Skip to main content

K2-vitaminets förbisedda betydelse för hjärtat, cirkulationen och livslängden

K2-vitaminets förbisedda betydelse för hjärtat, cirkulationen och livslängdenHjärt- och kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken, och det visar sig att en alarmerande brist på K2-vitamin är en bidragande orsak. Detta framgår av en ny översiktsartikel publicerad i Open Heart. Författarna kommer närmare in på hur K2-vitamin reglerar kroppens kalciumfördelning, och hur brister ökar risken för åderförkalkning, artärstelhet, insulinresistens och hjärtsvikt. Å andra sidan har tillskott med K2-vitamin visat sig förbättra cirkulationen och hjärthälsan på flera fronter. Tillskott kan också ha en positiv effekt vid inflammationstillstånd och typ 2-diabetes. Samtidigt är det problematiskt att den moderna kosten innehåller för lite K2-vitamin, och att flera läkemedelstyper hämmar kroppens utnyttjande av K2-vitamin. Men hur mycket behöver vi egentligen?

K-vitamin är ett fettlösligt vitamin som naturligt finns i två former med vitt skilda funktioner. K1-vitamin (fyllokinon) har betydelse för blodets koagulering och finns särskilt i kål och mörkgröna grönsaker. En väl fungerande tarmflora kan dessutom omvandla K1- till K2-vitamin, men mängderna är ofta begränsade.
K2-vitamin (menakinon K4-K10) finns i lever och fermenterade livsmedel som natto, surkål, kefir och ost, där vitaminet bildas av bakterier under jäsning.
K2-vitamin aktiverar proteinet Matrix Gla, MGP, som finns i blodkärlen. Aktiverat MGP binder kalcium och avlägsnar därmed överskottskalcium från artärerna. K2-vitamin aktiverar dessutom proteinet osteokalcin, som lagrar in kalcium i skelettet. På detta sätt motverkar K2-vitamin åderförkalkning och benskörhet genom att reglera kroppens kalciumfördelning.
I den nya översiktsartikeln tittar författarna närmare på ett stort antal studier som behandlar sambandet mellan K2-vitamin, åderförkalkning och olika cirkulationssjukdomar i hjärtat, perifera artärer och finare blodkärl i ögon och njurar. Författarna tittar också närmare på hur tillskott med K2-vitamin kan förbättra cirkulationen och förhindra för tidig död.

Mätning av K2-vitaminnivåer via markör

Eftersom kroppens lagring av K-vitamin är blygsam är det svårt att mäta i blodet. När man ska mäta K2-vitaminets roll för cirkulationen, behöver man därför en biomarkör som återspeglar kroppens status. Detta gör man genom att mäta statusen för proteinet MGP, som aktiveras med hjälp av K2-vitamin. MGP:ets förmåga att binda kalcium kräver emellertid en process där MGP:et karboxyleras. Det innebär därför att en mätning av u-karboxylerat MGP, eller inaktivt MGP, kan avslöja en brist på K2-vitamin.

Åderförkalkning och artärstelhet

Åderförkalkning är en förtjockning av artärernas väggar som ofta förekommer i kranskärlen i hjärtat, hjärnan och benen. Åderförkalkning leder också till artärstelhet och kan med tiden utveckla en mängd symtom på grund av minskad blodtillförsel och i värsta fall hjärtinfarkt och stroke, som är de främsta dödsorsakerna i vår del av världen.
Åderförkalkning består av kalciumavlagringar, fett och oxiderat LDL-kolesterol. Det läggs emellertid inte tillräckligt fokus på kalciumavlagringarna, som beror på en felaktig kalciumfördelning.
I översiktsartikeln hänvisar författarna till flera studier och metaanalyser som visar att de K2-vitaminberoende proteinerna minskar åderförkalkning och artärstelhet genom att ta bort överskott av kalcium från blodomloppet.

  • Ben och tänder lagrar 99 procent av kroppens kalcium.
  • En procent används till metaboliska processer i cellerna, däribland sammandragning, vilket är nödvändigt för att hjärtat ska kunna slå samt muskelarbete.
  • Kalciumbalansen i blodet bör noggrant regleras, eftersom även mindre avvikelser kan resultera i allvarliga symtom från hjärtat och nervsystemet.
  • På sikt kan en felaktig kalciumfördelning resultera i åderförkalkning, stenbildning, benskörhet, cellstress, inflammation och andra allvarliga tillstånd.

Aortastenos

Aortastenos är en förträngning av hjärtklaffen mellan vänstra hjärtkammaren och huvudpulsådern. Förträngningen förhindrar blodets utflöde till kroppen, och tillståndet överbelastar hjärtat, så att man kan drabbas av andfåddhet, bröstsmärta och yrsel. Sjukdomen beskrivs som en degenerativ sjukdom, där en progressiv förkalkning av hjärtklaffen sker.
Enligt översiktsartikeln verkar det som att läkemedel med warfarin, som ges mot blodproppar, ökar utvecklingen av aortastenos. Detta beror på att warfarin, som är en antagonist till K1-vitamin, också är en antagonist till K2-vitamin. På så sätt medför warfarin en ökad brist på K2-vitamin och därmed en ökad förkalkning av hjärtklaffen.
Författarna påpekar därför att det är relevant att mäta patienternas nivåer av inaktivt MGP, vilket indikerar en brist på K2-vitamin.

