D-vitaminbrist ökar risken för virusinfektioner

– och sekundära komplikationer

D-vitaminbrist ökar risken för virusinfektioner Det är ingen slump att virusinfektioner som halsont, förkylning, influensa och sekundära komplikationer som bihåleinflammation, bronkit och lunginflammation särskilt härjar under vintern och våren. Detta beror främst på brist på D-vitamin, som vi bara kan bilda när sommarsolen står högt, och då lagren i levern är begränsade. Det är alltså inte tillräckligt med relevant hygien, varm soppa, vitlök, röd solhatt och andra immunstimulerande örter. Dessa åtgärder kan aldrig ersätta en brist på det livsviktiga solskensvitaminet, som är avgörande för att immunförsvarets vita blodkroppar ska kunna attackera viruset innan vi märker något. Men hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen? Kan man få för mycket? Och vilket mineral behövs för att aktivera vitaminet?

Många tror att det är naturligt och oundvikligt att få influensa, förkylning, halsont eller andra virusinfektioner vid den här tiden på året. Men den uppfattningen är felaktig, eftersom infektioner mer konkret kräver två saker: att man smittas och att immunförsvaret är försvagat. Naturligtvis måste vi tänka på att ha en relevant hygien, men vi får inte glömma att immunförsvaret kräver många näringsämnen för att fungera optimalt. Och även om vi följer de officiella kostråden är det enligt ledande forskare omöjligt att få tillräckligt med D-vitamin. Inomhuslivsstil, åldringsprocesser, mörk hud, övervikt, diabetes 2 och kolesterolsänkande läkemedel ökar dessutom risken för kronisk brist. Till en början kanske bristen inte märks alls, men den gör oss mycket sårbara för virusinfektioner och sekundära komplikationer, som i värsta fall kan vara livshotande för äldre och svaga.

D-vitamin aktiverar hela immunförsvaret

Immunförsvaret består av ett antal proteiner, antikroppar och vita blodkroppar som arbetar dygnet runt för att skydda kroppen mot smitta. Alla kroppens celler har receptorer för D-vitamin, som faktiskt betraktas som ett hormon eftersom det bildas utifrån kolesterol, precis som andra steroidhormoner (könshormoner, stresshormoner osv.).
I luftvägarna sitter det särskilt många vita blodkroppar, makrofager, som är beroende av D-vitamin när de ska attackera bakterier. D-vitamin boostar dessutom vissa antibiotiska peptider i lungorna.
Forskare från Köpenhamns universitet, däribland professor Carsten Geisler, har funnit hur D-vitamin är helt avgörande för att aktivera immunförsvarets fronttrupper, de så kallade T-cellerna. När det inte är någon fara på färde simmar miljarder T-celler runt i blodet i ett passivt viloläge, även om de ändå är på sin vakt. För så snart en inaktiv T-cell får vittring på en främmande organism vaknar den upp och slår ut sina antenner för att aktiveras.
Forskarna upptäckte följaktligen att de första antennerna som T-cellerna öppnar är deras D-vitaminreceptorer, som binder D-vitaminet. Därigenom aktiveras en specifik gen som aktiverar T-cellerna. Detta innebär samtidigt att T-cellerna måste få tillfört extra D-vitamin, så att de kan dela sig och skapa en hel armé av T-celler som kan attackera virus och andra mikroskopiska fiender på ett riktat och effektivt sätt. D-vitamin fungerar alltså som ett slags batteri för T-cellerna. Och utan D-vitamin är immunförsvaret passivt, så vi blir mottagliga för alla möjliga slags infektioner.
De danska forskarnas epokgörande upptäckt har tidigare publicerats i Nature Immunology, och upptäckten sätter nytt fokus på danskarnas allmänna brist på D-vitamin, som bör åtgärdas.

  • Årstiden, modern livsstil och övervikt medför att fler och fler lider brist på D-vitamin.
  • Man märker knappt när lagret av D-vitamin är i botten – men det gör immunförsvaret.

Tillskott med D-vitamin kan reducera influensa med 40–50 procent

Det visar sig att tillskott med D-vitamin i förebyggandet av influensa och andra infektioner har varit förbundet med vissa motstridiga resultat, och det beror på utformningen av studierna.
Enligt professor Adrian Martineau, som står bakom en större metaanalys, är det bara relevant att ta tillskott om det föreligger en brist, och effekten är störst när tillskott tas dagligen. Tillskott med D-vitamin kan således halvera risken för influensa och andra akuta luftvägsinfektioner hos personer som redan har låga nivåer av D-vitamin i blodet.
Den dagliga dosen D-vitamin har också betydelse för studiers resultat, eftersom det sällan finns tillräckligt i vanliga vitamintabletter för att optimera blodets status.
Forskare från University of Colorado Anschutz Medical Campus har i detta sammanhang studerat äldre patienter som under ett år fick olika doser D-vitamin. Studien avslöjade att de patienter som fick de högsta dagliga doserna av D-vitamin D (82–107 mikrogram) uppnådde den största minskningen av akuta luftvägsinfektioner, inklusive lunginflammation, på upp till hela 40 procent.

Eftersom många äldre människor, såväl som cancerpatienter och annan svaga personer, dukar under av lunginflammation till följd av virusinfektioner, kan en liten insats med större tillskott av D-vitamin potentiellt rädda miljontals liv.

