Bröstcancer: Utbredd brist på näringsämnen ökar risken för sjukdomen och livshotande metastaser

Bröstcancer: Utbredd brist på näringsämnen ökar risken för sjukdomen och livshotande metastaserBröstcancer är mycket vanligare i västvärlden än på andra ställen i världen. Därför anser man att den hänger samman med livsstilsfaktorer och brist på viktiga näringsämnen. Det har länge varit känt att brist på D-vitamin ökar risken för bröstcancer. Enligt en ny studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Endocrinology finns det också en koppling mellan brist på D-vitamin och utvecklingen av metastaser i lungorna. Tidigare studier visar dessutom att utbredd brist på selen, jod, omega-3 och sömnhormonet melatonin ökar risken för bröstcancer, och att enkla tillskott kan göra en skillnad i förebyggandet och som ett led i en eventuell behandling.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, och även om behandlingarna har förbättrats sjunker inte kurvan. Tvärtom. Det finns många fler kvinnor som får bröstcancer i Nordeuropa, USA och Kanada jämfört med Asien och Afrika. Skillnaden beror främst på den västerländska livsstilen, eftersom asiater och afrikaner också löper en ökad risk om de exempelvis flyttar till Europa eller USA. Även om vissa kvinnor är ärftligt predisponerade är det ofta faktorer i kost och livsstil som får sjukdomen att bryta ut. Eftersom det tar flera år att utveckla bröstcancer är det därför relevant att titta närmare på varför D-vitamin, selen, jod, omega-3 och melatonin har en positiv effekt i förebyggandet och som ett led i en eventuell behandling.

  • Var tionde dansk kvinna drabbas av bröstcancer.
  • Kurvan sjunker inte.
  • Livsstil och brist på näringsämnen har avgörande betydelse.

D-vitamin

Den högtstående solen är den viktigaste källan till D-vitamin. Men den moderna inomhuslivsstilen, de mörka vintermånaderna, åldringsprocesser, mörk hudfärg, övervikt och diabetes har gjort att cirka en miljard människor lider brist på D-vitamin.
D-vitamin har flera cancerförebyggande funktioner, och det har länge varit känt att brist på D-vitamin ökar risken för bröstcancer och andra cancerformer.
Å andra sidan kan tillskott med D-vitamin hämma utvecklingen av bröstcancer och metastaser i lungorna. Detta framgår av en ny studie på möss publicerad i Epidemiology. Forskarna fann mer exakt att D-vitaminet reglerar vissa kemokiner (CXCL12/CXCR4) och signalvägar som är involverade i spridningen av bröstcancer.
Brist på D-vitamin ger också en sämre prognos för postmenopausala kvinnor som har fått konstaterat bröstcancer. Detta framgår av en studie på brasilianska kvinnor publicerad i den nordamerikanska vetenskapliga tidskriften Menopause. Undersökningen avslöjade mer specifikt att de kvinnor som hade otillräckliga mängder D-vitamin i blodet i allmänhet fick större tumörer och fler metastaser. De drabbades också av attacker i flera lymfkörtlar.
Brist på D-vitamin hänger dessutom samman med förhöjda östrogennivåer, som får bröstcancerceller att växa. En tidigare studie från Fred Hutchinson Cancer Research Center, Seattle, USA, har visat att tillskott med 50 mikrogram D-vitamin under ett år kan minska östrogennivåerna i blodet och därmed även risken för bröstcancer. Detta gäller också för överviktiga kvinnor, som ofta har högre mängder östrogen i blodet.
De officiella danska rekommendationerna för D-vitamin ligger på 5–10 mikrogram för vita kvinnor under 70 år, vilket är långt under de 50 mikrogram som kvinnorna i den amerikanska studien fick. Det visar sig också att behovet av D-vitamin är individuellt, eftersom det beror på gener, solexponering, hudfärg, ålder, BMI och kroniska sjukdomar.
EU:s vetenskapliga kommitté för livsmedel har fastställt en övre säker gräns för dagligt intag av D-vitamin på 100 mikrogram för vuxna.
Det är under alla omständigheter viktigt att blodets nivå av D-vitamin är optimerat. En av de ledande forskarna inom D-vitamin, professor Cedric F. Garland vid University of California San Diego School of Medicine i USA, står bakom en äldre studie där han fann att nivåerna av D-vitamin i blodet borde vara minst 60 ng/ml för att förebygga bröstcancer.
Flera nya metaanalyser har efterhand visat att starkare tillskott med D-vitamin inte bara minskar risken för att få bröstcancer och andra cancerformer, utan också förbättrar chansen till överlevnad om man har fått diagnosen. Därför är det viktigt att få tillräckligt med D-vitamin hela livet, så att nivån i blodet är optimal.
Eftersom D-vitamin är ett fettlösligt vitamin får vi det bästa utnyttjandet i tillskott som kapslar, där D-vitaminet är bundet till olja.

