Ökat fokus på mitokondriella sjukdomar

- som rör cancer, Parkinsons och andra neurologiska störningar

Ökat fokus på mitokondriella sjukdomarMitokondrierna är cellernas kraftverk som levererar energi med hjälp av syre, Q10, selen och andra näringsämnen. Den tyske nobelpristagaren professor Otto Warburg bevisade för cirka 100 år sedan att även om cancer kan ha många sekundära orsaker, så finns det bara en huvudsaklig orsak: nämligen förändringar i mitokondriernas omsättning av syre. I boken Tripping Over the Truth beskriver molekylärbiologen Travis Christofferson hur samtida forskare bekräftar Warbugs teorier, och att vi borde ha en helt annan inställning till förebyggande och behandling av cancer. Andra studier visar att Parkinsons, migrän, demens, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi, epilepsi och andra neurologiska störningar också kan bero på defekter i mitokondrierna, som har många andra funktioner än energitillförsel. Vi bör därför ta väl hand om mitokondrierna under hela livet.
Man kan också läsa mer om keto-dieten, som optimerar mitokondriernas energiomsättning vid olika mitokondriella sjukdomar.

När vi har ätit eller druckit transporteras de energiproducerande ämnena från kolhydrater, fettämnen och proteiner med blodet ut till de olika cellerna i organ och vävnader. Alla cellerna innehåller vardera några små bönformade kraftverk som kallas mitokondrier, och det är här kalorierna omvandlas till energi med hjälp av syre, Q10, selen och andra näringsämnen.
Q10 bidrar mer specifikt till att mitokondrierna kan bilda kemiskt koncentrerad energi i en molekyl som kallas ATP (adenosintrifosfat). När ATP har bildats skickas det ut från mitokondrierna för att göra nytta i resten av cellen. Här fungerar ATP som lagrad energi, eller ett laddat batteri, som används vid behov. Bildandet av ATP med hjälp av syre är en mycket effektiv energiform som ger 18 gånger så mycket energi som fermentering (jäsning) utan syre.
Mitokondrierna har också behov av aminosyran karnitin, som transporterar fettsyror in i cellerna, och fettsyrorna är faktiskt en mycket effektiv energiform som vi bara kan omvandla till ATP med hjälp av syre.

Människor lever i symbios med miljarder mitokondrier som betraktas som urbakterier.

Mitokondriernas många funktioner och vanliga mitokondriella sjukdomar

Mitokondrierna, som finns i de flesta av våra celler, är små så kallade organeller (organ inne i cellerna). De påminner om bakterier och har sitt eget arvsmaterial, mitokondrie-DNA (mtDNA), samt förmågan att reproducera sig självständigt inne i cellen.
Mitokondrierna har dock många andra livsviktiga funktioner som bland annat omfattar celldelning, kalciumsignalering, tillväxtövervakning och programmerad celldöd, så kallad apoptos. Det innebär att mitokondrierna också bär ett stort ansvar för cellernas hälsa, deras funktioner och förmågan att begå självmord när de är utslitna eller om DNA-skada har uppstått.
Vissa mitokondriella funktioner utförs endast i specifika celltyper. Således fungerar mitokondrierna som självständiga organeller, som tack vare mat och skydd i cellerna utför livsviktiga funktioner. Vårt hälsotillstånd beror alltså på den fina samexistens som föregår mellan cellerna och deras mitokondrier, en samexistens som också kallas symbios.
Men både i samband med olika sjukdomar och i samband med åldringsprocesser kan det dock inträffa olika förändringar i mitokondrierna. Forskningen pekar således på att cancer, migrän, demens, hjärtsvikt, kronisk trötthetssyndrom, fibromyalgi och neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons och epilepsi beror på dåligt fungerande mitokondrier.

Mitokondrierna spelar en central roll i följande funktioner:

  • Energiproduktion.
  • Reglering av cellens ämnesomsättning.
  • Kalciumsignalering.
  • Syntes av steroidhormoner (könshormoner).
  • Reglering av membranpotentialen (cellytans elektriska spänningsskillnad).
  • Apoptos (programmerad celldöd).

