Brist på selen ökar risken för virusinfektioner

– och de blir allt farligare!

Brist på selen ökar risken för virusinfektionerSelen har en avgörande betydelse för ett starkt immunförsvar. Men brist är vanligt, och det ökar risken för virusinfektioner som influensa och coronavirus från Kina, som redan anses som en global pandemi. Samtidigt är det problematiskt att selenbrist hos infekterade djur och människor medför att viruset muterar, vilket gör det mer aggressivt. Eftersom selen dessutom fungerar som en viktig antioxidant kan brist dessutom medföra att kroppen under en infektion utsätts för oxidativ stress. Det är ett tillstånd som kan orsaka vävnadsskador och komplicera virusinfektionen ytterligare. Därför är det viktigt att vi alltid är välförsedda med selen, vilket också gäller i försvaret mot andra virusinfektioner som herpes, hiv och hepatit. Detta framgår bland annat av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Nutrients.

Under historien har farliga virus dödat fler människor än alla krig och naturkatastrofer. Det antas att den mycket virulenta influensan spanska sjukan, som härjade 1918–1920, drabbade cirka 500 miljoner människor världen över och kostade 20–50 miljoner liv inom loppet av några få år. Aids, hepatit och ebola har också kostat miljontals människoliv. Nu råder det stor oro över den nya typen av coronavirus, som först identifierades i Kina och nu har spridit sig till andra världsdelar. Detta kommer vi närmare in på. Naturligtvis bör hygienen prioriteras, så att man undgår smitta. Men näringstillståndet har också en avgörande betydelse. I årtionden har forskningen avslöjat att brist på vissa näringsämnen medför att vi lättare blir smittade och att infektionerna blir mer komplicerade.

I detta avseende antas det att en miljard människor lider brist på selen, främst på grund av utarmad jord. Följaktligen är jorden selenfattig i Europa såväl som stora delar av Kina, Indien, Sydamerika, södra Afrika och sydvästra USA.

Immunsystemet kräver tillräckligt med selen – och mer vid infektioner

Selen ingår i omkring 25 selenberoende proteiner, så kallade selenoproteiner, som har betydelse för energiomsättningen, immunförsvaret och många andra livsviktiga funktioner.
För det första är selenoproteinerna viktiga för det icke-specifika medfödda immunförsvaret. Det fungerar som en stormtrupp, som slåss mot de flesta bakterier utan att vi märker något alls.
För det andra har selenoproteinerna betydelse för det specifika förvärvade immunförsvaret, som utvecklas efter födseln och som har förmågan att specialisera sig och bilda antikroppar och immunitet.
I en amerikansk studie har exempelvis tillskott med 200 mikrogram selen ökat aktiviteten hos de vita blodkropparna (T-mördarceller) med 118 procent och NK-cellerna (natural killer cells) med 82 procent. Denna ökning ger därför bättre skydd mot infektioner.
För det tredje fungerar flera selenoproteiner som olika antioxidanter, som skyddar de friska cellerna när immunförsvaret går till attack.

  • När man får en infektion sjunker blodets seleninnehåll drastiskt.
  • Detta beror på att kroppens immun- och antioxidantförsvar kräver mer selen när de är aktiva.

