Skip to main content

Patienter med metaboliskt syndrom har behov av mer C-vitamin

Patienter med metaboliskt syndrom har behov av mer C-vitaminEtt högre intag av C-vitamin är viktigt för patienter med insulinresistens och metaboliskt syndrom, som är förstadier till typ 2-diabetes. Detta beror på att C-vitamin är en viktig antioxidant, som bidrar till att minska allvarliga skador på celler och kretslopp som orsakas av oxidativ stress. Detta har forskare anslutna till Oregon State University i USA kommit fram till. Men hur får vi tillräckligt med C-vitamin, och är massor av frukt och juice en bra eller dålig källa?

Man antar att cirka 35 procent av den amerikanska befolkningen lider av metaboliskt syndrom. Det är en världsomfattande epidemi, och många överviktiga som har svårt att gå ner i vikt vet inte att de lider av sjukdomen.
En patient har metaboliskt syndrom om hen har minst tre av följande tillstånd:

  • Insulinresistens och högt blodsocker.
  • För stor midja.
  • Högt blodtryck.
  • Låg nivå av det ”goda” kolesterolet HDL.
  • En hög nivå av triglycerider.

Vid metaboliskt syndrom har man ett onormalt sug efter sötsaker och kolhydrater, eftersom tillståndet kännetecknas av insulinresistens, där cellernas förmåga att ta upp blodsocker är nedsatt. Detta gör att bukspottkörteln producerar mer insulin, och eftersom kvaliteten är dålig förblir insulinnivån och blodsockernivån förhöjd. Den förhöjda insulinnivån är nu hälsofarlig, eftersom den omvandlar överskott av blodsocker till fettdepåer, särskilt runt tarmarna, och främjar inflammation, som är en källa till fria radikaler.
Metaboliskt syndrom är ett förstadium till typ 2-diabetes, som antas vara den största orsaken till åderförkalkning, däribland kranskärlssjukdom samt stroke, blindhet och njursjukdomar. Dessutom har personer med metaboliskt syndrom redan en tendens till åderförkalkning och olika följdsjukdomar på grund av den förhöjda insulinnivån och andra metaboliska störningar.

Metaboliskt syndrom, oxidativ stress och kolesterol

Metaboliskt syndrom karakteriseras av oxidativ stress, där det föreligger en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter. De fria radikalerna är några aggressiva molekyler med en oparad elektron som tar elektroner från andra molekyler. En av de farligaste skadeverkningarna är när de fria radikalerna angriper de omättade fettsyrorna i cellmembranen, vilket resulterar i kedjereaktioner genom hela cellen och till andra celler. Fenomenet kallas lipidperoxidation eller härskning.
När det gäller kolesterol måste vi komma ihåg att det är ett livsviktigt ämne som ingår i alla cellmembran och som har betydelse för bildandet av könshormoner, stresshormoner, D-vitamin och Q10. Levern bildar själv det mesta av kolesterolet efter behov. Det utsöndrade LDL-kolesterolet som cirkulerar i blodet blir först farligt när det angrips av fria radikaler och härsknar, eftersom det innebär att speciella vita blodkroppar, makrofager, äter det förstörda kolesterolet och lagrar in det i kärlväggarna.
Vårt enda skydd mot de fria radikalerna är olika antioxidanter som vitamin A, C, E, B6 samt selen, zink och en mängd olika växtämnen som fungerar på olika sätt, och här fokuserar vi på C-vitaminet i samband med metaboliskt syndrom.

Tarmflora, immunförsvar och C-vitamin

Enligt forskare från Oregon State University kan osunda kostvanor leda till obalanser i tarmfloran och nedsatt tarmfunktion. Cellväggar från döda bakterier kan då läcka ut från tarmen och tas upp i blodomloppet. Här går de mest dominerande vita blodkropparna, neutrofila granulocyter, till angrepp som om det vore farliga bakterier. De neutrofila granulocyterna angriper mer specifikt med hypoklorsyra, som också förstör C-vitaminet. Det innebär med andra ord att kroppen förstör sitt eget försvar i form av C-vitamin, som har en lång rad funktioner.
C-vitamin är som nämnts en viktig antioxidant, och enligt forskarna från Oregon State University skyddar det E-vitaminet. Men vid oxidativ stress och lipidperoxidation blir E-vitaminet uttömt som antioxidant, och C-vitaminet kan regenerera det. Men om det inte finns tillräckligt med C-vitamin går E-vitaminet förlorat. Man förlorar därmed de båda viktiga antioxidanterna mot oxidativ stress, så att det blir en ond cirkel.
Forskarna från Oregon State University har dessutom funnit att även om personer med metaboliskt syndrom äter samma mängd C-vitamin som friska personer, så har de lägre plasmakoncentrationer av C-vitamin. Och det måste innebära att de har ett ökat behov som ligger över de officiella rekommendationerna.

