Östrogenbalans kräver jod, D- vitamin, magnesium och selen

Östrogenbalans kräver jod, D- vitamin, magnesium och selenÖstrogenbalans har en avgörande betydelse för bland annat fertilitet, slemhinnor, humör, sexlust, ben och cancerförebyggande. Det finns många myter om östrogen, som bara är en allmän benämning för de tre formerna östradiol, östron och östriol. Men dessa i sig har mycket olika funktioner. Östrogenerna hör liksom progesteron, stresshormoner och testosteron till steroidhormonerna, där det ena hormonet byggs upp utifrån det andra med hjälp av enzymer. Dessa enzymer kräver ett antal näringsämnen, och här kommer vi titta närmare på jod, D-vitamin, magnesium och selen. För om vi lider brist på dessa näringsämnen kan det bland annat öka risken för många hormonella störningar, däribland värmevallningar, torra slemhinnor, urinblåseproblem och bröstcancer. Nedanför kan du också läsa mer om hormonstörande ämnen, hormonbehandling och bioidentiska hormoner.

Våra hormoner fungerar som kemiska budbärare, som främjar eller hämmar olika processer, och det måste alltid finnas en form av balans.
Hypofysen är ett överordnat organ som med hormoner påverkar sköldkörteln, binjurarna och äggstockarna till att producera andra hormoner. Få människor, även i medicinska kretsar, är dock medvetna om att det finns olika östrogener med helt olika funktioner, och som är avgörande för hälsan och korrekt behandling vid sjukdom.

Steroidhormonernas uppbyggnad och nedbrytning

Kolesterol är grundkomponenten i alla steroidhormoner, där särskilt de tre östrogenerna samt progesteron, testosteron och stresshormonet kortisol bör nämnas. De olika steroidhormonerna har mindre variationer, och de omvandlas i den så kallade steroidkedjan till andra steroidhormoner, nästan som legoklossar, som noggrant monteras ihop, tas isär, byggs upp och bryts ner – allt efter kroppens behov.

Förenklad översikt över steroidhormonerna

Kolesterol (är grundkomponenten)        
       

Progesteron

Kortisol    
       
Androstenidion Östron Östriol
  ↑↓    
Testosteron Östradiol  
       
Östriol        
Kolesterol är grundkomponenten, och det ena hormonet är en förutsättning för det andra. Observera att stresshormonet kortisol lägger beslag på progesteron och därmed alla andra könshormoner.

Det finns tre olika östrogenerna

Egentligen finns det inget hormon som heter östrogen, eftersom det är en allmän benämning som ofta används urskillningslöst. I praktiken är det oerhört viktigt att skilja mellan de tre formerna östradiol, östron och östriol, som har mycket olika funktioner.

Östrogen Funktion
Östradiol
”Det farliga hormonet”
Endast ”kvinnligt östrogen”. Bildas främst i äggstockarna. Ger kvinnliga former och möjliggör graviditet. Får kroppen att lagra fett. Ökar celltillväxten. För stora mängder ökar risken för övervikt, inflammation och cancer.
Östron
”Det lata hormonet”
Lagringshormon i fettvävnad som kan omvandlas till östradiol och östriol.
Östriol
”Det flitiga hormonet”
Håller alla slemhinnor fuktiga och motståndskraftiga. Viktigt för hud, ben, humör och sexlust. Motverkar de inflammationsfrämjande och cancerframkallande effekterna av östradiol. Bildas av alla i levern och binjurarna.

Visste du att östriol, ofta kallas ett svagt östrogen, har den starkaste effekten på slemhinnorna och att alla bildar det?

Jod kan upprätthålla balansen mellan de tre östrogenerna

Jod finns främst i fisk, skaldjur, tång och andra maritima källor. Eftersom den svenska jorden är fattig på jod tillsätts det ofta sedan 1920-talet i bordssalt för att förebygga struma. Men mycket tyder på att det inte täcker det faktiska behovet.
Man har länge antagit att jods enda funktion är att ingå i sköldkörtelns hormoner, som styr ämnesomsättningsprocesserna. Men nyare forskning visar att jod också har betydelse för äggstockarna, östrogenbalansen och omsättningen av fettsyror.
Dr Med. David Brownstein har tidigare sammanställt övertygande data som avslöjar att jod kan bidra till att upprätthålla rätt balans mellan de tre östrogenerna: östradiol, östriol och östron.
Om vi ​​bildar för mycket östradiol jämfört med östriol och progesteron, ökar risken för inflammationer, bröstcancer och andra hormonella obalanser.

