Skip to main content

Många kolhydrater och brist på omega-3 ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar

- och utsöndrat kolesterol är bra

Många kolhydrater och brist på omega-3 ökar risken för hjärt-kärlsjukdomarHjärt-kärlsjukdomar är den främsta dödsorsaken i hela världen. Men det råder fortfarande oenighet om kostens inflytande på kretsloppet, och om man verkligen borde äta fettfattigt eller välja margarin framför smör. Därför ville ett grupp tjeckiska forskare studera kostvanorna närmare bland olika människor och jämföra informationen med risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom och för tidig död. Enligt den nya studien finns det ingen orsak till kolesterolskräck, och de officiella kostråden bör anpassas i detta avseende. Samtidigt bör vi sänka vår konsumtion av kolhydrater och omega-6-fettsyror, som utgör den verkliga faran. Och se till att få mer omega-3.

Vilka faktorer i kosten bidrar mest till hjärt-kärlsjukdomar i världen?

Det ville en grupp tjeckiska forskare undersöka närmare, och de inhämtade data om kostvanor från 158 länder under perioden 1993–2011. Uppgifterna omfattade konsumtionen av sextio olika livsmedel som spannmålsprodukter, kött, fisk, ägg, mejeriprodukter, olika grönsaker och frukter, olika vegetabiliska oljor, läskedrycker, socker, alkohol, te och kaffe. Forskarna beräknade också det totala intaget av kalorier från kolhydrater, proteiner samt fetter från animaliska och vegetabiliska källor.
Det visade sig att den faktor i kosten som utgjorde den största risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar var ett högt intag av kolhydrater, främst i form av spannmålsprodukter som vete.
Däremot fann forskarna att det totala intaget av animaliskt fett, animaliskt protein och vegetabiliskt protein hängde samman med en minskad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar. Det innebär med andra ord att ju mer protein och animaliskt fett kosten innehåller, desto lägre är risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar och att dö av blodproppar till följd av åderförkalkning. Men det finns naturligtvis gränser för hur mycket protein vi bör konsumera.
Forskarna fann också att för mycket omega-6 från vegetabiliska oljor i kombination med för lite omega-3 från fet fisk ökade risken för högt blodtryck och andra hjärt-kärlsjukdomar.

Resultaten av den tjeckiska studien visar att hälsovårdsmyndigheternas syn på animaliskt fett, kolesterol och vegetabiliska oljor inte stämmer överens med verkligheten.

Fakta om kolesterolvarningar och manipulation av viktiga data

Den tjeckiska studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, och i introduktionen går forskarna närmare in på hur kolesterolvarningarna har spridits, och hur de bygger på ogrundade data.
Hälsovårdsmyndigheternas varningar om att animaliska kolesterolhaltiga fetter skulle vara orsak till hjärt-kärlsjukdomar introducerades först i USA 1977, och därefter i Storbritannien 1983. Resten av världen följde mer eller mindre efter. Men myten om att mättat fett ökar blodets kolesterolinnehåll och är orsak till åderförkalkning kom egentligen till 1958 av den amerikanska läkaren Ancel Keys genom studien ”Seven Countries Study”. Keys presenterade i denna sina studier av kostvanorna i sju länder, från Japan till USA. Han fann då en koppling mellan intaget av mättat fett, högt kolesterol, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. Men det visade sig att studien var bristfällig, eftersom flera av de sju berörda länderna inte besatt korrekt information om befolkningens diagnoser. Samtidigt hade Ancel Keys utelämnat data från 15 länder som inte passade in i hans kolesterolhypotes.
Senare visade en uppföljande studie från 1990 exakt motsatta resultat vad gäller blodets innehåll av kolesterol och risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död. Även om mättat animaliskt fett ersattes av fleromättade vegetabiliska oljor, och därigenom sänkte det totala kolesterolvärdet i blodet, ökade den totala dödligheten under samma period. Men resultaten av studien fick inte gehör, tvärtom. Kolesterolskräcken fortsatte, och i detta avseende bör det tilläggas att det också står stora ekonomiska intressen på spel inom jordbruket och livsmedelsindustrin, som bland annat producerar majs och margarin samt läkemedelsindustrin, som producerar kolesterolsänkande statiner.
Det finns dock andra orsaker till att det råder så mycket meningsskiljaktighet och förvirring kring kolesterolets inverkan på hälsan.

Högt kolesterol är bra, men inte som en del av metaboliskt syndrom och diabetes

Kolesterol är ett viktigt ämne som finns i alla cellmembran. Det ingår i syntesen av D-vitamin, Q10 samt köns- och stresshormoner. Levern producerar största delen kolesterol utifrån kolhydrater, och ju mer kolesterol kosten innehåller, desto mindre producerar levern under normala omständigheter.
Enligt den nya tjeckiska studien kan en hög kolesterolnivå (över 5 nmol/L) minska risken för hjärt-kärlsjukdom och för tidig död i de flesta länder. Det kan alltså vara hälsosamt och bra med ett högt kolesterolvärde, där annan forskning också visar att det ingår i immunförsvaret och skyddar cellerna mot cancerframkallande ämnen genom att stärka cellmembranen.
Det är däremot inte bra med ett högt kolesterolvärde om det utgör en del av metaboliskt syndrom, vilket även inbegriper insulinresistens, högt blodtryck och för mycket bukfetma. Metaboliskt syndrom är ett förstadium till typ 2-diabetes, och i dessa fall handlar det alltså om en rubbad sockermetabolism, där levern producerar för mycket kolesterol från överskott av kolhydrater i blodet. Därför bör man i dessa fall fokusera på att skära ner på kolhydraterna, eftersom de är den verkliga orsaken till det förhöjda kolesterolet och den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar. Detta är också i linje med den nya tjeckiska studien.

