Artrit, ledsmärta och inflammationer kan ofta åtgärdas med enkla kosttillskott

- helt utan några biverkningar

Artrit, ledsmärta och inflammationer kan ofta åtgärdas med enkla kosttillskottArtrit är den vanligaste kroniska sjukdomen i Danmark, och många upplever en försämring under vintermånaderna. De flesta tar artritläkemedel under flera år. Men det ökar risken för magsår, andra biverkningar och förtida död, utan att det görs något åt ​​orsaken som är förknippad med kroniska inflammationer. I detta sammanhang har Nobelpristagare och andra forskare under de senaste årtiondena avslöjat vad som orsakar de kroniska inflammationerna och hur de ofta kan regleras med enkla tillskott så att värken försvinner. I det följande har vi därför sammanfattat en del av forskningen kring D-vitamin, fiskoljor, magnesium, selen, zink och glukosamin, och varför en antiinflammatorisk livsstil har blivit en ny hälsotrend. Det är dessutom viktigt att tillskotten i fråga tas i terapeutiska doser, och att de är i en kvalitet som kroppen kan ta upp och utnyttja.

När immunförsvaret skyddar oss mot infektioner, förgiftningar och cellskador, initierar det viktiga livsviktiga inflammationsprocesser. Men immunförsvaret får inte överreagera, eftersom det ökar risken för artrit, ledvärk och kroniska inflammationer, som är involverade i de flesta livsstilssjukdomar. De obehagliga symtomen beror på en ökad blodtillförsel i området och på de kemiska ämnen, cytokiner, som frigörs av de vita blodkropparna.
För att immunförsvaret ska kunna fungera ändamålsenligt har det behov av en rad näringsämnen som ingår i flera enzymprocesser, antioxidanter och andra molekylära funktioner. Men brist på högtstående sol, utarmad jord, förändrade matvanor, försämrad matkvalitet, övervikt och åldringsprocesser gör att vi lätt hamnar i brist av några få, men viktiga näringsämnen som hämmar inflammationer – och det kan lyckligtvis åtgärdas.

D-vitamin och varför ledvärk är vanligare på vintern

På våra breddgrader är sommarsolen den främsta källan till D-vitamin. Men brist är ett ökande problem på grund av inomhuslivsstil, överdrivet solskydd, övervikt, åldringsprocesser och kolesterolsänkande mediciner (statiner) som hämmar egenproduktionen.
D-vitamin påverkar inte bara benen. Faktum är att de flesta av kroppens celler har D-vitaminreceptorer, och immunförsvarets vita blodkroppar har särskilt många. För det första aktiverar D-vitaminet vårt immunförsvar, vilket är avgörande i förebyggandet och bekämpningen av infektioner. För det andra sörjer D-vitaminet för att immunförsvaret inte löper amok genom att reglera och hämma de vita blodkropparnas utsöndring av olika inflammationsfrämjande cytokiner.
En studie från 2016 har visat att personer med ledgångsreumatism hade mindre D-vitamin i blodet och en större tendens till regelbunden brist jämfört med personer som inte led av ledgångsreumatism.
Forskare från National Jewish Health in Denver, USA, har genomfört en studie som avslöjade att D-vitaminets förmåga att hämma inflammationer beror på den mängd som finns i blodet, och att det bästa resultatet ses vid värden som ligger över 50 ng/ml.
Man kan få kontrollerat nivån av D-vitamin i ett blodprov och tänka på att den ofta faller gradvis under vinterhalvåret om man inte tar tillskott.
Vanliga vitamintabletter för vuxna innehåller bara 5 mikrogram, men det räcker inte för att hämma inflammationer. På marknaden finns det starka tillskott med 20–80 mikrogram. Det verkliga behovet beror på många faktorer som exponering för sol, ålder, hudtyp, BMI, kolesterolsänkande läkemedel och kroniska sjukdomar som artrit och diabetes.
Eftersom D-vitamin är ett fettlösligt vitamin får vi det bästa utnyttjandet i tillskott som kapslar, där D-vitaminet är bundet till olja.

  • Vi kan bara bilda D-vitamin från sommarsolen när den står högt på himlen.
  • De flesta människor kan enkelt bilda 30–100 mikrogram i lätta kläder en bra sommardag.
  • Solskyddsfaktor, mörk hud, åldringsprocesser, övervikt, diabetes och kolesterolsänkande läkemedel hämmar den egna produktionen.
  • Lagren i levern är begränsade.
  • De flesta danskar får bara 2–4 mikrogram D-vitamin från kosten, och det är inte tillräckligt.