Fria radikaler och oxidativ stress är mitokondriernas värsta fiende

Vi utsätts för oxidativ stress när det finns en störning i balansen mellan antioxidanter och fria radikaler. Fria radikaler är en biprodukt av vår egen andning, och mängden ökar vid stress, åldringsprocesser, höga blodsockernivåer, diabetes 2, inflammation, förgiftning, tobaksrökning och mikrovågsstrålning. Fria radikaler är några aggressiva molekyler som bidrar till cellskador, sjukdomar och förfall. Vårt enda försvar mot de fria radikalerna är olika antioxidanter som A-, C- och E-vitamin samt selen, zink, Q10 och ett antal växtsubstanser.
Till skillnad från vanliga celler är mitokondrierna inte i stånd att reparera skador på sitt eget mtDNA, och därför är de mycket mer sårbara för de fria radikalernas påverkan.

Forskare: cancer är en mitokondriell sjukdom och en ämnesomsättningssjukdom

Kolhydrater från kost och dryck bryts ner till glukos, som också kallas blodsocker. Även om det kan finnas många orsaker till cancer bevisade den tyske professorn Otto Warburg för cirka 100 år sedan att den främsta orsaken till cancer är förändringar i mitokondriernas omsättning av glukos med hjälp av syre, så att mitokondrierna istället fermenterar glukos utan användning av syre.
Warburg fick Nobelpriset 1931, men hans upptäckter gick i glömska när cancerforskningen började handla om gener. Det visar sig dock att de genetiska förändringarna i de flesta cancerformer är en enda röra, och därför är det svårt att göra effektiva former av cytostatika. Vi ser då också att fler och fler människor drabbas av cancer och dör, även om det har funnits mindre framsteg i behandlingarna under de senaste åren.
Nutida forskare som Pete Pedersen och Thomas Seyfried har sedan dess arbetat med Warburgs teorier, och molekylärbiologen Travis Christofferson granskar i sin bok Tripping Over the Truth de senaste teorierna om cancerns väsen och utveckling.

  • Antalet mitokondrier i en cell varierar beroende på celltyp.
  • De flesta celltyper innehåller flera tusen mitokondrier.
  • De celltyper som förbrukar mest energi innehåller flest mitokondrier.
  • Röda blodkroppar innehåller dock inga mitokondrier.

Vid utveckling av cancer överför mitokondrierna nödsignaler till cellens gener

När en frisk cell utvecklas till en cancercell skadas mitokondrierna i korta drag av fria radikaler, så att de efterhand får det svårt att genomföra sina funktion inom den normala energiomsättningen. Mitokondrierna överför sedan nödsignaler till cellens gener, alltså cellens DNA, så att cellen istället kan producera energi utan syre genom att fermentera glukos.
Det visar sig att de gener som reagerar på mitokondriernas nödsignaler dikterar många olika funktioner som exempelvis celldelning och nybildning av blodkärl (angiogenes). Instabiliteten från cellernas gener kan med tiden leda till kaos och att cellen utvecklar sig till en aggressiv cancercell. Cancercellen lever således på sina egna premisser för att överleva när symbiosen med mitokondrierna är ödelagd.
Enligt Seyfried är mutationerna i generna inget annat än falska ledtrådar, och han menar att det faktiskt är de skadade mitokondrierna som är ansvariga för cancerutvecklingen.
Cancer är alltså en metabolisk sjukdom, en ämnesomsättningssjukdom, som inte är ärftligt (genetiskt) betingad, även om det mycket väl kan finnas en ärftlig tendens.
Cancer beror i större utsträckning på epigenetisk påverkan, dvs. påverkan utifrån, som skadar cellernas och mitokondriernas miljö. De skadliga effekterna beror bland annat på brist på skyddande näringsämnen samt stress, förgiftning, hormonförstörande ämnen, mikrovågsstrålning, tobaksrökning, inflammationer, förstörda fettämnen och för många – i synnerhet raffinerade – kolhydrater från socker, vitt mjöl, chips, juice och skräpmat. Det handlar även om oxidativ stress, där det som nämnts föreligger en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter.
Den internationellt erkända cellbiologen Bruce Lipton kommer i boken Intelligent Cells närmare in på hur gener och DNA inte som antaget styr vår biologi, utan att DNA istället styrs av signaler utanför cellen.

