missvisande i flera årtionden

Ny dansk studie: Kostråd till diabetiker har varit missvisande i flera årtiondenDiabetes sprider sig som en epidemi, och många fler lider av förstadiet metaboliskt syndrom, som orsakar insulinresistens, högt kolesterol, högt blodtryck och för stort midjemått. Sedan 1970-talet har diabetiker rekommenderats en fettsnål kost med bröd, potatis och andra kolhydrater. Men nu visar en ny dansk studie att det är bäst med en kost som inte innehåller så många kolhydrater. Det nya budskapet till diabetiker ligger i linje med flera utländska studier, som vi under årens lopp har tagit upp på denna webbplats. Diabetiker och personer med ett känsligt blodsocker bör därför satsa mer på en hälsosam kost med färre kolhydrater, samt fler proteiner och bra fetter. Dessutom bör de se till att få tillräckligt med näringsämnen som krom, D-vitamin och magnesium, som stöder regleringen av blodsockret, samt B12-vitamin och Q10, vid intag av diabetesläkemedel och kolesterolsänkande statiner.

Danska Statens Institut for Folkesundhed uppskattar att antalet patienter med typ 2-diabetes kommer att fördubblas till 430 000 år 2030. Enligt Sundhedsstyrelsen är upp mot 85 procent av de personer som nyligen diagnostiserats med diabetes överviktiga, och därför spelar näringen en stor roll. Mycket tyder dock på att de allmänna råd som hälsomyndigheterna och danska Diabetesforeningen stått bakom i årtionden har gjort mer skada än nytta, eftersom kurvan inte sjunker. Tvärtom.
I myndigheternas råd till diabetiker kan frukosten bestå av havregryn eller bröd, knäckebröd till förmiddag, lunch med rågbröd och fettsnålt pålägg, middag med magert kött och potatis samt frukt som mellanmål. Man får också äta vitt socker, bara man håller sig under 50 gram per dag. Men denna gräns är faktiskt ganska hög.
Personer med typ 2-diabetes ska alltså enligt de officiella kostråden äta en kost som alla andra, där omkring 60 procent av energin bör komma från kolhydrater, medan fettet bör begränsas, och man annars ska äta grovt och grönt. Många har dessutom svårt att följa de officiella rekommendationerna och kanske intar ännu fler kolhydrater genom frukt, fruktyoghurt, lightprodukter, chips, godis, kakor, ketchup, juice, läsk, saft, vin och så vidare, eftersom olika sockerämnen gömmer sig överallt. Intag av för många sockerämnen belastar bukspottkörteln och levern, och med tiden kan insulinresistens uppträda, där cellernas förmåga att ta upp blodsockret är nedsatt. Det banar väg för metaboliskt syndrom och typ 2-diabetes.

Insulinresistens, metaboliskt syndrom och diabetes-2 kan medföra:

  • Bristfällig glukosförbränning, trötthet, överdriven hunger och många andra symtom eftersom cellerna inte får tillräckligt med energi.
  • Icke-alkoholorsakad fettlever.
  • Att levern omvandlar socker till triglycerider och LDL-kolesterol.
  • Viktökning.
  • Äppelform och mer av det ohälsosamma magfettet.
  • Högt blodtryck.
  • Inflammationer och oxidativ stress.
  • Skador på blodkärl och större risk för åderförkalkning, hjärt-kärlsjukdomar och neuropati.

Färre kolhydrater i kombination med mer fett och protein är bra

Den nya studien genomfördes på Bispebjerg Hospital i samarbete med bland annat Århus universitet och institutionen för idrott och näring vid Köpenhamns universitet. De anmärkningsvärda resultaten står i direkt motsats till de allmänna råd som hälsomyndigheterna och Diabetesforeningen har rekommenderat under de senaste årtiondena.
I den tolv veckor långa studien deltog 28 patienter med typ 2-diabetes. Under sex av veckorna fick patienterna en traditionell diabeteskost med ett högt innehåll av kolhydrater motsvarande 60 procent. Under sex av veckorna fick deltagarna en kost med ett begränsat innehåll av kolhydrater och ett ökat innehåll av protein och fett. Energifördelningen var mer precist 40 procent från fett, 30 procent från protein och 30 procent från kolhydrater.
Patienterna fick de två kosttyperna i slumpmässig ordning.
Den välkontrollerade studien visade mer specifikt att en kost med ett reducerat innehåll av kolhydrater, ett ökat innehåll av protein och ett måttligt ökat innehåll av fett har följande positiva effekter för personer med typ 2-diabetes:

