Brist på D-vitamin ökar risken för utbredda ämnesomsättningssjukdomar

Hashimotos sjukdom är en förbisedd folksjukdom som medför en låg ämnesomsättning och särskilt drabbar kvinnor. Postpartum tyreoidit, som också resulterar i låg ämnesomsättning, uppträder efter graviditeten. Graves sjukdom, som resulterar i ökad ämnesomsättning, är mindre vanlig. De tre ämnesomsättningssjukdomarna tillhör de autoimmuna sjukdomar där immunförsvaret angriper kroppens vävnader. I detta avseende verkar det som om D-vitaminbrist ökar risken, eftersom D-vitamin reglerar immunförsvaret på flera fronter. Samtidigt kan starkare tillskott med D-vitamin ha en positiv effekt på de utbredda ämnesomsättningssjukdomarna. Detta framgår av en ny översiktsartikel som har publicerats i Nutrients.

Det uppskattas att minst fem procent av världens befolkning lider av autoimmuna ämnesomsättningssjukdomar. Antalet stiger kraftigt och de flesta har ännu inte fått rätt diagnos eller behandling.
Hashimotos sjukdom, som resulterar i låg ämnesomsättning, är den vanligaste ämnesomsättningssjukdomen som i synnerhet drabbar kvinnor. Symtomen kommer smygande i form av ökad trötthet, koncentrationssvårigheter och dåligt minne, vilket ofta förväxlas med klimakteriet eller beteendestörningar som beror på åldrande. Andra symtom kan vara struma, köldkänslighet, viktökning, svullen hals, torr hud, förstoppning, hes och djup röst, minskad sexlust, modlöshet och tendens till depression.
Hashimotos sjukdom beror på en kronisk inflammation där antikroppar angriper de hormonproducerande cellerna i sköldkörteln. Bristen på sköldkörtelhormoner resulterar gradvis i fler och fler symtom, beroende på vilken vävnad som underförsörjs med energi.
Graves sjukdom är också en autoimmun sjukdom, men antikropparna angriper andra delar av sköldkörteln, vilket resulterar i en ökad ämnesomsättning. Detta kan orsaka struma, snabb puls och hjärtklappning, ökad svettning, darriga händer, frekvent och lös avföring, viktminskning, trötthet, inre oro, nervositet och andra psykiska symtom. Cirka en tredjedel får utstående och irriterade ögon.
Postpartum tyreoidit uppträder efter graviditet och orsakas också av inflammation i sköldkörteln. Efter en fas med ökad aktivitet i sköldkörteln uppträder en för låg ämnesomsättning som kan kräva behandling.
Orsaker till utveckling av autoimmuna ämnesomsättningssjukdomar omfattar miljömässiga faktorer som selenbrist, för lite eller för mycket jod, rökning, virusinfektioner, strålning, stimulantia och stress. Mycket tyder nu på att utbredd brist på D-vitamin är en ytterligare förbisedd faktor.

Sköldkörtelhormoner T4 (tyroxin) innehåller fyra jodatomer och är passiv. T3 (trijodtyronin) innehåller tre jodatomer och är aktiv. T3 främjar cellernas syreupptag så att de kan generera energi.

D-vitaminets immunreglerande effekt på autoimmuna ämnesomsättningssjukdomar

D-vitamin förknippas ofta med kalciumupptag och friska ben. Men mer och mer forskning visar på vikten av D-vitaminets betydelse för en mängd andra funktioner. De flesta av kroppens celler och vävnader har nämligen receptorer för D-vitamin (VDR), som reglerar en mängd olika gener och fysiologiska processer. Detta gäller också kroppens medfödda immunförsvar, som hanterar de flesta infektioner utan att vi märker något, samt kroppens förvärvade immunförsvar, som utvecklas efter födseln och består av T-lymfocyter, B-lymfocyter och antikroppar.
Studier visar att immunförsvaret inte alls kan fungera eller aktiveras utan D-vitamin. Det finns också en risk för att immunförsvaret löper amok och initierar kroniska inflammationer om vi lider brist på D-vitamin. Det har följaktligen bevisats att D-vitamin reglerar immunförsvaret genom att undertrycka T-lymfocyternas produktion av proinflammatoriska cytokiner, som spelar en avgörande roll vid autoimmuna sjukdomar. Därför ville forskarna bakom den nya översiktsartikeln i Nutrients titta närmare på D-vitaminets roll i utvecklingen och behandlingen av autoimmuna sjukdomar i sköldkörteln.

Den bästa källan till D-vitamin är sommarsolen. Men lagren i levern är begränsade, och kosten bidrar bara med blygsamma mängder. Det uppskattas att 1 miljard människor världen över lider av lätt till måttlig brist på D-vitamin. Danska studier har visat att cirka 65 procent av befolkningen lider brist på D-vitamin.