Cancercellernas stora aptit på glukos används också för diagnoser

Som nämnts är bildandet av energi med hjälp av fermentering inte särskilt effektiv, och det är också ett faktum att de hungriga cancercellerna kan använda upp till tio gånger så mycket blodsocker som vanliga celler. Denna kunskap används när patienter ska röntgas och innan de får ett radioaktivt sockerämne i kroppen. De hungriga cancercellerna tar sedan upp en massa av detta radioaktiva sockerämne, och på detta sätt kan man på röntgenbilderna hitta cancerceller och cancerknölar i hela kroppen.
Man vet alltså att cancerceller älskar glukos, och det är också det bränsle som får dem att dela sig explosivt. Men de vanliga cancerbehandlingarna handlar fortfarande bara om cytostatika och strålning, utan att göra något radikalt vid kosten och mitokondriernas välbefinnande.

  • När man är frisk och kry finns det en balans mellan fria radikaler och antioxidanter.
  • Om den oxidativa stressen blir för hög går det ut över kroppens celler och mitokondriernas välbefinnande, vilket banar vägen för en mängd olika sjukdomar.

Ny syn på förebyggande och behandling av cancer

När mitokondrierna ska skyddas handlar det särskilt om att minska belastningarna från de fria radikalerna genom att så långt som möjligt undvika stress, tobaksrökning, tungmetaller, kemiska ämnen, inflammationer och farlig mikrovågsstrålning från mobiltelefoner, routrar, smarta mätare, babymonitorer och andra trådlösa installationer. Eftersom åldringsprocesserna i sig själv ackumulerar mutationer i mitokondriernas mtDNA kan det också öka behovet av antioxidanter. Men överdriven användning av antioxidanter är ingen bra idé, då de fria radikalerna faktiskt spelar en viktig roll för immunförsvaret och flera ämnesomsättningsprocesser. Det är alltså först när kroppen utsätts för oxidativ stress som det finns behov av fler antioxidanter. Det gäller samtidigt att optimera mitokondriernas förhållande och syreutnyttjande.

Viktiga näringsämnen i förebyggande och som en del av behandlingen av cancer

Mitokondrierna har särskilt behov av näringsämnen som Q10, selen, zink, magnesium, D3-vitamin, B-vitaminer och omega-3-fettsyror. Det är naturligtvis bäst att inta en allsidig kost, men dåligt upptag av näringsämnen, vintermörker, jordutarmning och läkemedel kan – utöver åldringsprocesserna – öka behovet av vissa näringsämnen.
Det är allmänt känt att cancerpatienter ofta har för lite av olika vitaminer, mineraler och antioxidanter i kroppen.

Q10 ligger ofta lågt

Q10 ligger exempelvis ofta mycket lågt. Vi bildar själv den största mängden Q10, men denna sjunker med åldern, och kolesterolsänkande läkemedel hämmar ytterligare egenproduktionen. Q10 ingår inte bara i energiomsättningen, det är också en viktig antioxidant med förmågan att skydda cellernas DNA och mitokondriernas mtDNA.
Q10 växelverkar faktiskt mellan två former, där ubikinon påverkar energiomsättningen och ubikinol har betydelse som antioxidant. Kroppen växelverkar själv mellan de två formerna efter behov, och här finns det bland annat behov av selen.

Selen har flera cancerförebyggande mekanismer

Selen ingår i cirka 30 selenoproteiner, däribland de kraftfulla GPx-enzymerna och andra selenoproteiner med flera cancerförebyggande mekanismer. Undersökningar visar då också att brist på selen ökar risken för cancer, och att tillskott med selenjäst som innehåller många olika selenföreningar kan minska risken för flera vanliga cancerformer med cirka 50 procent. Tillskott med selenmetionin har dock inte visat någon särskild effekt.

D-vitamin reglerar gener, immunförsvar och hormonbalans

Andra studier visar att D3-vitamin inte bara förebygger cancer, utan också främjar cancercellernas död genom den process som kallas apoptos.
Mer specifikt reglerar D-vitaminet cirka 10 procent av våra gener, och det har en betydelse för immunförsvaret, hämmar inflammation och reglerar östrogennivån. Samtidigt behöver vi magnesium så att vi kan aktivera D-vitaminet.