  • Förbättring av den glykemiska kontrollen (förmåga att reglera blodsockret) genom att minska blodsockret efter måltiderna.
  • Minskning av långtidsblodsocker. Detta mäts som glykosylerat hemoglobin, HbA1c, och indikerar den genomsnittliga blodsockernivån under de senaste två månaderna.
  • Minskning av fett i levern och i blodet.
  • En gynnsam kost för patienter med typ 2-diabetes, även om den inte åtföljs av viktminskning.

Nya kostrekommendationer till diabetiker och vid förebyggande av diabetes

Enligt den nya studien måste diabetiker nu välja icke-stärkelserika grönsaker, där vanlig potatis exempelvis ersätts med sötpotatis, kål och andra beska grönsaker. Diabetiker bör dessutom minimera intaget av spannmål och socker (vitt mjöl, pasta, bröd, godis, juice osv.) och välja hela råvaror framför industriellt bearbetade livsmedel. Samtidigt bör fokus ligga på en lämplig mängd protein och hälsosamma fettämnen till alla huvudmåltider.
Thure Krarup, som är studiens huvudförfattare och överläkare på endokrinologiavdelningen vid Bispebjerg Hospital, uppger till den danska dagstidningen Politiken att det är ganska anmärkningsvärda resultat. För i studien pekar man på att de rekommendationer som man hittills gett diabetiker kan vara missvisande. Fler långtidsstudier behövs dock för att man ska kunna vara helt säker.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia.
Ändå är den nya danska studien bara en av ett stort antal vetenskapliga studier som under årens lopp har visat på samma resultat. Redan 1972 avslöjade exempelvis den brittiske professorn John Yudkin att de stora mängderna sockerämnen var skadliga för hälsan. Men han ignorerades av hälsomyndigheterna och livsmedelsindustrin.

Krom förbättrar regleringen av blodsockret

Tillsammans med den optimala energifördelningen bör diabetiker också vara uppmärksamma på att få tillräckligt med krom. Detta är ett spårämne som förbättrar insulineffekten.
Enligt EFSA har flera vetenskapliga studier genomförts i vilka man gett kromberikad jäst som tillskott – särskilt till diabetiker.
I en tremånadersstudie fick 36 patienter med typ 2-diabetes 200 μg kromjäst i läkemedelskvalitet eller placebo. Studien, som har publicerats i tidskriften Biological Trace Element Research, avslöjade att kromgruppen fick:

  • Minskad kroppsvikt (1,3 kilo i genomsnitt).
  • Minskad blodsockernivå (ökad i placebogruppen).
  • Ökad insulinkänslighet (bättre insulineffekt).

Diabetes, metaboliskt syndrom, kolesterolsänkande läkemedel och Q10

Diabetes och förstadiet metaboliskt syndrom är som nämnts förbundet med högt kolesterol. Tillståndet behandlas med kolesterolsänkande statiner. Läkemedelstypen fungerar genom att blockera ett leverenzym som vi också använder för att bilda Q10, och därför hämmas den egna produktionen.
Q10 är ett livsviktigt koenzym som ingår i alla cellers energiomsättning, och den hämmade egenproduktionen går särskilt ut över de organ som har ett stort energibehov, däribland hjärtat, musklerna och nervcellerna. Därför är de utbredda biverkningarna av statiner typiskt trötthet, koncentrationssvårigheter och muskelsmärta. På lång sikt kan det också ge andra biverkningar, eftersom brist på Q10 som en unik antioxidant ökar risken för oxidativ stress.
Därför rekommenderas vanligtvis 100 mg Q10 till patienter som tar kolesterolsänkande statiner för att undvika biverkningar. Eftersom vi har svårt för att ta upp Q10 kan det vara värt att välja tillskott med dokumentation om hög kvalitet.
Som redan nämnts bör man också behandla orsaken till det höjda kolesterolet, som ofta är en del av metaboliskt syndrom och typ 2-diabetes. Enligt den nya studien bör man i alla fall sänka intaget av kolhydrater, som är den egentliga orsaken till en störd fettmetabolism.