D-vitaminets cancerförebyggande egenskaper:

  • Reglerar genaktiviteter via på-och-av-funktioner.
  • Reglerar celltillväxt.
  • Reglerar östrogennivån.
  • Stärker immunförsvaret, vars uppgift är att förstöra onormala celler.
  • Hämmar inflammationer som medför oxidativ stress i cellerna.

Selen

Selen ingår i omkring 30 seleninnehållande proteiner och enzymer som har betydelse för cellernas energiomsättning och många andra funktioner. Det har faktiskt observerats skillnader i blodets seleninnehåll mellan bröstcancerpatienter och friska personer långt innan sjukdomen uppträder. Därför har selen potential i det långvariga förebyggandet.
Men det antas att en miljard människor världen över lider brist på selen, främst på grund av utarmad jord och förändrade kostvanor. Under de senaste årtiondena har den utbredda selenbristen kopplats till den stora förekomsten av bröstcancer och andra cancerformer. Risken för att dö av cancer är också större om man lider brist på selen.
En polsk befolkningsstudie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, har nyligen visat att högre selennivåer i blodet ökar chansen för att överleva bröstcancer efter 10 år. En tidigare svensk studie av kvinnor med bröstcancer har också visat att den fjärdedel som hade högst nivå av selen i blodet (≤ 100 µg/l) hade en bättre chans att överleva, jämfört med den fjärdedel som hade de lägsta selennivåerna i blodet (≥ 81 µg/l).
De polska och svenska studierna ligger i linje med tidigare studier som visar att selen har en cancerförebyggande effekt.
Som nämnts är jorden fattig på selen i Europa, och även om fisk och skaldjur anses vara goda källor får vi inte tillräckligt genom att äta fisk och skaldjur fem dagar i veckan. Detta framgår av en tidigare studie som har utförts av forskare från bland annat Kræftens bekæmpelses (den danska motsvarigheten till Cancerfonden).
De officiella dagliga rekommendationerna, RI, är satta till 55 mikrogram, men det är inte tillräckligt för att mätta selenoprotein P, som används som markör för kroppens selenstatus.
För att mätta selenoprotein P bör man inta cirka 100 mikrogram selen om dagen.
I de flesta humana studier har man använt doser på 100–200 mikrogram selen. I Danmark finns det bara ett godkänt selenläkemedel (med selenjäst) för förebyggande och behandling av selenbrist, där 100–200 mikrogram rekommenderas. Det motsvarar 1–2 tabletter.
Tillskott med selenjäst, som innehåller många selenoproteiner, ger en större likhet med selenvariationen i selenrik kost. Enligt Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) ligger den övre gränsen på 300 mg selen om dagen.

Selenets cancerförebyggande egenskaper

  • Reglering av celltillväxt.
  • Kraftfulla antioxidanter (GPx-enzymer) som skyddar cellernas DNA och mitokondrier mot fria radikaler.
  • Reparation av DNA-skador.
  • Hämmar nybildandet av blodkärl i tumörer (angiogenes).
  • Får sjuka celler att begå självmord (apoptos).
  • Bidrar till ett välfungerande immunförsvar.
  • Förhindrar inflammation.
  • Neutraliserar miljögifter som kvicksilver.

