Skip to main content

Brist på B-vitamin ökar risken för inflammatoriska tarmsjukdomar

Brist på B-vitamin ökar risken för inflammatoriska tarmsjukdomarB-vitaminet biotin har betydelse för många metaboliska processer, och biotinbrist kan kopplas till flera bristsymtom, däribland inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Enligt en ny studie publicerad i tidskriften Nutrients tyder det på att biotinbrist också påverkar tarmfloran på ett negativt sätt, så att nyttiga symbiotiska bakterier undertrycks och skadliga dysbiotiska bakterier sprider sig. Enligt forskarna kan därför störningar i tarmens mikroflora orsakade av biotinbrist bidra till de inflammatoriska tarmsjukdomarna.

Forskarna bakom den nya studien har tidigare visat att möss som lider av biotinbrist kan utveckla inflammatoriska tarmsjukdomar, som även kallas IBD (inflammatory bowel disease). Detta skedde genom att mössen fick en diet utan biotin eller genom att hämma en biotinbärare som är avgörande för att biotin ska tas upp i blodet från tunntarmen.
I den nya studien ville forskarna titta närmare på om även tarmens mikroflora påverkades av denna biotinbrist. Därför samlade forskarna både avföringsprover och andra prover från mössens tarmsystem.
Det är allmänt känt att både möss och människor har en livsviktig tarmflora, som omfattar många arter, och dessa arter måste oftast hålla varandra i schack i en hårfin balans, som också kallas symbios. Den friska symbiotiska tarmfloran syftar bland annat till att tränga undan skadliga mikroorganismer, förbättra matsmältningen och bilda vitaminer, enzymer och signalämnen. Vissa mikroorganismer i tarmfloran kallas dessutom för opportunistiska patogener. Det betyder att de är ofarliga när de är i minoritet, och bara blir sjukdomsframkallande om de ges möjlighet att sprida sig av olika anledningar.
I den nya studien fann forskarna att brist på biotin, oavsett om den orsakas av en biotinfri diet eller hämning av den särskilda biotinbäraren under en period av 4–8 veckor, resulterade i förökning och spridning av opportunistiska patogena mikroorganismer – bland annat Klebsiella och Enterobacter, som kan orsaka urinvägsinfektioner, samt Helicobacter, som kan orsaka magsår och sår på tolvfingertarmen.
Samtidigt fanns det flera symbiotiska bakterier, däribland Akkermansia, som hämmades. I detta sammanhang är det redan känt att många bakterier behöver tillfört biotin för sin egen tillväxt och överlevnad.
Dessutom fann forskarna att en diet utan biotin under loppet av 8–12 veckor ledde till kroniska inflammationer, som motsvarar de inflammationer som förekommer vid inflammatoriska tarmsjukdomar. Samtidigt gick mössen ner i vikt. Det visade sig också att de dysbiotiska tarmbakterierna kunde syntetisera biotin för eget bruk, och därför inte var sårbara för brist på biotin i kosten.
Det hade en självförstärkande effekt att symbiotiska tarmbakterier saknade biotin för sin egen tillväxt och överlevnad, medan detta inte var fallet bland dysbiotiska bakterier.
Forskarna bakom den nya studien har följaktligen visat att det finns ett tydligt samband mellan biotinbrist, tarmdysbios och senare utveckling av inflammatoriska tarmsjukdomar.

  • De vanligaste inflammatoriska tarmsjukdomarna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
  • Kosten och brist på essentiella näringsämnen har en stor betydelse.

Källor till biotin och orsaker till brist

Biotin tillhör de vattenlösliga vitaminerna, och därför måste vi ha daglig tillförsel. Biotin finns särskilt i lever och annan inälvsmat samt ägg (gulan), fisk, fullkorn, svamp, kål, nötter, frön och spannmål.
Upptag och utnyttjande kan hämmas av överkokning, dålig tarmflora, alkoholmissbruk, antibiotika och epilepsimedicin.

Biotin (B7/B8-vitamin) har betydelse för:

  • Energiomsättning
  • Nervsystem
  • Blodsocker
  • Hud och hår
  • Slemhinnor
  • Tarmflora

Referenser:

Julianne C. Yang. Biotin Deficiency Induces Intestinal Dysbiosis Associated with an Inflammatory Bowel Disease-like Phenotype. Nutrients 2023

Frida - Parametre (fooddata.dk)

  • Skapad