Selen motverkar att virusinfektioner skapar farlig oxidativ stress

Fria radikaler är både livsviktiga och livsfarliga. Fria radikaler är några mycket aggressiva syremolekyler med en oparad elektron som stjäl elektroner från andra molekyler – på gott och ont. De kallas också för ROS (Reactive Oxygen Species), och spelar en viktig roll för flera fysiologiska funktioner som cellsignalering och programmerad celldöd (apoptos). ROS är också en naturlig biprodukt från cellernas energiomsättning, som sker i mitokondrierna.
När vi väl har fått en virusinfektion bildar immunsystemets vita blodkroppar kaskader av ROS i form av väteperoxid och superoxid, som fungerar som ett missilvapen under attacken av virus och andra mikroorganismer. Produktionen av inflammationsfrämjande cytokiner efterlämnar också större mängder ROS.
Men det är mycket viktigt att ROS hålls i styr, så att de aggressiva fria radikalerna bara utför sina specifika uppgifter och inte orsakar cellskador och oxidativ stress i kroppen.
Vid oxidativ stress föreligger det en obalans mellan ROS och cellernas antioxidantförsvar. Detta medför att ROS löper amok och orsakar destruktiva kedjereaktioner inuti och mellan cellerna. Cellmembranens lipider (fettämnen) samt DNA och andra proteiner är särskilt sårbara för ROS. Detsamma gäller för det livsviktiga kolesterolet, som flyter i blodet.
ROS påverkan ökar också under åldringsprocesserna och miljöpåverkan som tobaksrökning, tungmetaller, medicin, solens UV-strålar och elektromagnetisk strålning.
Sammantaget banar oxidativ stress väg för cellskador och utveckling av ett antal kroniska sjukdomar som åderförkalkning, diabetes och cancer. Därför är det också viktigt att vi bekämpar infektioner snabbt och effektivt.
Det är dokumenterat att produktionen av ROS ökar drastiskt och orsakar oxidativ stress under infektioner orsakade av influensavirus, Epstein-Barrvirus (kyssjukan), hiv, hepatit B och C och andra virus. Följaktligen kan oxidativ stress komplicera virusinfektioner.
Det innebär samtidigt att kroppen under en virusinfektion får ett ökat behov av antioxidanter som selen.
Det visar sig nämligen att selen tillhör de särskilt kraftfulla antioxidanterna GPx-enzymer (glutationperoxidas), som har unika förmågor att neutralisera de speciella formerna av ROS, väteperoxid och organiska hydroperoxider innan de orsakar skador på grund av oxidativ stress. Och inga andra antioxidanter kan ersätta de selenhaltiga GPx-enzymerna.

Första upptäckterna av livshotande virus i Kina på grund av selenbrist

I Keshan-provinsen i nordöstra Kina, där jorden är extremt fattig på selen, upptäckte man en dödlig hjärtsjukdom som nu kallas Keshans sjukdom. Den orsakas av ett annars harmlöst RNA-virus, coxsackie, som immunförsvaret inte kan bekämpa vid brist på selen. Redan 1965 började kineserna i området att förebygga och utrota den fruktade sjukdomen med selentillskott.
Som nämnts beror Keshans sjukdom på en extrem brist på selen. Men mindre brister kan också minska motståndskraften. Åtskilliga studier har efterhand visat att selen har en speciell förmåga att förebygga olika virusinfektioner, om vi väl får tillräckligt för att mätta alla de olika selenoproteinerna.

Coronavirus – från harmlöst till livshotande

Coronavirus är en familj av RNA-virus som finns hos fåglar och däggdjur. Coronavirus är orsak till en stor andel vanlig förkylning hos vuxna. En variant av coronavirus är orsaken till SARS (Severe Acute Respiratory Syndrome), som startade i Kina 2002 och har kostat mer än 800 liv.
Den nya typen av coronavirus, 2019-nCoV, upptäcktes i miljonstaden Wuhan i Kina i december 2019. Den kommer ursprungligen från fladdermöss eller ormar, och epicentret tros vara en marknad i Wuhan.
Denna nya typ av coronavirus angriper de nedre luftvägarna, där det kan medföra bronkit och lunginflammation i kombination med feber. De flesta infektionsfall har varit milda. Men det verkar som om cirka 20–25 procent av de smittade blir allvarligt sjuka, och detta särskilt om immunförsvaret redan är svagt. Dödstalet stiger, och smittan har nu spridit sig till flera länder i öst, Europa, USA, Kanada och Australien.
Det arbetas på högtryck för att utveckla ett vaccin, men det tar tid, och kroppens immunförsvar bör under alla omständigheter vara välutrustat. För till skillnad från ett vaccin, som bara är riktat mot en viss virustyp, måste immunförsvaret kunna attackera alla farliga mikrober hela tiden.
Därför är det relevant att titta närmare på den omfattande forskning som redan finns om selen samt andra RNA-virus.