Jod

Jod har betydelse för ämnesomsättningen. Utnyttjandet störs av miljögifter som fluorföreningar, klor och brom, vilket resulterar i ett ökat behov.
Jodets förmåga att skydda mot bröstcancer har avslöjats i djurstudier. Enligt epidemiologiska studier löper befolkningsgrupper som får mer jod genom kosten en lägre risk att utveckla sjukdomen.
Jod skyddar mot bröstcancer genom att reglera östrogenbalansen och genen MCF-7 i bröstcancerceller. Detta framgår av en studie som har publicerats i tidskriften International Journal of the Medical Sciences. Forskarna bakom studien föreslår därför att jod kan vara relevant som kompletterande farmakologisk behandling av hormonberoende bröstcancer.
Äggstockarna innehåller större mängder jod, näst efter sköldkörteln. Detta betyder samtidigt att jodbrist kan medföra förändringar i äggstockarnas produktion av östrogener samt förändringar i bröstcellernas östrogenreceptorer.
Amerikanska forskare har funnit att kvinnor som lever i områden med jodbrist bildar mer östrogen, samtidigt som celler i bröstvävnaden ökar deras känslighet för östrogen. Båda dessa faktorer ökar risken för bröstcancer.
Sköldkörteln, brösten, prostatan, tjocktarmen och nervsystemet innehåller dessutom vävnader som omvandlar omega-6-fettsyran AA (arakidonsyra) till delta-jodlakton. Denna jodförening orsakar cancerceller och utslitna celler att begå programmerat självmord, apoptos, vilket är en livsviktig funktion. Men cancerceller kan bara utföra denna apoptos om jodnivån är tillräckligt hög.
Mycket tyder nu på att brist på jod i kosten kan vara en bidragande orsak till den stigande förekomsten av bröstcancer.
Jod finns i fisk, skaldjur, tång, alger, fisksås och ägg. Eftersom jodintaget var lägre än de officiella rekommendationerna införde man obligatorisk jodberikning av salt igen i Danmark år 2000. Men även om jodintaget har stigit något ligger intaget fortfarande i underkant.
Det är också problematiskt att många människor idag väljer havssalt eller himalayasalt. För även om dessa saltkällor innehåller lite fler mineraler, innehåller de inte så mycket jod som finns tillsatt i vanligt bordssalt. Därför bör man få tillräckligt med jod från andra källor. Man bör dessutom undgå jodberikat bordssalt med klumpförebyggande medel som aluminium, som kan påverka nervsystemet och fortplantningen i negativ riktning. Vill man gärna ha det fina bordssaltet kan man välja mineralsalt, som också innehåller jod plus kaliumklorid och magnesium.
De officiella rekommendationerna för jod, RI, är 150 mikrogram dagligen till vuxna, men behovet kan vara större. Enligt Efsa, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, ligger den övre gränsen på 600 mikrogram.
Sunda och friska människor kan enkelt få mer jod i kosten genom fisk, skaldjur och inte minst tång, som producerar en del jod i form av jodider.

Omega-3 och andra fettämnen

Fet fisk och flera omega-3-fettsyror minskar risken för att utveckla bröstcancer. Detta framgår av en polsk studie publicerad i In Vivo. Deltagarna bestod av 201 polska kvinnor som just hade diagnostiserats med bröstcancer, och en kontrollgrupp på 201 friska kvinnor som matchade med åldern. Forskarna använde ett standardiserat frågeformulär om kost och intervjuer för att klargöra deltagarnas kostvanor och livsstil.
Det visade sig att de kvinnor som fick mest fett genom kosten och över 10 procent av det totala energiintaget, löpte en signifikant lägre risk för att utveckla bröstcancer jämfört med de kvinnor som levde fettsnålt. De kvinnor som nästan aldrig åt fisk och som var överviktiga, löpte en större risk för att utveckla bröstcancer jämfört med de kvinnor som var smala och åt mer fisk.
Forskarna drog därför slutsatsen att ett relativt högt fettintag minskar risken för att utveckla bröstcancer, och att det särskilt gäller omega-3-formerna från fet fisk.
En amerikansk studie på möss har avslöjat att en kost med många omega-3-fettsyror medförde en signifikant lägre risk för att injicerade bröstcancerceller band sig till mössens bröstkörtlar. Sannolikheten att cancercellerna spred sig till andra organ var också mindre i den grupp som fick en kost med många omega-3-fettsyror, och de levde längre än de möss som fick en kost med många omega-6-fettsyror.
Dessutom fanns det möss i omega-3-gruppen som inte utvecklade bröstcancer alls, hos vilka de injicerade bröstcancercellerna tydligen förstördes. Mössen på kosten med många omega-3-fettsyror uppvisade också en lägre grad av inflammation. Enligt forskarna kan detta betyda att en kost rik på omega-3-fettsyror hjälper till att undertrycka den typ av inflammation som kan trigga den snabba utvecklingen och spridningen av tumörer. Den amerikanska studien har publicerats i tidskriften Clinical and Experimental Metastasis.
Resultaten från de två studierna ligger i linje med andra studier som visar hur intag av fiskoljor under graviditeten och barndomen hjälper till att undertrycka utvecklingen och spridningen av bröstcancerceller senare i livet.
För information bör förhållandet mellan omega-3 och omega-6 också vara optimalt, eftersom för många omega-6-fettsyror från vegetabiliska oljor, margarin, chips och industriellt bearbetade livsmedel stör balansen och skapar grogrund för en låg grad av kronisk inflammation. Man märker inte om det föreligger en låg grad av kronisk inflammation, men tillståndet orsakar utveckling av oxidativ stress, som är farligt för hälsan.