  • När man bildar för mycket östradiol jämfört med progesteron och östriol, talar man om östrogendominans, vilket skapar grunden för många hormonella störningar.
  • Östrogendominans kan också orsakas av hormontillskott som Vagifem (med östradiol) där dosen är för hög.
  • Många hormonella störningar orsakas i verkligheten av brist på progesteron och östriol på grund av stress och nedsatt enzymaktivitet.

Jodbrist ökar risken för hormonella obalanser och bröstcancer

Äggstockarna innehåller störst mängder jod, näst efter sköldkörteln. Det innebär att jodbrist kan medföra förändringar i äggstockarnas produktion av östrogener samt förändringar i bröstcellernas östrogenreceptorer.
Amerikanska forskare har funnit att kvinnor som lever i områden med jodbrist bildar mer östrogen (östradiol), samtidigt som celler i bröstvävnaden ökar deras känslighet för östrogen. Båda dessa faktorer ökar risken för bröstcancer.
Bröst, prostata, sköldkörtel och nervsystem innehåller vävnader som omvandlar omega-6-fettsyran AA (arakidonsyra) till delta-jodlakton. Denna jodförening orsakar cancerceller och utslitna celler att begå programmerat självmord, apoptos, vilket är en livsviktig funktion. Men cancerceller kan bara utföra denna apoptos om jodnivån är tillräckligt hög.
Jods förmåga att skydda mot bröstcancer har avslöjats i djurstudier. Epidemiologiska studier visar att befolkningsgrupper som får mer jod genom kosten löper lägre risk att utveckla bröstcancer. Det betyder med andra ord att tillräckliga mängder jod i kosten spelar en viktig roll i förebyggandet av den fruktade sjukdomen.
Jod skyddar mot bröstcancer genom att reglera östrogenbalansen och genen MCF-7 i bröstcancerceller. Detta framgår av en studie som publicerats i tidskriften International Journal of the Medical Sciences. Forskarna bakom studien föreslår därför att jodtillskott kan vara relevant som kompletterande farmakologisk behandling av hormonberoende bröstcancer.

Fluorämnen och brom tränger undan jod

Jod, fluor och brom tillhör de halogener som har många gemensamma särdrag och därför kan tränga undan varandra. Många fluorämnen och brom är giftiga, och ju fler föreningar vi utsätts för desto mer jod behöver vi.
Fluorämnen som fluorid används i tandkräm och munsköljningsmedel. Polyfluorerade ämnen (PFC) finns exempelvis i teflonpannor, pizzakartonger, bakpapper, regnkläder och impregnering.
Enligt studier från danska miljöstyrelsen är det danska grundvattnet på många ställen så förorenat med andra fluorämnen, som PFOS och PFOA, att experter kräver handling nu.
Brom finns bland annat i bekämpningsmedel samt bromerade flamskyddsmedel i textilier, plast, datorer och tv-apparater.
Det kan alltså löna sig att undvika dessa föreningar så långt som möjligt. Dessutom bör man se till att spotta ut fluortandkrämen ordentligt, välja köksredskap utan teflon och köpa miljömärkt bakpapper.

  • Jod hjälper till att utsöndra toxiner från kroppen – särskilt halogener som fluor, brom och klor.
  • Förgiftning med fluor, brom och klor ökar också behovet av jod.

Hur mycket jod behöver vi egentligen?

De officiella rekommendationerna ligger på 150 mikrogram dagligen för vuxna. Men enligt ledande forskare är detta otillräckligt, och vi måste upp på cirka 2–5 mg dagligen för att vara optimalt försedda. Denna mängd är också i linje med den övre gräns som fastställts av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). Vid dysfunktion i sköldkörteln och cancer kan det vara nödvändigt med 15–50 mg dagligen, men här bör man alltid rådfråga en läkare.