Magnesium aktiverar D-vitamin och ska vara i balans med kalcium

Den D-vitaminform som vi bildar i huden eller får genom tillskott är ett inaktivt förstadium som heter kolekalciferol. Med hjälp av magnesiuminnehållande enzymer omvandlas kolekalciferol till aktiva former i levern och njurarna. Det betyder med andra ord att brist på magnesium gör D-vitaminet mer eller mindre ineffektivt. Därför bör det också ligga fokus på att få tillräckligt med magnesium genom kost eller tillskott.
Magnesiumet stänger dessutom in den största mängden kalcium i bencellerna, medan kalciumkoncentrationen bör hållas mycket låg i all mjukvävnad som blodkärl, nervvävnad, bindväv, muskler och inre organ.
Därför måste magnesium vara i balans med kalcium. För om vi får för mycket kalcium genom mejeriprodukter och tillskott, eller lider brist på magnesium, finns det en risk för att celler i mjukvävnader tar upp för mycket kalcium, så att de överreagerar, stressas och utvecklar inflammatoriska tillstånd.

Visste du att för mycket kalcium jämfört med magnesium kan orsaka muskelspänningar och inflammatoriska tillstånd?

Nobelpristagare upptäcker vikten av fettsyror

Redan 1982 fick biokemisterna Bergström, Samuelsson och Vane Nobelpriset i medicin för sin forskning kring de hormonliknande ämnen som kallas prostaglandiner, som spelar en övergripande roll för regleringen av kroppens inflammationsprocesser.
De olika prostaglandinerna bildas utifrån de essentiella fettsyrorna i omega-3 och omega-6. Vi får huvudsakligen omega-3 från fet fisk och omega-6 från vegetabiliska oljor. När vi har intagit fettsyrorna omvandlas de med hjälp av enzymer till de olika prostaglandinerna. Därför är det mycket viktigt att det föreligger en balans mellan de prostaglandiner som initierar inflammationer, och de prostaglandiner som bromsar dessa processer.
Om man får för mycket omega-6 och/eller för lite omega-3, kan problem med kroniska inflammationer lätt uppstå. När kosten spelar en så stor roll borde den få mycket mer fokus i de officiella behandlingarna av reumatiska sjukdomar. För det är ren biokemi.
Följande översikt visar mycket förenklat hur omega-6- och omega-3-fettsyrorna med hjälp av enzymer omvandlas till de olika prostaglandinerna PGE1, PGE2 och PGE3.

Följande översikt visar mycket förenklat hur omega-6- och omega-3-fettsyrorna med hjälp av enzymer omvandlas till de olika prostaglandinerna PGE1, PGE2 och PGE3.

  • Den moderna kosten innehåller alltför mycket omega-6 – särskilt från margarin, vegetabiliska oljor, färdigrätter och skräpmat.
  • Ända sedan stenåldern har den dominerande källan till omega-3 varit fet fisk med formen EPA, som är lätt att omvandla till inflammationshämmande PGE3.

Fiskoljor, cannabinoider och terapeutisk dos

Brittiska forskare har analyserat 18 kontrollerade studier av patienter med ledgångsreumatism, där man drog lott om vem som skulle få omega-3-fettsyror och vem som skulle få placebo.
Slutsatsen, som baserades på patientens egna upplevelser eller läkarnas bedömning, avslöjade att omega-3-fettsyrorna fungerar terapeutiskt genom att minska smärta hos patienter med ledgångsreumatism. Doser mellan 3 och 6 gram fiskolja dagligen verkar ha den största effekten. Studien har publicerats i tidskriften Nutrition 2017.
Annan forskning tyder på att det i synnerhet är EPA som motverkar inflammationer, och här kan det vara värt att läsa produktdeklarationerna noggrant, så att en daglig dos fiskolja ger 900–1 800 mg EPA.
Enligt en studie från University of Illinois genomförd på djurvävnader frigör omega-3-fettsyror kaskader av kemiska reaktioner som också leder till bildandet av cannabinoider, mer specifikt endocannabinoider, som har antiinflammatoriska effekter. Enligt professor Aditi Das, som står bakom studien, kan kroppen alltså producera några av desamma cannabinoider som finns i hascholja, men utan att man blir hög som under ett haschrus.
Fiskoljor baserade på fria fettsyror och triglycerider säkerställer ett gott upptag. Fiskoljor bör dessutom uppfylla myndigheternas krav på peroxidvärde och föroreningar.
Det tar cirka en månad innan fiskoljorna fungerar optimalt, och om man slutar med fiskoljorna går det också en månad innan effekten avtar.
När symptomlindring har uppnåtts kan den dagliga dosen ofta minskas. Särskilt om behandlingen kombineras med en relevant kostförändring.