  • Man bör välja fet fisk som sill, ansjovis, lax, makrill och öring från rena vatten.
  • Undvik rovfisk som tonfisk, eftersom de innehåller för mycket kvicksilver och andra hormonstörande ämnen.
  • Om man inte gillar fisk eller bara äter för lite kan man istället ta tillskott med fiskolja av god kvalitet.

Melatonin

Även om melatonin är mest känt som ett sömnhormon, visar forskningen att melatonin har flera cancerförebyggande egenskaper.
Melatonin produceras i tallkottkörteln i hjärnan när ögat utsätts för mörker. Men ju äldre vi blir, desto mer börjar tallkottkörteln att förkalkas och krympa, vilket leder till en minskande melatoninproduktion. Vid 60 års ålder har melatoninproduktionen sjunkit till ungefär hälften jämfört med produktionen vid 20 års ålder, och produktionen fortsätter att sjunka.
Under årtionden har forskare pekat på sambandet mellan den minskade melatoninproduktionen hos äldre, och att de löper större risk för att drabbas av bröstcancer och andra cancerformer.
Brist på dagsljus, för mycket skärmljus och annat ljus på natten samt stimulanser, mediciner, jetlag och elektrosmog kan också minska den naturliga melatoninproduktionen.
Kvinnor som har kvälls- och nattarbete löper en ökad risk på upp till 40 procent att utveckla bröstcancer. Detta har bland annat bevisats av seniorforskaren Johnni Hansen från danska Cancerfonden (Kræftens Bekæmpelse).
Det finns möjligtvis en koppling mellan melatoninbrist och bröstcancer, eftersom melatonin hämmar produktionen av östrogener som är involverade i de hormonkänsliga bröstcancerformerna.
En annan studie avslöjar att tillskott med melatonin till möss kan minska deras risk att få cancer. Forskarna antar att melatonin spelar flera avgörande roller – dels som antioxidant, dels genom att reglera hormonbalansen, stödja immunförsvaret och motverka olämpliga inflammationer. Även om man ännu inte utfört några kliniska prövningar på människor som direkt avslöjar huruvida tillskott med melatonin kan förebygga cancer, tyder mycket på att tillskott kan försena åldringsprocesserna.
Det finns också lovande resultat med melatonintillskott till cancerpatienter. Standardbehandlingen av cancer är kemoterapi och strålning. Enligt en dansk forskningsartikel i den medicinska tidskriften Ugeskrift för Læger kan tillskott med melatonin öka kemoterapins ödeläggande effekt på cancercellerna och minska de många biverkningarna. Genom att kombinera kemoterapi med melatonin kan man öka chansen för att överleva en cancersjukdom från 28,4 till 52,2 procent mätt över ett år. Den positiva effekten av melatonin på cancerpatienter bekräftar tidigare utländska studier.
Det är under alla omständigheter viktigt att få en god nattsömn med hänsyn till den naturliga melatoninproduktionen. Har man svårt för att somna eller sover dåligt är det lämpligt att göra något åt orsaken, som ofta orsakas av brist på signalsubstansen melatonin.
Om de vanliga råden för god sömn inte fungerar kan tillskott med melatonin vara en befriande genväg till naturlig sömn, eftersom tillskottet kompenserar för kroppens brist.
De flesta tabletter innehåller 3 mg melatonin, som intas cirka 1 timme före sänggående, om inget annat anges.
Det krävs recept för att köpa melatonin i Danmark. Det är dessutom lagligt att köpa och importera melatonin för eget bruk från andra EU-länder. Det är inte tillåtet att föra in melatonin från länder utanför EU. Det finns också en större risk för att kvaliteten är låg.

