Danskarna har blivit världsmästare på att äta godis

- vilket bidrar till övervikt, diabetes och andra livsstilssjukdomar

Danskarna har blivit världsmästare på att äta godisDanskarna äter i genomsnitt 12,3 kilo godis per år, och ligger i topp med Sverige när det gäller högsta konsumtion i världen. Det visar en undersökning från Euromonitor, som har granskat godisintaget i 100 länder. Det ohälsosamma världsmästerskapet har allvarliga hälsokonsekvenser som i första hand påverkar blodsockret, energinivån och koncentrationen. På lång sikt kan det leda till beroende efter snabba energifixar och bidra till dåligt immunförsvar, insulinresistens, övervikt, diabetes, matsmältningsproblem och andra livsstilssjukdomar. Vi får heller inte glömma allt socker som gömmer sig i olika livsmedel. Ett nytt forskningsprojekt ämnar nu utveckla metoder som ska hjälpa barnfamiljer till en hälsosammare vardag. I det följande kan du läsa mer om hur skadligt det är att äta för mycket socker, och vad du själv kan göra för att stabilisera ditt blodsocker med en optimal energifördelning och spårämnet krom.

Ny studie: C-vitaminets betydelse för hälsan

– och hur brist är vanligt bland utsatta grupper

Ny studie: C-vitaminets betydelse för hälsan C-vitamin påverkar energiomsättningen, immunförsvaret, hjärnan, cirkulationen, bindväv, sårläkning och en mängd olika enzymprocesser. C-vitaminet spelar även en viktig roll som antioxidant. En brittisk befolkningsstudie har nu avslöjat att låga koncentrationsnivåer av C-vitamin i blodet är kopplade till ett dåligt fysiskt tillstånd, som kan medföra många olika symtom. Forskarna fann dessutom att befolkningsgrupper från lägre sociala skikt samt rökare, män och äldre är särskilt utsatta för brist. Alkoholmissbruk, sockermissbruk, stress och förgiftningar kan också öka behovet. Många kan därför dra nytta av att få mer C-vitamin genom kosten eller tillskott. Så hur mycket behöver vi egentligen för att tillgodose kroppens behov under hela livet?

Selenets och zinkets avgörande betydelse för fertiliteten och en sund graviditet

Selenets och zinkets avgörande betydelse för fertiliteten och en sund graviditetOfrivillig barnlöshet har blivit vanligare. För många kvinnor är det en kapplöpning med tiden, eftersom den biologiska klockan tickar högre och högre. Fertilitetsbehandlingar, missfall, graviditetsförgiftning och andra komplikationer under graviditeten bidrar till fysisk och känslomässig belastning. I en ny australiensisk studie publicerad i tidskriften Nutrients kommer författarna in på hur selen och zink på flera fronter har en avgörande betydelse för fertiliteten och en sund graviditet. Författarna kommer också in på hur selenbrist är vanligt, och hur miljögifter som kvicksilver dränerar kroppen på viktiga selenhaltiga proteiner. Författarna antyder därför att tillskott kan vara ytterst relevant vid bristtillstånd, i nivå med folsyra och järn, vilka också rekommenderas i samband med graviditet. Det kan samtidigt löna sig att välja selenjäst med flera organiska selenföreningar och organiskt zink för att säkerställa ett bättre upptag och användning.

Selenets betydelse för puberteten och fertiliteten

Selenets betydelse för puberteten och fertilitetenSelen är ett spårämne som ingår i över 30 livsviktiga selenoproteiner med många olika funktioner. För första gången har en studie på mexikanska barn nu avslöjat att brist på selen är förbundet med senare tillväxt av könshår och könsorgan hos pojkar. Samtidigt är det ett faktum att jorden i Mexiko är fattig på selen, och detta påverkar hela näringskedjan. Detsamma gäller i Europa, och därför har jordbrukarna i årtionden gett sina boskap tillskott med selen för att förbättra fertiliteten och förebygga en mängd bristsjukdomar. Frågan är nu hur mycket selenbrist påverkar den dåliga fertiliteten som man har observerats hos många män. För det uppskattas att mellan 500 miljoner och en miljard människor inte får tillräckligt med selen genom kosten.