Omega-3 stärker cellmembranen och motverkar inflammationer

Omega-3-fettsyrorna EPA och DHA, som finns i fiskolja, stärker membranen i cellerna och deras mitokondrier. EPA verkar dessutom antiinflammatoriskt. Idag får många för lite omega-3 och för mycket omega-6. Detta ökar risken för inflammationer, som vi ser vid cancer och de flesta livsstilssjukdomar.
Som det framgår arbetar olika näringsämnen i nära samarbete, och därför gäller det att täcka kroppens behov och optimera mitokondriernas arbetsförhållandena under hela livet.

Melatonin, motion och andning

När mörkret faller på producerar tallkottkörteln melatonin, vilket bidrar till en god nattsömn med drömaktivitet. Melatonin är också en kraftfull antioxidant som kan reparera DNA-skador när vi sover. Samtidigt rensas hjärnan från giftiga avfallsämnen. En god natts sömn är alltså avgörande. Men egenproduktionen av melatonin minskar med åldern, och det kan sjunka mycket abrupt under klimakteriet. Skiftarbete och jetlag stör också kroppens dygnsrytm och melatoninproduktion. Det går det lyckligtvis att kompensera för genom tillskott.
Det är också viktigt med motion och att andas ända ner i magen, så att mitokondrierna förses med det livgivande syret.

Keto-dieten är lämplig eftersom cancerceller hatar fettämnen

Som nämnts älskar cancerceller kolhydrater i form av blodsocker, eftersom detta bränsle kan omsättas helt utan syre och samtidigt bidra till deras explosiva tillväxt. I detta avseende hade forskaren Seyfried upptäckt att något så enkelt som att begränsa kaloriintaget fick tumörerna att minska. Kaloribegränsningen sänker nämligen blodsockret, och detta tvingar cancercellerna att ingå i en nära konkurrens med de friska cellerna efter det bristfälliga bränslet.
I boken Tripping Over the Truth kommer Travis Christofferson närmare in på hur man genom att eliminera de flesta kolhydrater i kosten och ersätta dem med hälsosamma animaliska och vegetabiliska fettämnen kan svälta cancercellerna. Detta beror på att cancerceller till skillnad från friska celler inte kan förbränna fettämnen.
Under normala omständigheter bränner cellerna i vår hjärna och nervsystemet bara glukos, medan muskler och hjärta både förbränner glukos och fettämnen. Men när kosten bara innehåller ett minimum av kolhydrater och rikligt med goda fettämnen kommer kroppen ut ur det föredragna metaboliska tillståndet för energiproduktion. Kroppen tvingas då att omvandla fettsyror till ketonkroppar som tar över glukosens plats som bränsle.
Den tidigaste dokumenterade användningen av ketogen kost för behandling av cancer skedde 1995 av Linda Nebling. Sedan dess har det kommit många positiva rapporter om keto-dieter till cancerpatienter – också i kombination med standardbehandlingar som cytostatika och strålning. Behandlingsformerna är dock fortfarande i sin linda. Det är också svårt att hitta pengar till forskning, eftersom behandlingen med keto-diet inte kan patenteras eller kopplas till stora ekonomiska vinster.

Keto-diet med fett som super-bränsleämne vid cancer och neurologiska sjukdomar

Till skillnad från glukos, som kan förbrännas genom fermentering och utan syre i cancerceller, förbränns ketonkroppar endast med hjälp av syre, och denna förbränning kan endast ske i friska celler med friska mitokondrier.
Tillståndet, som kallas ketos, har varit en del av vår överlevnad sedan tidernas begynnelse, när människan hade svultit under långa perioder och tvingats förbränna en del av fettreserverna för att få energi.
Det har i årtionden varit känt att keto-dieten kan bromsa epileptiska anfall, eftersom hjärnan får ett annat bränsle. Mycket tyder nu på att keto-dieten också kan gynna andra neurologiska sjukdomar som demens, Parkinsons, Alzheimers och ALS.
Ketosens gynnsamma egenskaper kan alltså spåras tillbaka till mitokondrierna, som använder fettämnena som ett superbränsle.