Jodföreningar och tillskott

Sunda och friska människor kan enkelt få mer organisk jod i kosten genom fisk, skaldjur och tång, som producerar en del jod i form av jodider. Tillskott med Kelp och Spirulina är också goda jodkällor. Man måste dock se till att råvarorna inte kommer från förorenade vatten.
Tillskott med kaliumjodid (KI) finns som tabletter.
Lugols jod, som är uppkallat efter den franska läkaren J. GA Lugol, är en lösning med 5 % jod och 10 % kaliumjodid uppblandad med 85 % destillerat vatten. Den mesta forskningen av tillskott baseras på Lugols jod, vilket tydligen är säkrare i större doser.
Som nämnts bör man rådfråga en läkare vid större mängder tillskott, och man kan eventuellt vända sig till en läkare specialiserad i ortomolekylär medicin.
Om man lider av Hashimotos sjukdom, som orsakar låg ämnesomsättning, bör man inte ta tillskott med jod förrän kroppen då är välförsedd med selen.

Vilket salt ska man välja?

Havssalt och Himalayasalt innehåller flera andra mineraler och salter som är hälsosamma. Men det innehåller inte så mycket tillsatt jod som vanligt bordssalt. Därför bör man få tillräckligt med jod från andra källor om man använder havssalt i matlagningen.
Man bör undgå raffinerat bordssalt med antiklumpningsmedel som aluminium.
Vill man ändå ha det fina bordssaltet kan man välja Seltin, som innehåller extra jod plus kaliumklorid och magnesiumsulfat.

D-vitamin liknar ett steroidhormon

Den högtstående sommarsolen är den viktigaste källan till D-vitamin, men den moderna livsstilen och det mörka vinterhalvåret gör att många hamnar i underskott.
D-vitamin är viktigt för ben, muskler, immunförsvar och celldelning. De flesta av kroppens celler har receptorer för D-vitamin, och man antar att de reglerar 5–10 procent av våra gener, bland annat genom viktiga på-och-av-funktioner. I detta avseende visar en studie publicerad i tidskriften Toxicological Research att D-vitaminet är involverat i enzymprocesser som reglerar syntesen av olika steroidhormoner, däribland östradiol och progesteron.

D-vitaminbrist har blivit mer utbrett under de senaste årtiondena på grund av

  • Fler inomhustimmar.
  • Fler överviktiga.
  • Solskräck.
  • Solskyddsfaktor.
  • Långvarigt bruk av kolesterolsänkande läkemedel.
  • Fler med mörk hud.
  • Åldringsprocesser.

D-vitamin kan minska mängden östrogen

Tillskott med D-vitamin kan minska mängden östrogen i blodet och därmed minska risken för bröstcancer. Detta gäller också för överviktiga kvinnor, som ofta har högre mängder östrogen i blodet.
Detta framgår av en studie genomförd vid Fred Hutchinson Cancer Research Center, Seattle, USA. Det handlade om en randomiserad, kontrollerad studie med 218 överviktiga och feta kvinnor som hade för låga mängder D-vitamin i bloden innan studien påbörjades. Under ett år ingick hälften av kvinnorna i ett viktminskningsprogram samt fick ett dagligt tillskott av 50 mikrogram D-vitamin. Den andra hälften av kvinnorna ingick också i ett viktminskningsprogram, men de fick placebo istället för D-vitamin.
Forskarna fann att de kvinnor vars D-vitaminnivå i blodet steg mest hade den största minskningen av östrogen i blodet. Detta innebär en potentiellt minskad risk för bröstcancer, eftersom för mycket östrogen i form av östradiol har visat sig öka risken för bröstcancer.
De officiella rekommendationerna för D-vitamin för vuxna ligger på 5 mikrogram, vilket bara är en tiondel av vad kvinnorna fick i studien.

Blodets innehåll av D-vitamin bör vara minst 60 ng/ml

Höga nivåer av D-vitamin i blodet kan sänka risken för att utveckla cancer med cirka 20 procent. Följaktligen har forskare från University of California San Diego School of Medicine funnit att blodets nivå av D-vitamin bör ligga på minst 60 ng/ml (nanogram per milliliter). Detta är mycket högre än de officiella amerikanska rekommendationerna, som ligger på minst 20 ng/ml, och något högre än miniminivån i Danmark, som ligger på 50 ng/ml

Forskning visar att D-vitamin har flera cancerförebyggande egenskaper

  • Stärker immunförsvaret, vars uppgift är att förstöra onormala celler.
  • Hämmar inflammationer.
  • Reglerar många genaktiviteter.
  • Reglerar östrogennivån.