Selen förhindrar förkylningsvirus, influensavirus och andra RNA-virus från att mutera

Många infektioner ger livslång immunitet. Men när vi drabbas av upprepade infektioner med förkylning, influensa och herpes beror det på att dessa virus, liksom coxsackievirus och coronavirus, är bra på att mutera. De olika RNA-virusen kan följaktligen ändra utseende eller antigener och föra immunförsvaret bakom ljuset, så att immuniteten uteblir. Immunförsvaret måste därför börja om – igen och igen. Detta gäller särskilt när motståndskraften är nedsatt. Och här spelar selen en avgörande roll.
Professor Melinda A. Beck, ansluten till University of North Carolina, USA, har avslöjat att möss infekterade med coxsackie- eller influensavirus A kombinerat med selenbrist har ökade mutationer av dessa RNA-virus. Möss med selenbrist har därför svårare att bekämpa infektioner med coxsackie- eller influensavirus jämfört med möss som inte lider av selenbrist. De infekterade möss som led brist på selen utvecklade också allvarliga lungkomplikationer till följd av infektionerna, medan de möss som hade tillräckligt med selen bara fick milda symtom.
Selen är alltså avgörande för att aktuella virusinfektioner inte alls uppstår, eller att de får ett milt och snabbt förlopp.

  • Selen har stor betydelse för att influensavirus och andra RNA-virus inte muterar.
  • Det är heller ingen slump att nya farliga virusstammar ofta kommer från selenfattiga områden i Kina, Centralafrika och Sydostasien.

Ju mindre selen i blodet, desto större är dödligheten i aids

Det finns två typer av hiv (humant immunbristvirus). Hiv-1 är det mest virulenta och har spridit sig över hela världen, medan hiv-2 mest påträffas i Västafrika.
Hiv attackerar flera av immunförsvarets vita blodkroppar (T-celler, monocyter, makrofager och dendritiska celler), och sjukdomen kan utvecklas till aids, som har kostat miljontals människoliv. Det finns inget vaccin, men kombinationsbehandlingen har lyckligtvis förbättrats mycket.
Hiv är också ett RNA-virus med en formidabel förmåga att mutera. Eftersom hiv-infektionen är kronisk orsakar den oxidativ stress och ett ökat behov av antioxidanter som selen.
Hos hiv-infekterades personer med låga selenkoncentrationer i blodet har man hittat färre T-hjälparceller, snabbare utveckling av aids och 20 procent högre risk att dö av sjukdomen.
Det har också visat sig att ju mindre selen det finns i jorden, desto större är dödligheten i aids i de aktuella områdena. Detta framgår av en amerikansk studie där man jämförde de två faktorerna i olika delstater.
Det visar sig dessutom att blodets seleninnehåll sjunker långt innan hiv-positiva personer känner sig sjuka. Det är som en tickande bomb, som kan multiplicera den hiv-positivas risk att dö i aids. Detta beror på flera faktorer: att immunförsvaret fungerar dåligt, att det föreligger oxidativ stress och att selen saknas till andra vitala funktioner i kroppen. Å andra sidan ökar chansen att leva längre och bättre med sjukdomen ju mer selen man har i blodet.