D-vitamin, magnesium och diabetes

Brist på D-vitamin, som är mycket vanligt, kan också öka risken för diabetes. Så vid förebyggande och som led i behandling är det en bra idé att få tillräckligt med sommarsol och ta starka tillskott under vinterhalvåret.
Det visar sig att bukspottkörtelns insulinproducerande betaceller har receptorer för D-vitamin, och det antas att D-vitamin är nödvändigt för att förstadiet proinsulin ska kunna omvandlas till insulin.
Man har också funnit D-vitaminreceptorer i hjärnans hypotalamus, och det är redan känt att hypotalamus hjälper till att reglera aptiten och ämnesomsättningen.
Annan forskning visar att diabetiker har svårt att utnyttja D-vitamin, och att det finns behov av magnesium så att förstadier från solen, kosten och tillskott kan aktiveras.

Brist på D- och B12-vitamin är förbundet med diabetesneuropati

Enligt en doktorsavhandling av den danske läkaren Christian Stevns Hansen är låga blodnivåer av D- och B12-vitamin förbundna med en ökad risk för diabetesneuropati. Detta är en allvarlig komplikation som medför en ökad risk för sjuklighet, amputationer och dödsfall orsakat av bland annat cirkulatorisk kollaps.
I de sena stadierna är diabetesneuropati irreversibel. Det har emellertid visat sig att diabetesneuropati är reversibel i de tidiga stadierna, och att det är möjligt att bromsa utvecklingen.
Det är därför problematiskt att patienter med typ 2-diabetes också löper en ökad risk för B12-vitaminbrist. Detta beror på att de behandlas med metformin, som hämmar vitaminupptaget.
Därför bör diabetiker vara särskilt uppmärksamma på att få tillräckligt med D- och B12-vitamin.

Referenser

Bispebjerg Hospital. Færre kulhydrater forbedrer type-2 diabetikeres evne til at regulere blodsukkeret. Nyhedsbrev 10. august 2019

Mads J Skytte et al. A Carbohydrate-reduced high-protein diet improves HbA1c and liver fat content in weight stable participants with type 2 diabetes: a randomized trial. Diabetologica. First online 23 Juli 2019

Lars Dahlager. Fire årtiers kostråd til diabetikere er forkerte. Politiken. den 9 augusti 2019

Robert H. Lustig. Sickeningly Sweet: Does Sugar Cause Diabetes? Yes. Canadian Journal of Diabetes. 2016

J. Racek et al: Biological Trace Element Research: vol 109, 2006

David Mantle and Iain Hargreaves. Coenzyme Q10 and Degenerative Disorders Affecting Longevity: An Overview. Antioxidants (Basel) Published online 2019 Feb

Scott LaFee. Vitamin D Deficiency Linked to Greater Risk of Diabetes. UC San Diego Health. April 2018

Sylwia Wieder-Huszla et al. Relationship between Vitamin D3 and Metabolic Syndrome. Int J Environ Res Public Health. 2019

Anne Marie Uwitonze, Mohammed S Razzaque. Role of magnesium in Vitamin D Activation and Function. The Journal of the American Osteopatic Association. 2018

Christian Stevns Hansen. Almindelige vitaminer og mineraler er forbundne med alvorlige komplikationer hos diabetes patienter. Formidling af Ph.d. afhandlingen: Exploring new risk markers for diabetic cadiovascular autnomic neuropathy.

https://www.omicsonline.org/open-access/the-role-of-fructose-in-type-2-diabetes-and-other-metabolic-diseases-2155-9600-1000659-98130.html

Pernille Lund. Sådan får du styr på dit blodsukker og din vægt. Ny Videnskab 2013

GO GOOGLE

  • Skapad