Brist på D-vitamin förvärrar prognosen för kvinnor med bröstcancer

I en tidigare brasiliansk studie, som presenterats på denna webbplats, tittade forskarna närmare på förhållandet mellan brist på D-vitamin före den vanliga bröstcancerbehandlingen och prognosen. Det visade sig att brist på D-vitamin förvärrade prognosen för kvinnor med bröstcancer. Undersökningen avslöjade mer specifikt att de kvinnor som hade otillräckliga mängder D-vitamin eller uttalad brist i allmänhet fick större tumörer och fler metastaser. De drabbades också av attacker i fler lymfkörtlar. Efter justering för BMI, ålder och tid efter klimakteriet visade det sig dessutom att brist på D-vitamin hade ett signifikant samband med negativa östrogenreceptorer. Forskarna drog slutsatsen att brist på D-vitamin i allmänhet var kopplat till en sämre prognos för kvinnor med bröstcancer.

Det är inte tillräckligt att behandla bröstcancer med kirurgi, kemoterapi och strålning

Man måste också optimera blodets innehåll av jod, D-vitamin, magnesium, selen och andra näringsämnen som kroppen eventuellt lider brist på.

Kan D-vitamin vara ett nytt alternativ till antiöstrogener?

Det har tidigare visats att viktminskning kan sänka nivåerna av östrogen betydligt, och nu visar forskning att D-vitamin har samma effekt. Detta är om man får tillräckliga mängder, så att blodets nivå hamnar inom det normala intervallet. Men forskarna är fortfarande oeniga om de optimala nivåerna. Det är också möjligt att tillskott med större mängder D-vitamin kan bli ett nytt alternativ utan biverkningarna till antiöstrogenläkemedel som Tamoxifen, som är förbundet med vissa biverkningar.

Optimala mängder D-vitamin i blodet kräver tillskott

  • Det är möjligt att få mätt kroppens status av D-vitamin genom ett blodprov.
  • I Danmark ligger de officiella gränsvärdena för D-vitamin i blodet på 50 ng/ml.
  • Men många ledande forskare menar att man måste upp på hela 60–100 ng/ml för att på ett optimalt sätt förebygga sjukdomar.
  • Därför rekommenderas starka tillskott under vinterhalvåret och i andra situationer där man inte bildar tillräckligt med D-vitamin.

Magnesium för utnyttjande av D-vitamin och stresströskel

Med hjälp av solljuset bildar vi ett förstadium till D-vitamin utifrån ett kolesterol i huden. Men därefter beror förmågan att använda vitaminet på flera faktorer. För D-vitaminet måste först omvandlas i levern till 25-hydroxyvitamin D3, och därefter till en aktiv form i njurarna. Och dessa enzymprocesser kräver magnesium. Brist på magnesium kan alltså medföra att vi inte kan utnyttja D-vitamin från sol eller tillskott tillräckligt väl.
Magnesium kan också stödja nervsystemet och göra nytta om man lider av stress, spänningar och sömnlöshet, som indirekt kan skada östrogenbalansen.

Selen, östrogenbalans och bröstcancer

Selen är ett spårämne som ingår i en rad enzymer med betydelse för energiomsättningen, fertiliteten, immunförsvaret och hormonbalansen. Selen är dessutom en viktig antioxidant.
Selen kan skydda mot bröstcancer genom att reglera östrogenbalansen och genen MCF-7. Detta framgår av en studie publicerad i Cancer Research. Selen kan dessutom skydda mot bröstcancer och andra cancerformer genom att hämma inflammationer, främja naturlig celldöd (apoptos) och minska blodtillförseln till tumörer.
Selen spelar en viktig roll i det långsiktiga förebyggandet av bröstcancer. Men eftersom marken i Europa är fattig på selen är det svårt att få tillräckligt genom kosten.
De officiella rekommendationerna, RI, är satta till 55 mikrogram. Men många ledande forskare rekommenderar cirka 100 mikrogram dagligen. Denna dos mättar selenoprotein P, som används som markör för att mäta kroppens selenstatus.
Men även om fisk och skaldjur räknas som goda källor kan vi inte mätta selenoprotein P ens genom att äta fisk och skaldjur fem dagar i veckan. Detta framgår av en studie som har utförts av forskare från bland annat Kræftens bekæmpelses (den danska motsvarigheten till Cancerfonden).
Tillskott baserade på selenjäst, som innehåller selenföreningar, ger den största likheten med selenvariationen i selenrik kost.