Hashimotos sjukdom och D-vitamin

Hashimotos sjukdom är mer specifikt en T-cellsmedierad autoimmun sjukdom som kännetecknas av cirkulerande tyreoperoxidas-antikroppar (TPOAb) och/eller tyreoglobulin-antikroppar (TgAb), samt infiltration i sköldkörteln av B- och T-lymfocyter. Immunförsvarets förhöjda aktiviteter leder till varierande grader av minskad sköldkörtelfunktion och minskad produktion av ämnesomsättningshormonerna T4 och T3.
Flera tidigare studier har visat att mer än 60 procent som lider av Hashimotos sjukdom lider av D-vitaminbrist. Och ju större bristen på D-vitamin är, desto större är risken för att utveckla sjukdomen.
På senare år har flera studier visat att tillskott med D-vitamin har en positiv effekt. I en studie (Simsek et al) deltog till exempel 82 patienter med Hashimotos sjukdom, som delades in i två grupper. En grupp fick 25 mikrogram D-vitamin dagligen i en månad, och den andra gruppen fick placebo. Efter en månad visade resultaten att den grupp av patienter som fick D-vitamin hade uppnått signifikant lägre nivåer av TPOAb- och TgAb-antikroppar, som ett tecken på ett mindre överaktivt och mer normalt immunförsvar.
Andra studier har avslöjat samma sak, och att tillskott med D-vitamin också kan sänka nivåerna av hypofyshormonet TSH (sköldkörtelstimulerande hormon), som också är förhöjda i de tidiga stadierna av sjukdomen.
När tillskott med D-vitamin inte har visat någon effekt i vissa studier kan det bero på att patienterna inte led brist av D-vitamin, eller att dosen var för låg. Brist på magnesium kan också vara en orsak, eftersom magnesiuminnehållande enzymer är involverade i själva aktiveringen av D-vitamin.

Graves sjukdom och D-vitamin

Graves sjukdom, även kallad Basedows sjukdom, är den vanligaste orsaken till en förhöjd ämnesomsättning. Autoantikropparna (TRAb) angriper stället där sköldkörteln binder hypofyshormonet TSH. Det gör att sköldkörteln blir mer och mer överstimulerad och utvecklar en enhetlig förstoring eller struma. Sjukdomen drabbar främst yngre och medelålders kvinnor, men även män.
Studier har visat att brist på D-vitamin är dubbelt så vanlig bland patienter med Graves sjukdom som inte har förbättrats med traditionell behandling.
Andra studier har visat på ett samband mellan låga koncentrationer av D-vitamin i blodet och struma hos kvinnor som har utvecklat Graves sjukdom.
Det finns dock bara ett fåtal studier av tillskott med D-vitamin till patienter med Graves sjukdom, och resultaten är fortfarande osäkra.
Under alla omständigheter verkar det som om tillräckligt med D-vitamin i blodet bidrar till att förebygga sjukdomen. Och det kommer alltid att vara relevant med D-vitamintillskott om en brist har konstaterats.

Postpartum tyreoidit och D-vitamin

Postpartum tyreoidit, som också är en autoimmun störning i sköldkörteln, inträffar det första året efter en graviditet. Sjukdomen inleds ofta med ökad ämnesomsättning följt av låg ämnesomsättning. Sjukdomen, som drabbar 1–17 procent, förväxlas ofta med stress hos den nyblivna modern. De flesta som utvecklar postpartum tyreoidit får en normal sköldkörtelfunktion efter 12–18 månader. Sjukdomen kan också kräva behandling.
Olika studier har visat att det finns ett samband mellan låga nivåer av D-vitamin, postpartum tyreoidit och nivån av bisköldkörtelhormonet PTH (paratyreoideahormon,) som är relevant i samband med kalciumomsättningen.
För information rekommenderar danska Sundhedsstyrelsen att alla gravida får ett dagligt D-vitamintillskott på 10 mikrogram under hela graviditeten.

Slutsats

Enligt den nya översiktsartikeln, som har publicerats i Nutrients, drar forskarna slutsatsen att det finns ett samband mellan brist på D-vitamin och sköldkörtelsjukdom. Tillskott med högre doser av D-vitamin verkar därför ha en gynnsam effekt på autoimmuna ämnesomsättningssjukdomar i sköldkörteln.

Vanliga vitamintabletter innehåller bara 5 mikrogram, vilket är RI (referensintag) för vita vuxna i Sverige. Många forskare menar dock att vi behöver ännu mer för att täcka behovet. På marknaden finns det starka tillskott med 20–80 mikrogram. Det verkliga behovet beror på faktorer som exponering för sol, ålder, hudtyp, BMI och kroniska sjukdomar. Eftersom D-vitamin är ett fettlösligt vitamin får vi det bästa utnyttjandet i tillskott som kapslar, där D-vitaminet är bundet till olja.

Mer viktig information om jod och selen för ämnesomsättningen

I samband med ämnesomsättningen har vi också behov av jod och selen. Som nämnts ingår jod i ämnesomsättningshormonerna T4 och T3. Samtidigt finns det ett behov av selenhaltiga enzymer, som avlägsnar en jodatom från den passiva T4-formen, så att den omvandlas till den aktiva T3-formen. Seleninnehållande antioxidanter skyddar dessutom sköldkörteln mot oxidativ stress och inflammationer. Det kan du läsa mer om i nästa artikel.

»Vid ämnesomsättningssjukdomar bör jod och selen vara i balans och selenbrist är särskilt vanligt«

Referenser

Chiara Mele et al. Immunomodulatory Effects of Vitamin D in Thyroid Diseases. Nutrients 16 May 2020.

Andrea Rosanoff et al. Essential Nutrient Interactions: Does Low or Suboptimal Magnesium Interact with Vitamin D and/or Calcium status. Advances in Nutrition 2016

https://www.sst.dk/da/viden/graviditet-og-foedsel/information-til-gravide/kost-og-kosttilskud

https://www.sundhed.dk/sundhedsfaglig/laegehaandbogen/endokrinologi/tilstande-og-sygdomme/knoglevaev-og-vitamin-d/d-vitamin-mangel/

Pernille Lund. Har du problemer med stofskiftet? Ny Videnskab 2015