Oxidativ stress och inflammation

Oxidativ stress ökar risken för inflammationer. Vid oxidativ stress föreligger det en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter. Fria radikaler ingår i en rad livsviktiga processer, men mängden bör hållas i styr så att de inte orsakar cellskador och inflammationer. Mängden fria radikaler ökas av stress, övervikt, åldringsprocesser, tobaksrök, miljögifter som kvicksilver, mikrovågsstrålning samt diabetes 2 och förstadiet metaboliskt syndrom. Vårt enda skydd mot de fria radikalerna är olika antioxidanter, där selen och zink spelar en särskild roll vid regleringen av inflammationer.

Selen hämmar inflammationer – och jordbruket har gett tillskott till boskap i årtionden

Selen ingår i cirka 30 livsviktiga selenoproteiner, inklusive en mängd olika enzymer och antioxidanter som skyddar cellerna mot oxidativ stress och sjukdom.
Som nämnts kan de vita blodkropparna frisätta olika inflammationsfrämjande cytokiner, däribland interleukin-6. Vid selenbrist har man observerat större mängder interleukin-6. Samtidigt visar det sig att några särskilda seleninnehållande antioxidanter, så kallade GPx-enzymer, hämmar interleukin-6 och därmed inflammationer. Detta framgår av en studie från Aarhus universitet, där selentillskott stimulerade GPx-aktiviteten hos artritpatienter. Flera studier har visat att selentillskott motverkar ledvärk och inflammationer genom flera olika mekanismer.
Eftersom den skandinaviska jorden är fattig på selen påverkar den hela näringskedjan. Därför har danska jordbrukare i årtionden gett selentillskott till sina boskapsdjur, just för att förebygga artrit och andra allvarliga bristsjukdomar.
Dagligt referensintag, RI, är satt till 55 mikrogram, men många får mycket mindre. I de flesta studier på människor har man använt doser på 100–200 mikrogram selen dagligen.
Tillskott med selenjäst, som innehåller många selenföreningar, ger den största likheten med selenrik kost.
På marknaden finns det också ett tillskott där en patenterad selenjäst kombineras med organisk zink och andra antioxidanter.

Visste du att dansk jord är fattig på selen och att danska jordbrukare i årtionden gett sina husdjur tillskott med selen för att förebygga artrit och andra bristtillstånd?

Zink är viktigt för T-hjälparcellerna

Zink ingår i cirka tusen enzymprocesser, av vilka många är viktiga för immunförsvaret. Zinkbrist går särskilt ut över de så kallade T-hjälparcellerna, som har till uppgift att styra resten av immunförsvaret, så att det angriper effektivt och drar sig tillbaka när infektionen är bekämpad eller cellskadorna återställda. Eftersom zink är så viktigt för T-hjälparcellerna kan brist medföra att immunförsvaret blir för svagt, eller att immunförsvaret överreagerar, så att det uppstår kroniska inflammationer.
Enligt en studie från 2014 kan tillskott med zink hämma inflammationer och oxidativ stress hos äldre. Dessutom visar det sig att äldre ofta har svårt att ta upp zink. Därför kan brist lätt uppstå, även om de får tillräckliga mängder genom kosten.
Det uppskattas att cirka 25 procent av världens befolkning lider av zinkbrist. Svår zinkbrist är sällsynt i vår del av världen, men måttlig och lätt zinkbrist är vanligt. Brist och dåligt utnyttjande kan också bero på ensidiga kostvanor, för mycket kalcium, alkoholmissbruk och vattendrivande läkemedel.
Zink finns i synnerhet i skaldjur som ostron samt kött, mejeriprodukter, nötter, korn och bönor, där animaliska källor upptas bäst. Den genomsnittliga danska kosten bidrar bara med cirka hälften av de officiella rekommendationerna, eller referensintaget (RI), som är satt till 10 mg.
Enligt Efsa, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, ligger den övre gränsen för dagligt zinkintag för vuxna på 25 mg.

Glukosamin som ett läkemedel vid artros

Artros är en folksjukdom som utvecklas under många år. Smärtan uppstår när ledbrosket försvinner och benen sliter mot varandra.
Glukosamin är en naturlig del av ledbrosket, och tillskott med glukosamin har använts vid behandling av artros i årtionden. Vanligtvis utvinns föreningen från skalen från skaldjur.
Enligt en rapport utarbetad av den europeiska expertgruppen ESCEO (European Society for Clinical and Economic Aspect of Osteoarthritis), bör tillskott vara i form av glukosaminsulfat, och det första valet för återuppbyggnad av hälsosamma leder. För den utbredda användningen av smärtstillande läkemedel bygger inte upp ledbrosket, och är samtidigt förbunden med allvarliga biverkningar och dödsfall. Forskarna fann också att glukosaminsulfat hämmar cytokinen interleukin-1 och orsakar inflammation och ledskador.
Glukosaminsulfat fungerar vid mild till måttlig artros, där det fortfarande finns lite brosk kvar att ”bygga vidare på”.
Samtidigt är det viktigt att välja glukosaminsulfat i läkemedelskvalitet, istället för olagliga utländska tillskott som marknadsförs på nätet, och där det inte finns någon säkerhet vad gäller effekten eller innehåll av skadliga ämnen.