Hormonbalansen kräver också anpassning med fettvävnad

  • Smala kvinnor drabbas oftare av besvär i klimakteriet. Detta beror på att de har svårare att kompensera för förlusten av östrogen, eftersom mängden av lagringshormonet östron är begränsad i den sparsamma fettvävnaden.
  • Överviktiga kvinnor löper större risk för PCOS.
  • Överviktiga kvinnor löper också större risk för bröstcancer, eftersom överskottet av fettvävnad kan orsaka inflammation och bildande av för mycket östrogen (östradiol).

Hormonbehandling i klimakteriet

Det är naturligtvis bäst att tackla hormonella besvär i klimakteriet genom en hälsosam kost som stabiliserar blodsockret, eventuella kosttillskott, viktreglering och minskad stress.
Icke desto mindre ordinerar läkaren ofta receptbelagda Vagifem med bioidentisk östradiol. Men för mycket östradiol är som nämnt förknippat med allvarliga biverkningar som inflammationer och bröstcancer, och ofta uteblir den önskade effekten.
Om man lider av torra slemhinnor, upprepad urinvägsinfektion eller andra besvär på grund av östriolbrist, har man särskilt behov av en produkt som Ovestin, som innehåller bioidentiskt östriol. Ovestin kan till och med köpas direkt över disk på apoteket.
Ovestin med östriol är heller inte förbundet med samma biverkningar som Vagifem, som innehåller östradiol. Men tyvärr framgår skillnaden mellan de två östrogenpreparaten såväl som skillnaden mellan biverkningar och överdoseringar inte av bipacksedlarna.
Det rekommenderas vanligtvis att kombinera östrogen- med progesteronbehandling, så att det blir en slags balans. Det är lagligt att köpa progesteron för eget bruk från andra EU-länder, där det kan köpas direkt över disk, som exempelvis i Frankrike.
Boken Naturlig Hormonterapi – opgør med østrogenmyten, skriven av Anette och Jens-Ole Paulin, har nyligen publicerats i en uppdaterad utgåva, och i den finns mer information om ämnet baserat på årtionden av forskning.

  • Bioidentiska hormoner är helt identiska med kroppens egna.
  • Det är inte växtöstrogener från rödklöver, linfrön, soja och andra växter.

Referenser

Anette Paulin og Jens Ole Paulin. Naturlig hormonterapi – opgør med østrogenmyten. Vingholm 2019

Kristian Sjøgren. Derfor skal der være jod i dit husholdningssalt. Videnskab.dk den 31 oktober 2018

Rychlik W. The need for iodine supplementation. OMS 12.06. 2017

Frederick R. Stoddard et al. Iodine Alters Gene expression in the MCF7 Breast Cancer Cell Line: Evidence for an Anti-Estrogen Effect of Iodine. International Journal of Medical Sciences. 2008

Michael B Zimmermann et al. Iodine Deficiency and Thyroid Disorders. The Lancet Diabetes & Endocrinology 2015

Weiping Teng et al. Effect of Iodine Intake on Thyroid Diseases in China. New England Journal of medicine 2006

De Sousa Almeida-Filho B et al. Vitamin D is associated with poor breast cancer prognostic features. J Steroid Biochem Mol Biol 2017

So-Hye Hong et al. Effects of Vitamin D3 on Biosynthesis of Estrogen in Porchine Granula Cells via Modulation of Steroid Enzymes. Toxicological Research. 2017

Hutch News. High blood levels of vitamin D linked to reduced estrogen – and potentially lower breast cancer risk

Susan Scutti: High Blood Levels of Vitamin D Help Protect Women Over 50 From Cancer: Study

Anne Marie Uwitonze, Mohammed S Razzaque. Role of magnesium in Vitamin D Activation and Function. The Journal of the American Osteopatic Association. 2018

Lee SO et al. Selenium disrupts estrogen signaling by altering estrogen receptor expression and ligand binding in human breast cancer cells. Cancer Res 2005

New Links between selenium and cancer prevention. HRB. December 2017

Clark LC et al: Effects of Selenium Supplementation for Cancer Prevention in Patients with Carcinoma of the Skin. JAMA: 1997.

Lutz Shomburg. Dietary Selenium and Human Health. Nutrients 2017

http://iodineresearch.com/hormones.html

Pernille Lund. Sund og smuk hele livet. Ny Videnskab. 2016

GO GOOGLE

Sök mer info onlineSök mer info online

Klicka här för att söka
mer info om vitamin D

Pin It