Åderförkalkning i fina blodkärl

Från artärerna strömmar blodet ut i allt mindre blodkärl till de finaste blodkärlen, som inte är tjockare än ett hårstrå. Det visar sig att MGP finns i större mängder i de fina blodkärlen i vävnader som ögats näthinna, njurarna och hjärtat. Man antar i detta sammanhang att MGP har en övergripande betydelse för integriteten i de fina blodkärlen genom att motverka förkalkning och stelhet. En större befolkningsstudie över 11 år har till exempel visat att höga nivåer av inaktivt MGP hänger samman med en förträngning av de små blodkärlen i ögats näthinna, vilket används som en markör för utfall av hjärt-kärlsjukdom.

Hjärt- och kärlsjukdomar och dödlighet

Det finns växande bevis för att det finns ett samband mellan K2-vitaminbrist (inaktivt MGP) och utveckling av hjärt-kärlsjukdom och tidig död. I översiktsartikeln hänvisar författarna till flera studier, där brist på K2-vitamin har ett samband med åderförkalkning, kronisk hjärtsvikt och stroke. En studie av 894 patienter med ischemisk hjärtsjukdom (åderförkalkning i hjärtats kranskärl) visat till exempel att brist på K2-vitamin mer än fördubblar risken att avlida i hjärtsvikt eller stroke inom fem år.

Inflammation, diabetes och kronisk njursjukdom

Kroniska inflammationer är den röda tråden i många kroniska sjukdomar. K-vitaminets antiinflammatoriska funktioner beror i första hand på regleringen av kroppens kalciumfördelning. För om celler i blodkärl och annan mjukvävnad svämmar över med för många kalciumjoner kan de bli stressade och utveckla inflammationstillstånd, som är förknippade med oxidativ stress och oxidering av kolesterol. Det livsviktiga kolesterolet blir alltså först skadligt när det oxiderar och lagras in i kärlväggen.
Markörer för K2-vitaminbrist (inaktivt MGP) har visat sig vara associerade med inflammation, som också hänger samman med njurfunktionen, diabetes och övervikt.
Det visar sig följaktligen att mer än 60 procent med kronisk njursjukdom lider brist på K2-vitamin, vilket ökar risken för förtida död. Det gäller också patienter som har fått en njurtransplantation. Författarna går närmare in på hur avgörande kroppens kalciumfördelning är för njurfunktionen. Detta gäller även förebyggandet av njursten.
Osteokalcin, som aktiveras av K2-vitamin, är dessutom viktigt för insulinkänsligheten. Därför kan brist på K2-vitamin hänga samman med utvecklingen av insulinresistens, vilket är ett förstadium till typ 2-diabetes. När diabetes blir hälsofarligt beror det bland annat på allvarliga cirkulationsrubbningar och högt blodtryck.

Tillskott med K2-vitamin för förebyggande och behandling

Enligt den nya översiktsartikeln kan tillskott med K2-vitamin tillsammans med en hälsosam kost och motion bidra till att förebygga åderförkalkning, artärstelhet, metabolt syndrom, diabetes och hjärtsvikt. Tillskott med K2-vitamin kan också vara relevant som ett led i behandlingen av många hjärt- och kärlsjukdomar. Även om flera uppmuntrande studier har utförts, är flera av dessa begränsade i sin utformning, förlopp och med olika doser och formler av K-vitamin. Ändå verkar det som om tillskott med K2-vitamin är relevant för patienter och befolkningar med åderförkalkning, artärstelhet och aortastenos. Det är dessutom en säker och enkel behandling.

Hur mycket K-vitamin har vi behov av?

När det gäller K1-vitamin är RI för vuxna 75 mikrogram och det finns inget fastställt RI för intag av K2-vitamin.
Även om det optimala dagliga intaget av K2-vitamin fortfarande behöver klargöras, tyder flera studier på att vi med fördel kan inta ganska höga doser som 75–180 mikrogram om dagen, och att det inte medför några biverkningar. I översiktsartikeln hänvisar författarna till flera studier där man har gett 180–360 mikrogram om dagen för att förbättra hjärt- och kärlhälsan.
K2-vitamin finns i olika former. Det visar sig att K2-vitamin i form av MK-7 stannar kvar mycket längre i kroppen och även har en bättre effekt på kalciumfördelningen. Därför rekommenderas tillskott med K2-vitamin som innehåller just denna speciella form.

Orsaker till brist på K2-vitamin

  • Ensidig kost utan naturliga källor till K1- och K2-vitamin.
  • Dålig tarmflora med bristande omvandling av K1- till K2-vitamin.
  • Långvarig användning av warfarin (Marevan/Waran) och dikumarol, som fungerar som K-vitaminantagonister mot blodproppar.
  • Långvarig användning av läkemedel som antibiotika, antacida, acetylsalicylsyrapreparat och kolesterolsänkande läkemedel (statiner).

Referenser:

Essa Hariri et al. Vitamin K2 – a neglected player in cardiovascular health: a narrative review. Open Heart. 2021

Jaime W. Bellinge et al. Vitamin K Intake and Atherosclerotic Cardiovascular Disease in the Danish Diet Cancer and Health Study. Journal of the American Heart Association. 7 Aug. 2021

Stephen Daniells. New Study show importance of vitamin K for vascular function. Nutraingredients.com 2020

S. Thamratnopkoon et al. Correlation of Plasma Desphosporylated Uncarboxylated matrix Gla Protein with Vascular Calcification and Stiffness in Chronic Kidney Disease. Nephron. 2017 Published online.

M. Sardana el al. Inactive Matrix GLA-Protein and Arterial stiffness in Type 2 diabetes Mellitus. American Journal of Hypertension 2016

8 Foods High in Vitamin K2 and Why You Need It (webmd.com)

  • Skapad