Antiinflammatorisk livsstil som ny trend

Eftersom inflammationer är den röda tråden i de flesta kroniska sjukdomar – från artrit, tarmsjukdomar, diabetes, depression och cancer – har en antiinflammatoriskt livsstil av goda skäl blivit en ny hälsotrend.
Som nämnts bör man först och främst vara välförsedd med de nödvändiga näringsämnen som motverkar olämpliga inflammationer.
Det gäller också att eftersträva ett stabilt blodsocker samt en normal vikt och midja, eftersom insulinresistens och för mycket fett, särskilt mellan tarmarna, skapar grogrund för inflammationer.
Det finns flera kokböcker på marknaden med bra recept och tips för att få bukt med inflammationerna.

Prioritering av naturliga tillskott mot artrit och ledvärk

Vid prioritering av tillskott bör man först och främst sträva efter att få tillräckligt med essentiella och livsviktiga näringsämnen, där D-vitamin, fiskoljor, magnesium, selen, zink och glukosamin som nämnts spelar avgörande roller.
Ingefära, gurkmeja, djävulsklo och nypon kan också hämma inflammationer, men det krävs vanligtvis större mängder och de kan inte ersätta de essentiella näringsämnena.

Visste du att receptbelagda läkemedel kostar många fler människoliv än trafiken?

Cirka 730 000 danskar tar smärtstillande artritläkemedel som ökar risken för känsliga tarmslemhinnor, dålig matsmältning, blödande magsår, hjärtsjukdomar och blodproppar. Enligt professor Peter Gøtzches beräkningar kostar receptbelagda läkemedel cirka 3 300 danskar livet varje år. Smärtlindrande läkemedel mot artrit (NSAID som Ibuprofen samt Metotrexat) är några av de farligaste. I jämförelse dör mer än tjugo gånger så många människor av receptbelagda läkemedel som i trafiken.

Referenser

Alan Carter. 8 natural supplements to help fight inflammation. MedicalNewsToday 2019

Manuella Pennisi et al. Vitamin D Serum Levels in Patients with Statin-Induced Musculoskeletal Pain. Disease Markers 2019

William Morrisson. Can vitamin D relieve joint pain? MedicalNewsToday 2019

Aya Mousa et al. Effect of vitamin D supplementation on inflammation: protocol for a systematic review. BMJ Open 2016

National Jewish Health. How vitamin D inhibits inflammation. ScienceDaily 2012

Gerry K. Schwalfenberg and Stephen J. Genuis. The Importance of Magnesium in Clinical Healthcare. Scientifica (Carro) 2017

Anne Marie Uwitonze, Mohammed S Razzaque. Role of magnesium in Vitamin D Activation and Function. The Journal of the American Osteopatic Association. 2018

Forrest H Nielsen. Magnesium deficiency and increased inflammation; current perspectives. J Inflamm Res 2018

Abdulrazaq, Innes JK, Calder PC. Effect of ω-3 polyunsaturated fatty acids on arthritic pain: A systematic review. Nutrition 2017

Lutz Shomburg. Dietary Selenium and Human Health. Nutrients 2017

Hoffmann Peter R et al. The influence of selenium on immune responses. Mol Nutr Food Res.

Kido T et al. Inflammatory response under zinc deficiency is exacerbated by dysfunction of the T- helper type 2 lymphocyte-M2 macrophage pathway. Immunology 2019 Apr.

Ananda S Prasad. Zink in Human Health: Effect of Zink on Immune Cells. Molecular Medicine 2008

MA H et al. Association of habitual glucosamine use with risk of cardiovascular disease: prospective study in UK Biobank. BMJ 2019

Nelson AE et al.: A systematic review of recommendations and guidelines for the management of osteoarthrititis: The Chronic Osteoarthritis Management Initiative of the U.S Bone and Joint initiative. PubMed 2014

https://peoplespress.dk/peter-goetzsche-vi-bruger-alt-for-meget-medicin/

https://pebl.dk/da/nyheder/nyhedsarkiv/fejldosering-med-methotrexat

GO GOOGLE

Sök mer info onlineSök mer info online

Klicka här för att söka
mer info om vitamin D