Folsyra är särskilt viktig för fostrets utveckling och därför har gravida ett större behov. Men även om man i Danmark rekommenderar tillskott till gravida tar vissa dem för sent eller glömmer att ta dem. I många andra länder har man därför berikat vanligt mjöl med folsyra, men det tyder nu på att mängderna är otillräckliga. För enligt en ny brittisk studie är det många gravida som fortfarande får i sig för lite folsyra. Detta ökar risken för att barnet föds med ryggmärgsbråck, vilket kan orsaka svåra funktionsnedsättningar. Brist på folsyra kan också påverka barnets mentala utveckling. De brittiska forskarna rekommenderar därför att tillsätta mer folsyra i mjölet för att förhindra fosterskador. Det är en enkel och effektiv åtgärd som också kommer att vara relevant i Danmark.

Många lider av kroniska inflammationer och det skapar grogrund för en mängd sjukdomar som astma, typ 2-diabetes, åderförkalkning, depression, cancer samt ledgångsreumatism och andra autoimmuna sjukdomar. Förekomsten av kronisk inflammation kan också göra infektioner med corona och influensa livshotande eftersom immunförsvaret är rubbat. Men det visar sig att D-vitamin hämmar inflammation på flera fronter och därmed minskar risken för en lång rad sjukdomar och förtida dödsfall. Detta framgår av en ny studie från University South Australia som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Epidemiology. Eftersom behovet av D-vitamin är individuellt bör man även säkerställa att blodets nivå är optimal och att kroppen kan aktivera D-vitaminet.

Krom är mest känt för att påverka utnyttjandet av insulin och regleringen av blodsockret. Men krom påverkar också omsättningen av fetter och cirkulationen. Ändå har kromets betydelse för hälsan varit omdiskuterad. Därför har en grupp forskare nu tittat närmare på hur låga kromnivåer i blodet hänger ihop med hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och depression, vilka alla är världsomspännande hälsobördor. Men hur får man i sig krom genom kosten och vilka tillskott ger det bästa upptaget?

Under graviditeten har fostret behov av ett antal näringsämnen för utvecklingen av hjärnan och nervsystemet. Men även om kosten är allsidig kan det av olika anledningar vara svårt att få i sig tillräckligt med selen. I en ny italiensk djurstudie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, har forskarna därför tittat närmare på selenets roll under graviditet och amning. Det visade sig att även mindre selenbrister påverkar utvecklingen av barnets hjärna och beteende i negativ riktning. Studien ligger i linje med tidigare humana studier som avslöjar hur viktigt det är att vara välförsedd med selen under graviditet och amning.

Det är allmänt känt att fysisk aktivitet stimulerar hjärnan till att bilda nya nervceller, men man har inte känt till de närmare mekanismerna förrän nu. Ett forskarteam av neurologer från Australien har nämligen funnit att möss under fysisk aktivitet producerar ett seleninnehållande protein som hjälper hjärnan att bilda nya nervceller. Enligt forskarna är detta en fantastisk studie, och man antar att behandling med selen kan bli en ny strategi för att förebygga och behandla kognitiv försämring om man inte kan utföra fysisk aktivitet eller om man är mer sårbar för selenbrist. Det gäller särskilt äldre samt patienter med Alzheimers sjukdom och patienter som har drabbats av stroke. Det bör samtidigt tilläggas att det kan vara svårt att få tillräckligt med selen genom normal hälsosam kost i vår del av världen.

Zink ingår i flera enzymprocesser och proteiner som har betydelse för fertilitet och graviditet. Zink är också viktigt för utvecklingen av fostrets hjärna och barnets hälsa senare i livet. Detta framgår av en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Samtidigt påpekar författarna att zinkbrist är ganska vanligt och bland annat orsaken till runt 20 procent av den barnadödlighet som inträffar kring födseln. Därför är det extra viktigt att vara välförsedd med zink under hela livet – och inte minst före och under graviditet och amning.

Flera studier har visat att B-vitaminer stärker nervsystemet och minskar stressymtom. Men väldigt få studier har undersökt de enskilda B-vitaminernas faktiska effekt. Enligt en ny placebokontrollerad studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Human Psychopharmacology verkar det som att större doser av B6-vitamin ökar kroppens produktion av en neurotransmittor som blockerar olämpliga impulser mellan hjärnans neuroner. Detta resulterar i en lugnande effekt. Dessutom verkar B6-vitamin minska depressiva symtom.

Problem med sårläkning är vanligt och särskilt bland sjukhusinlagda patienter där det också är förbundet med en stor ekonomisk börda. Sårläkning kräver flera näringsämnen och det verkar nu som att förhållandet mellan omega-3- och omega-6-fettsyror spelar en avgörande roll. Detta framgår av en ny studie på råttor, där tillskott med mer omega-3 jämfört med omega-6 hade den bäst effekten på bildandet av nya blodkärl, mer kollagen och snabbare sårläkning. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, där författarna kommer närmare in på att den moderna kosten ofta innehåller för mycket omega-6 och för lite omega-3, vilket också bidrar till hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, diabetes och andra livsstilssjukdomar.