Hepatit och andra virus

Idag är omkring 3 procent av världens befolkning smittade med hepatit C, vilket motsvarar cirka 170 miljoner människor. Detta virus attackerar både levern och immunförsvarets celler. 80 procent av patienterna utvecklar kronisk leverinflammation, 2 procent utvecklar skrumplever och 1–5 procent utvecklar levercancer. Många med hiv utvecklar också hepatit C. Sjukdomen kännetecknas av oxidativ stress i levern. Man har också hittat lägre koncentrationer av de seleninnehållande antioxidanterna GPx-enzymer hos patienter med hepatit C, jämfört med friska individer.
Studier visar att brist på selen och zink ökar risken för att sjukdomen blir kronisk och livshotande.
Andra studier har visat att tillskott med selen till patienter med hepatit B minskar risken för att sjukdomen utvecklas till levercancer. Men när man upphörde med selentillskotten blev risken för att drabbas av levercancer densamma som för patienterna i kontrollgruppen.

Selenets funktion inom immunförsvaret

  • Bidrar till de vita blodkropparnas bildande av ROS som attackerar mikrober och cancerceller.
  • Bidrar till snabb celldelning och kommunikation.
  • Förhindrar virus från att mutera.
  • Fungerar som en antioxidant som motverkar oxidativ stress.
  • Motverkar kroniska inflammationer, som är den röda tråden i de flesta kroniska sjukdomar.
  • Behovet ökar under infektioner.

Selenkällor och tillskott

Selen finns huvudsakligen i fisk, skaldjur, inälvsmat, ägg, mejeriprodukter och paranötter. Skandinaviska grödor är generellt fattiga på selen, och det verkar också vara svårt att få tillräckligt med selen genom att äta fisk och skaldjur fem gånger i veckan.
Selenoprotein P är ett viktigt seleninnehållande protein, och den används som markör för blodets selenstatus. Men studier visar att RI, som är satt till 55 mikrogram, inte är tillräckligt för att mätta selenoprotein P. För att mätta selenoprotein P måste man få cirka 100 mikrogram selen om dagen, vilket är ungefär dubbelt så mycket som de officiella rekommendationerna.
Under infektioner kan behovet av selen öka ytterligare.
I de flesta humana studier har man använt doser på 100–200 mikrogram selen. I Danmark finns det bara ett godkänt selenläkemedel (med selenjäst) för förebyggande och behandling av selenbrist, där 100–200 mikrogram rekommenderas. Det motsvarar 1–2 tabletter.
Tillskott med selenjäst, som innehåller många selenoproteiner, ger en större likhet med selenvariationen i selenrik kost.
Enligt WHO ligger den övre gränsen på 400 mikrogram selen dagligen.

Obs! Glöm inte D-vitamin, C-vitamin och zink i kampen mot virusinfektioner

Som beskrivits i tidigare artiklar på den här webbplatsen är det ingen slump att virusinfektioner ofta uppstår under vintermånaderna, då bristen på D-vitamin är mer utbredd.
Vi behöver även C-vitamin och zink, som också stärker immunförsvaret och motverkar oxidativ stress.

Referenser

Frederik Guy Hoff Sonne. Coronavirus: Hvad er den nye virus, som kinesere er døde af? Videnskab.dk 21. januar 2020

Olivia M. Guillan et al. Selenium, Selenoproteins and Viral Infection. Nutrients 2019

Jones GD et al. Selenium deficiency risk predicted to increase under future climate change.

Proceedings of the National Academy of Sciences, 2017

Lutz Shomburg. Dietary Selenium and Human Health. Nutrients 2017

Hoffmann Peter R et al. The influence of selenium on immune responses. Mol Nutr Food Res.

Arthur John R et al. Selenium in the Immune System. The Journal of Nutrition. 2003.

Hertz Niels. Selen et livsvigtigt spormineral. Ny Videnskab 2002

Beck MA, Levander OA. Host nutritional status and its effect on a viral pathogen. J Infect Dis. 2000.

Cowgill U.M. The distribution of selenium and mortality owing to acquired immune deficiency syndrome in the continental Unites States. Biol Trace Elem 1997.

 

GO GOOGLE

Sök mer info onlineSök mer info online

Klicka här för att söka
mer info om selen