Ny dansk studie: Kostråd till diabetiker har varit missvisande i flera årtionden

Ny dansk studie: Kostråd till diabetiker har varit missvisande i flera årtiondenDiabetes sprider sig som en epidemi, och många fler lider av förstadiet metaboliskt syndrom, som orsakar insulinresistens, högt kolesterol, högt blodtryck och för stort midjemått. Sedan 1970-talet har diabetiker rekommenderats en fettsnål kost med bröd, potatis och andra kolhydrater. Men nu visar en ny dansk studie att det är bäst med en kost som inte innehåller så många kolhydrater. Det nya budskapet till diabetiker ligger i linje med flera utländska studier, som vi under årens lopp har tagit upp på denna webbplats. Diabetiker och personer med ett känsligt blodsocker bör därför satsa mer på en hälsosam kost med färre kolhydrater, samt fler proteiner och bra fetter. Dessutom bör de se till att få tillräckligt med näringsämnen som krom, D-vitamin och magnesium, som stöder regleringen av blodsockret, samt B12-vitamin och Q10, vid intag av diabetesläkemedel och kolesterolsänkande statiner.

Två av tre danskar lider av kroniska sjukdomar

– som ofta kan lindras med enkla koständringar och relevanta tillskott

Två av tre danskar lider av kroniska sjukdomarAntalet danskar som lider av en eller flera kroniska sjukdomar är mycket högre än man tidigare trott. Denna slutsats drar forskarna i en ny omfattande studie från Danish Center for Healthcare Improvement vid Aalborg Universitet. Sjukdomar som högt blodtryck, högt kolesterol, depression, bronkit, astma, typ 2-diabetes, reumatiska sjukdomar och benskörhet hör till de vanligaste sjukdomarna. Även om det kan finnas flera orsaker till dessa sjukdomar spelar kosten och brist på vissa essentiella näringsämnen ofta en avgörande roll, vilket vi genom åren framhävt på den här webbplatsen. I den här artikeln försöker vi samla några fakta från flera olika artiklar, eftersom vissa koständringar och relevanta tillskott kan vara avgörande i förebyggandet, och som led i behandlingen av kroniska sjukdomar, som också är en enorm personlig och socioekonomisk börda.

Zinkbrist ökar risken för inflammationer, som är den röda tråden i de flesta kroniska sjukdomar

Zinkbrist ökar risken för inflammationer, som är den röda tråden i de flesta kroniska sjukdomarBrist på zink i kosten kan störa immunförsvaret och öka risken för inflammationer, som är den röda tråden i de flesta sjukdomar – från eksem och artrit till diabetes och cancer. Zinkets underliggande mekanismer har hitintills varit ganska okända. Men i en ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Immunology, har en grupp forskare nu avslöjat hur zink reglerar immunförsvarets vita blodkroppar och produktionen av en mängd proteiner som är viktiga för inflammatoriska processer. Samtidigt är det problematiskt att zinkbrist är ganska vanligt av flera skäl.

Brist på D-vitamin vid födseln ökar risken för att barnet får högt blodtryck

Brist på D-vitamin vid födseln ökar risken för att barnet får högt blodtryckGravida kvinnor måste vara särskilt uppmärksamma på att få tillräckligt med D-vitamin under hela året, eftersom den moderna livsstilen med inomhusaktiviteter, solskyddsfaktor samt mörk hud och övervikt gör att många hamnar i underskott av vitaminet. Brist på D-vitamin vid födseln och under de första levnadsåren är bland annat förknippat med en ökad risk för högt blodtryck under barndomen och när barnen blir vuxna. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Hypertension. Forskarna rekommenderar därför att gravida kvinnor mäter sin D-vitaminnivå. De rekommenderar också att gravida kvinnor och deras barn får nödvändiga tillskott, eftersom det kan förebygga högt blodtryck senare i livet.

Tips! Se även de relaterade artiklarna