Källor till C- och E-vitamin och olika rekommendationer

C-vitamin finns i färska grönsaker, örter, frukter och bär.
De officiella rekommendationerna för C-vitamin i USA ligger på 65–90 mikrogram, och i Danmark ligger RI på 80 mikrogram.
Enligt den nya studien rekommenderar forskarna från Oregon State University att man äter 5–10 enheter frukt och grönt om dagen för att få tillräckligt med C-vitamin och fiber till tarmfloran. Danska Sundhedsstyrelsen rekommenderar 6 enheter per dag eller 600 gram, varav minst hälften måste vara grönsaker.
Man bör alltså inte äta för mycket frukt, eftersom det visar sig att för mycket fruktos också kan skada levern och bana väg för metaboliskt syndrom och typ 2-diabetes.

Fruktos spelar en förbisedd roll i utvecklingen av metaboliskt syndrom och diabetes

Fruktos, även kallat fruktsocker, gömmer sig i frukt, honung, vitt socker, sockerrör, vin och sötningsmedlet HFCS (high-fructose corn syrup).
Normalt är fruktos och glukos förbundet i olika källor, och de två sockerämnena spaltas i tarmarna vid matsmältning. Men upptaget och utnyttjandet är väldigt annorlunda, och det har stor betydelse.
Glukos tas upp snabbt i blodomloppet, så att hjärnan och musklerna får lite snabb energi. Fruktos fortsätter däremot direkt från tarmen till levern, där det mesta lagras. Fruktosen ger alltså ingen snabb energi.
Om man intar för mycket fruktos föreligger det en risk för att levercellerna blir översvämmade, och att överskottet i stället lagras som fett. Levern kan närmast bli som en fettfabrik med en störd fettomsättning som kallas lipogenes. På så vis kan stora mängder fruktos leda till metaboliskt syndrom, fettlever och typ 2-diabetes.

Ät frukt utan att överdriva

Som nämnts innehåller frukt en del fruktos, och det finns lika mycket socker i ett glas apelsinjuice som i en läsk. Vid metaboliskt syndrom och typ 2-diabetes – och om man vill gå ner i vikt – är det därför olämpligt att inta för mycket frukt, och särskilt genom juice eller smoothies. Det är bättre att fokusera på färska grönsaker, där många faktiskt innehåller mer C-vitamin än frukt som apelsin och äpple.

Innehåll av C-vitamin i mg/100 gram

  • Persilja 308
  • Röd paprika, rå 191
  • Grönkål, rå 169
  • Broccoli, rå 121
  • Broccoli, fryst 56
  • Apelsin 60
  • Äpple och morot 8

C-vitamin från föda och tillskott

Det rekommenderas alltid att äta en C-vitaminrik kost dagligen, eftersom det också bidrar med fiber och andra näringsämnen.
Vid val av tillskott är det i regel bäst med syraneutrala produkter, som skyddar magen. Tillskott med 500–750 mg C-vitamin innehåller ungefär lika mycket C-vitamin som 6–8 apelsiner eller 50–75 äpplen, beroende på storlek.

Referenser

Maret G. Traber et al. The Relationship Between Vitamin C Status, The Gut-Liver Axis, and Metabolic Syndrome. Redox Biology 2018

Bernadine Ruiza G Ang and Gracia Fe Yu. The Role of Fructose in Type 2 Diabetes and Other Metabolic Diseases. Journal of Nutrition & Food Science 2018

https://frida.fooddata.dk/food/lists/components/47?#component47

file:///C:/Users/Pernille/AppData/Local/Packages/Microsoft.MicrosoftEdge_8wekyb3d8bbwe/TempState/Downloads/Rapport_Maal-vaegt-og-portionsstoerrelser-paa-foedevarer%20(1).pdf

  • Skapad