D-vitamin skyddar också mot bronkit och astma

Bronkit och astma följer ofta i kölvattnet av virusinfektioner som förkylning och influensa.
Annan forskning visar att D-vitamin skyddar mot bronkit och astma genom två mekanismer: genom att långsiktigt stärka immunförsvaret och genom att motverka olämpliga inflammationer.
Naturligtvis måste vi kunna bekämpa en infektion snabbt och effektivt, men immunförsvaret får inte överreagera så att det uppstår kroniska inflammationer. Därför har D-vitaminet också stor betydelse i förebyggandet av bronkit, astma och många andra tillstånd som kännetecknas av inflammationer.
Enligt en studie publicerad i tidskriften Nutrients 2015 är D-vitaminet direkt och indirekt involverat i regleringen av T-celler och deras bildning av olika cytokiner, som är markörer för inflammation.

När vi känner besvär vid en influensa beror det inte på viruset utan på immunförsvarets bildning av cytokiner.

Hur mycket D-vitamin kan vi själv bilda?

Det är lätt att bilda 20–100 mikrogram under en bra sommardag i lätta sommarkläder. Men äldre och personer med mörk hud har svårare att bilda vitaminet. Överskott av D-vitamin lagras i levern för senare användning. Men lagren töms mer eller mindre ut under vintern och våren. Om man inte får tillräckligt med sommarsol och använder för mycket solskyddsfaktor riskerar man att få kronisk brist.

RI och verkliga behov av D-vitamin

I Danmark innehåller vanliga vitamintabletter bara 5 mikrogram, vilket är RI (referensintag) för vita vuxna under 70 år. Många forskare menar nu att vi behöver mycket mer för att immunförsvaret ska fungera optimalt.
På marknaden finns det starka tillskott med 20–80 mikrogram, och det verkliga behovet beror på ålder, hudtyp, BMI, kroniska sjukdomar som diabetes samt intag av kolesterolsänkande läkemedel (statiner).
Här bör det dessutom tilläggas att aktivering av den D-vitaminform som vi bildar från solen eller får genom tillskott, kräver tillräckligt med magnesium.
Eftersom D-vitamin är ett fettlösligt vitamin får vi det bästa utnyttjandet i tillskott som kapslar, där D-vitaminet är bundet till olja.

Optimala värden i blodet kräver tillskott

Man mäter D-vitaminnivåerna i blodet som 25-hydroxyvitamin D3. I Danmark ligger de officiella gränsvärdena för D-vitamin i blodet på 50 ng/ml. Men många ledande forskare menar att man måste upp till hela 60–100 ng/ml för att på ett optimalt sätt förebygga sjukdomar. På våra breddgrader kräver det tillskott under vinterhalvåret.

Kan man få för mycket D-vitamin?

Man kan inte bilda för mycket D-vitamin via solen. När det gäller tillskott har den övre gränsen för dagligt intag av D-vitamin fastställts av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) till 25 mikrogram för spädbarn, 50 mikrogram för barn på 1–10 år och 100 mikrogram för äldre barn och vuxna, inklusive gravida och ammande.
Våldsamma doser som 100 gånger över RI under en längre tidsperiod kan medföra att kalcium fälls ut i njurarna och urinblåsan, och dessutom orsakar njursten. För höga kalciumnivåer i blodet kan orsaka illamående, huvudvärk och förstoppning. Vid graviditet kan förhöjda doser i blodet medföra fosterskador.
Man bör inte ta tillskott med D-vitamin om man lider av hyperkalcemi (förhöjt kalcium i blodet) eller har förhöjt fosfat i blodet, eftersom D-vitamintillskott kan förvärra dessa tillstånd. Magnesium och K2-vitamin hjälper till att leda bort kalciumet från blodet och avsätta det i benen. Vid sjukdomen sarkoidos måste man vara försiktig med tillskott när sjukdomen är aktiv.
Om man är osäker om dosstorlek kan man kontakta vården.

Referenser

D-vitamin – hvad er det og kan man få for meget d-vitamin. Illustreret Videnskab 2019

Essen MR et al. Vitamin D controls T cell antigen receptor signalling and activation of human T cells. Nat Immunol 2010

University of Copenhagen. Vitamin D crucial to activating immune Defences. 2010

Martineau Adrian et al. Vitamin D supplementation to prevent acute respiratory tract infections: systematic review and meta-analysis of individual participant data. The BMJ 2017

Urashima M, et al. Randomized trial of Vitamin D supplementation to prevent seasonal influenza A in schoolchildren. Am J Clin Nutr 2010

University of Colorado Anschutz Medical Campus. Vitamin D reduces respiratory infections. ScienceDaily November 2016

Cynthia Aranow. Vitamin D and the Immune system. J Investig Med. 2011

Qi Dai el al. Abstract CT093: Bimodal relationship between magnesium supplementation and vitamin D status and metabolism: Results from randomized trial. Cancer Research July 2018

https://netdoktor.dk/vitaminer/vitamind.htm

Pernille Lund. Immunforsvarets nye ABC. Hovedland. 2012

GO GOOGLE

Sök mer info onlineSök mer info online

Klicka här för att söka
mer info om vitamin D