Kostvanor och levnadssätt

Ohälsosam kost, brist på näringsämnen, övervikt, fysisk inaktivitet, åldringsprocesser och för lite sömn ökar risken för cancer. Alkohol är dessutom orsak till 3 procent av alla fall av bröstcancer i Europa och ännu fler fall i bland annat Danmark, eftersom alkoholkonsumtionen är högre.
Danska kvinnors risk att drabbas av bröstcancer är exempelvis 4–5 gånger större jämfört med kinesiska och japanska kvinnor, och därför antas det också att det stora intaget av mejeriprodukter spelar en avgörande roll, eftersom mjölk inte hör hemma i den asiatiska kosten. Mjölk innehåller nämligen hormoner som östrogen och IGF-1, som har en tillväxtfrämjande effekt. Även på cancerceller. Studierna Nurses Health Study vid Harvard University har exempelvis visat att premenopausala kvinnor med höga IGF-1-nivåer i blodet löpte sju gånger större risk att drabbas av bröstcancer än kvinnor med låga IGF-1-nivåer.
Det kan finnas flera faktorer i den asiatiska kosten som minskar risken för bröstcancer, däribland mer fisk och tång, som bidrar med D-vitamin, selen, jod och omega-3. Som nämnts är det också ett faktum att risken för att asiatiska kvinnor drabbas av bröstcancer ökar dramatiskt när de går över till en europeisk eller amerikansk kost.
Man måste vara medveten om hormonbehandling och hormonstörande ämnen i kost och miljö. Man vet också att joniserande strålning (såsom röntgen) kan orsaka bröstcancer.

Dessa faktorer ökar risken för bröstcancer

  • Brist på D-vitamin, selen, jod, omega-3 och melatonin.
  • Kroniska inflammationer.
  • Brist på sömn.
  • Övervikt.
  • Hormonstörande ämnen i miljön.
  • För stora mängder av östrogenformen estradiol.
  • Hormontillskott efter klimakteriet (Vagifem med estradiol).
  • P-piller och hormonspiraler ökar risken något.
  • Alkohol.
  • Joniserande strålning.

Referenser:

Jiarong Li et al. Vitamin D regulates CXCL12/CXCR4 and epithelial-to-mesenchymal transition in model of breast cancer metastasis to lung. Endocrinology 2021 March

The North American Menopause Society (NAMS). Obesity and vitamin D deficiency may indicate greater risk for breast cancer. ScienceDaily 2018

University of California – San Diego. Greater Levels of vitamin D associated with decreasing risk of breast cancer. 2018

De Sousa Almeida-Filho B et al. Vitamin D is associated with poor breast cancer prognostic features. J Steroid Biochem Mol Biol 2017

Mark Szwiec et al. Serum Selenium Level Predicts 10-Year Survival after Breast Cancer. Nutrients, 8 March, 2021

Rosewell Timmerman, Stanley Omaye. Selenium´s Utility in Mercury Toxicity: A Mini Literature Review. Scientific Research. 2021

Lutz Shomburg. Dietary Selenium and Human Health. Nutrients 2017

New Links between selenium and cancer prevention. HRB. December 2017

Rychlik W. The need for iodine supplementation. OMS 12.06.2017

Frederick R. Stoddard et al. Iodine Alters Gene expression in the MCF7 Breast Cancer Cell Line: Evidence for an Anti-Estrogen Effect of Iodine. International Journal of Medical Sciences. 2008

Dorota Dydjow-Bendek and Pawel Zagozdzon. Total Dietary, Fatty Acids, and omega-3/omega-6 Ratio as Risk Factors of Breast Cancer in the Polish Population – a Case-Control study. In Vivo January-February 2020

Sarawoti Khadge et al. Long-chain omega-3 polysaturated fatty acids decrease mammary tumor growth, multiorgan metastatis and enhance survival. Clin Exp Metastasis. 2018

Vinter, Anna Gry, Mogens Helweg Claësson: Melatonins indvirkning på immunsystem og cancer. Ugeskrift for Læger 2015

Sanches-Barcelo EJ et al. Melatonin uses in oncology: breast cancer prevention and reduction of the side effects of chemotherapy and radiation. Expert Opin Investig Drugs 2012

Wang YM et al. The efficacy and safety of melatonin in concurrent chemotherapy or radiotherapy for solid tumors: a meta-analysis of randomized controlled trials. Cancer Chemother Pharmacol. 2012

Ane Bodil Søgaard, Karen Østergaard, Troels V. Østergård. Mælk og sundhed: Hvad er det du drikker.

Brystkræft (netdoktor.dk)

Støt Brysterne – om brystkræft – Kræftens Bekæmpelse (cancer.dk)

GO GOOGLE

Sök mer info onlineSök mer info online

Klicka här för att söka
mer info om vitamin D