Mycket tyder på att gränsvärdet på 5 nmol/L för kolesterol i blodet är för lågt. I allmänhet lever människor med högre kolesterolvärde längre om de inte lider av metaboliskt syndrom eller typ 2-diabetes.

Det är inte kolesterol utan inflammation som orsakar åderförkalkning

Som nämnts är kolesterol livsviktigt, och det blir först farligt när det angrips av fria radikaler och oxiderar. För det är just oxiderat kolesterol som finns i förkalkade kärlväggar. De fria radikalerna är några aggressiva molekyler som vi alla utsätts för. I alltför stora mängder kan de bidra till att skapa oxidativ stress och kronisk inflammation i kroppen, som inte alltid märks direkt.
Vårt enda försvar mot de fria radikalerna och oxidativ stress är olika antioxidanter som A-, E- och C-vitamin samt selen, zink och en rad växtsubstanser.
Det är dock också viktigt att ha ett effektivt och balanserat immunförsvar, och här visar det sig att det är omega-6- och omega-3-fettsyrorna som generellt reglerar inflammationer. Men om vi får för mycket omega-6 och för lite omega-3 skapas en solid grogrund för kroniska inflammationer och följdverkningar som åderförkalkning, hjärt-kärlsjukdomar, artrit och en rad andra sjukdomar.
Som nämnts fann de tjeckiska forskarna också att för mycket omega-6 från vegetabiliska oljor som solrosolja, i kombination med för lite omega-3, ökade risken för högt blodtryck och andra hjärt-kärlsjukdomar.
Det bör dessutom nämnas att de fleromättade fettsyrorna som omega-6 och omega-3 är mycket känsliga för stekning vid höga temperaturer, då det utvecklas fria radikaler och giftiga aldehyder. Därför är det bäst att skippa margarinet och steka i smör eller olivolja (omega-9), som tål högre värmegrader bättre.

Varför får vi idag mer omega-6 och mindre omega-3?

Konsumtion av margarin, solrosolja, majsolja, druvfröolja, färdiglagade maträtter, påläggssallader, pommes frites, chips, kakor, kex och annan skräpmat är orsaken till att många får för mycket omega-6.
Djurfoder innehåller också mer omega-6, vilket återspeglas i kött, odlad fisk, mejeriprodukter och ägg. Samtidigt är den minskande konsumtionen av fet fisk orsaken till att många får för lite omega-3. Modern västlig kost har ofta ett förhållande mellan omega-6 och omega-3 på 10:1, och man antar att det optimala förhållandet är 4:1 – eller ännu lägre på 2:1.

Hur får vi tillräckligt med omega-3?

Det är stor skillnad på om vi får omega-3 från vegetabiliska eller animaliska källor.
Vegetabiliska källor som linfröolja innehåller omega-3-formen ALA, som många har svårt att utnyttja. Fet fisk som sill och lax innehåller omega-3-formen EPA, som de flesta har lätt att utnyttja och som hämmar inflammationer.
Det är samtidigt bäst att välja fisk som inte är odlad och kommer från rena vatten.
Få danskar följer dock de officiella kostrekommendationer om att äta fisk flera gånger i veckan, varav 200 gram bör komma från fet fisk. Så om man inte gillar fisk eller bara äter för lite är det lämpligt att ta kosttillskott om man vill ta hand om sitt kretslopp och får andra hälsofördelar. Fiskoljor baserade på fria fettsyror och triglycerider säkerställer ett gott upptag. Fiskoljor bör dessutom uppfylla myndigheternas krav på peroxidvärde och föroreningar.

Uppmaning till hälsovårdsmyndigheterna

Enligt de tjeckiska forskarna borde varningarna om mättat fett och kolesterol aldrig ha introducerats – och vi behöver ett paradigmskifte i kostråd och orsaken till hjärt-kärlsjukdomar.

Referenser

Grasgruber P, Cacek J Hrazdira E et al. Global correlates of cardiovascular risk: a comparison of 158 countries. Nutrients 2018 Mar 26

Menotti A; Keys A et al. Twenty-year stroke mortality and prediction in twelve cohorts of the Seven Countries Study. Int. J. Epidemiol 1990

Harlan Krumholz. Inflammation: Is it the New Cholesterol? Pharma & Healthcare Medicine. August 2017

https://altomkost.dk/deofficielleanbefalingertilensundlivsstil/de-officielle-kostraad/

https://www.sundhed.dk/borger/patienthaandbogen/hjerte-og-blodkar/sygdomme/oevrige-tilstande/metabolisk-syndrom/

  • Skapad