  • Kolhydrater kan förbrännas med syre (aerob förbränning) och utan syre (anaerob förbränning).
  • Fettämnen kan bara förbrännas med syre.
  • Vid cancer och en rad neurologiska sjukdomar har mitokondrierna svårt att omsätta syre på normalt sätt.
  • Ketosens gynnsamma egenskaper beror på att mitokondrierna istället använder fettämnena som ett superbränsle.

Keto-dieten liknar en omvänd matpyramid

Det är viktigt att balansera näringsämnena så att kroppen får tillräckligt med energi, och det beror bland annat på vikt, ålder och fysisk aktivitet. Cirka 70 procent av det dagliga kaloriintaget bör komma från hälsosamma fettämnen. Cirka 20–25 procent bör komma från protein, och cirka 5–10 procent bör komma från kolhydrater.
Man måste naturligtvis välja sunda råvaror, och kroppen måste bara vänja sig vid de nya kostvanorna eftersom den är i ketos. En enkel indikator är den så kallade ”ketosandedräkten”, som många upplever efter ett par dagar. Man får då en metallisk smak i munnen som luktar aceton, eftersom kroppen bildar olika ketoner som utsöndras genom andedräkten eller urinen. Men smaken reduceras vanligtvis på ett par veckor. I början kan man också få influensaliknande symtom, men de kan elimineras genom att tillföra elektrolyter som natrium, kalium och magnesium.
Som en extra fördel är det många överviktiga som går ner i vikt utan problem.
Det finns flera böcker om keto-dieten på marknaden. Man kan också söka på nätet eller kontakta en läkare eller dietist med inblick i ämnet.
Keto-dieten rekommenderas vanligtvis inte till gravida, ammande, diabetiker eller blodtryckspatienter som får medicinering.

Slutsats

Eftersom mitokondrierna ingår i energiomsättningen och många andra funktioner i cellernas ämnesomsättning kan skador på mitokondrierna medföra många olika sjukdomar.
Egentliga mitokondriella sjukdomar handlar ofta om neurologiska störningar som epilepsi, migrän, demens, fibromyalgi, Parkinsons och andra neurologiska störningar. Mycket forskning pekar nu på att cancer också är en mitokondriell sjukdom.
Vid förebyggande och behandling av mitokondriella sjukdomar gäller det därför att tillgodose mitokondriernas välbefinnande. Detta kräver särskilt näringsämnen som Q10, selen, zink, magnesium, D3-vitamin, B-vitaminer och omega-3-fettsyror.
Det är också viktigt att skydda mitokondrierna från oxidativ stress som orsakas av fria radikaler. Man bör säkerställa ett stabilt blodsocker och eftersträva en normal vikt och midja.
En god natts sömn, motion och andning har också betydelse för mitokondriernas tillstånd.
Vid mitokondriella sjukdomar kan man med fördel överväga en keto-diet i en eller annan form.

Referenser

Travis Christofferson. Tripping Over the Truth. Ny behandling af kræft. Hovedland 2019

Surendra S. Katyare, A.V. Mali. Omega-3 Fatty Acids and Mitochondrial Functions. Springer Link 2016

New Links between selenium and cancer prevention. HRB. December 2017

Patrick F Chinnery et al. Accumulation of mitochondrial DNA mutations in ageing, cancer, and mitochondrial disease: is there a common mechanism? The Lancet 2002

Clark LC et al: Effects of Selenium Supplementation for Cancer Prevention in Patients with Carcinoma of the Skin. JAMA: 1997.

Klein EA et al. Vitamin E and the risk of prostate cancer: The Selenium and Vitamin E Cancer Prevention Trial (SELECT). JAMA 2011.

Bruce Lipton. Intelligente celler. Borgen 2009

Pernille Lund. Q10 – fra helsekost til epokegørende medicin. Ny Videnskab 2014

Succes med keto kuren. Legind 2018

https://www.cancer.dk/hjaelp-viden/undersoegelser-for-kraeft/scanninger-billedundersoegelser/pet-ct-scanning/

GO GOOGLE

Sök mer info onlineSök mer info online

Klicka här för att söka
mer info om Q10

Pin It